Det är aldrig okej att mobbas!!

Nej, det är det verkligen inte.

Nej, mobbning skall aldrig accepteras. Ta tag i detta innan det blir ett ännu större problem!

Din pojke ska inte behöva mobbas för att han lätt blir arg. Skolan ska se till individen och ge den hjälp som behövs. Det du beskriver om din pojke drabbade ett av mina barn också i den åldern, han blev också lätt arg. Vi gick i början på samtal i skolan men tyckte inte att det hjälpte så mycket. Sen fick han börja på karate efter en inrådan av en psykolog, efter det kunde han hantera sin ilska på ett annat sätt men mobbningen blev ju inte bättre precis så jag tycker att du ska kräva av skolan att dom visar på alla sätt att det inte är ok.

Mobbing ska aldrig accepteras! Och den drabbade är aldrig bör aldrig känna skuld för att den mobbas! De som mobbar letar efter en anledning, hade det inte varit att han har kort stubin så hade de hittat något annat. (Jag blev i olika perioder retad för att jag inte hade rosa kläder och för att jag hade rosa kläder…).

Prata med skolan, med mobbarnas föräldrar, med ansvariga i föreningar han kanske är med i, men framför allt prata med honom och låt han prata ut. Låt honom veta att oavsett vad de andra säger är han okej och älskad. Låt honom höra och se att det inte är okej att mobba, att hans föräldrar vänder världen uppåner för att få det att sluta.  Mobbingen kanske inte slutar för det, men han får en annan syn på det och en annan självkänsla.

Låt honom också hitta fritidsintressen där han inte behöver möta mobbarna, utan kan få ett andningshål med andra, riktiga vänner. Om mobbarna spelar foboll, låt honom prova på kendo, eller handboll. Om De spelar handboll, låt honom testa basket eller bågskytte. Och är han inte intresserad av sport så finns det 1000 andra intressen också.

Vad har skolan för antimobbingsarbete? Hur fungerar det?

Ansvaret ligger inte på din son, utan minst lika mycket eller kanske t o m mer på dem som retar honom. Dessa personer måste ändra sitt beteende. Det är inte OK att reta någon bara för att denna blir arg. Ännu värre är det att lägga skulden på den som blir arg för att den blir retad.

Det som händer i skolan är skolans ansvar och de måste skolan kunna hantera.

Jag tror att karate är en bra träningsform, eftersom man lär sig behärska kroppen.

Tolkar jag dig rätt, att övriga elever retar upp din som så att han blir förbannad och sen får sonen dessutom skäll från lärare för att han blivit arg?

OM detta är rätt tolkning, så är det fullständigt horribelt och det måste du GENAST, BUMS OCH MEDDETSAMMA ta upp med lärare och skolledning, fär det får inte förekomma! De måste nog ta reda på orsaken till varför din son blir arg innan de ger honom skulden mer!

Tack för alla varm aord, dem värmde.

Han är ganska aktiv, spelar hockey och golf och i dessa situationer fungerar det bra. Vi går regelbundet på samtal, och jag har tagit upp problemet på skolan. Men det känns som det inte hjälper, vi når inte lärarna, trots att även bup har samtalat med lärarna.

Byta skola? Det kanske är ett sista alternativ… Jag är helt emot att flytta på den som blir utsatt, det är inte den som mobbas som ska få ta konsekvenserna! Men om inte lärarna går att tala med och ingen hjälper er med problemet på skolan, då kanske- för din sons skull- ett byte av skola är sista utvägen?

Håller med #9. Man skall inte straffa de som är utsatta, de skall inte behöva flytta på sig för att andra inte kan låta dem vara ifred.
Min ena dotter hade det tufft i skolan, och då sa en del lärare att "det är bara att byta skola om det inte funkar som ni önskar här". Hon hade ingen som helst lust att byta skola, det var ju hennes favoritställe (hon älskade skolan). Efter att vi hade ett möte med andra föräldrar blev situationen ganska dräglig, åtminstone var dottern nöjd sedan.

usch detdär känner jag igen, jag hade väldigt kort stubin som liten, vilket var väldigt roligt att reta mig för, för då blev ju jag arg, vilket dom ville. andra saker gjorde dom också emot mig, och skolan sa att jag bara överreagerade. ja usch och fy, allt var ju mitt fel ! jag tog ju åt mig för lätt.
men när nån sitter och sticker en med nålar i ryggen och ingen reagerar, tro f*n att man blir arg och ledsen !

jag tycker du ska prata med skolan, för det är INTE ok att mobba barn av någon anledning alls !

Mobbas är aldrig ok vare sig det är barn eller vuxna. Inte av någon som helst anledning.

Tack en än gång, skall på möte med lärare och rektor och jag hoppas vi kommer hitta en lösning, annars är skolbyte det som vi funderar mest på.

Vet någon vad man kan kräva som förälder? Visst skall man kunna kräva att ens barn bemöts med respekt men om det inte funkar.

#11. Jag hade själv ganska kort stubin som liten, för mig hjälpte hästarna otroligt mycket och itonåren mognade man ju över lag. Hur kom du över problemet, "växte ilskan bort"?

Nu vet jag inte hur det fungerar i skolan eftersom mina barn ännu bara går på dagis. Inom förskolan ska varje avdelning ha skriftligt specificerade mål som de är skyldiga att arbeta för att uppfylla. Den uppgiften har alla förskolor i Sverige fått från regeringsnivå. Barnens förskola har sina mål på kommunens hemsida, och mitt råd är att du tar reda på er skolas mål, skriver ut dem och studerar dem samt spaltar upp punkt för punkt där du/ni anser att de brister i sitt arbete och sitt ansvar.

Ta med detta till mötet med rektorn!

vilken fråga! de är väl absolut aldrig OK att mobbas… Jädrans ungar som mobbar ett litet oskyldigt barn.. och i 11 års ålder då ska man kunna prata med den som mobbar o försöka lära han lite vett…! dålig uppfostran sånna som har barn som mobbar

Aldrig what so ever att det är okej att bli mobbad. Din kille är helt normal och gör ingen större sak av det hela för då kommer han att känna sig onormal. Gå gärna till skolan själv, tillbringa en dag där som förälder. Jag kommer att själv göra det, granska lärarens arbere såväl som min dotters dag.

Bästa hälsningar

Robert

#13: Vet någon vad man kan kräva som förälder? Visst skall man kunna kräva att ens barn bemöts med respekt men om det inte funkar.Ett exempel på en antimobbningplan som finns här på skolor o förskolor =

Alla som arbetar i skolan har enligt styrdokumenten skyldighet att aktivt motverka trakasserier och förtryck av individer eller grupper. Rektor har ett särskilt ansvar att upprätta ett handlingsprogram för att förebygga och motverka alla former av kränkande behandling (LPO-94). Som stöd i detta arbete finns i Falu skolförvaltning en övergripande plan för arbetet mot mobbning, den s k Falumodellen med följande huvudpunkter.

* Antimobbningsteam
* Utbildning/fortbildning
* Kartläggning
* Samtalsmetod
* Uppföljning
* Utvärdering

Bärande principer

• Antimobbningsteam skall finnas på varje skola.
• Utbildning och fortbildning av antimobbningsteamets medlemmar ges kontinuerligt av skolpsykologerna.
• Utbildning i rektors roll i antimobbningsarbetet erbjuds vid behov.
• Antimobbningsteamen erbjuds handledning från psykologgruppen vid behov.
• Kartläggning av misstänkt mobbning skall ske under sträng sekretess i beaktande av alla inblandades integritet (elever och föräldrar).
• Kontakt med den mobbades föräldrar upprättas så snart misstanke om mobbning föreligger. Kontakten upprätthålls under hela antimobbningsarbetet.
• Den mobbade elever stöttas genom hela antimobbningsarbetet av antimobbningsteamet och/eller berörd lärare.
• Samtals metoden grundar sig i docent Anatol Pikas antimobbningsarbete, utarbetat vid Uppsala Universitet på 70-talet och vidareutvecklat av Karl Ljungström, lärare i Stockholm och kännetecknas av:

- samtal med mobbarna, en och en.
- att samtalet präglas av stor respekt för eleven (mobbaren) med hög grad av tilltro till hans/hennes förmåga att få slut på sin del av mobbningen.
- att mobbningen ovillkorligen måste upphöra!
- att samtalen sker under sträng sekretess för att skydda såväl offer som mobbaren.

• Mobbarens föräldrar kontaktas vid den tidpunkt i antimobbningsarbetet som antimobbningsteamet finner lämplig.
• Uppföljning av antimobbningsarbetet sker i form av samtal med såväl offer som mobbare, samt ev föräldrar, för att kontrollera att mobbningen upphört.

I de fall antimobbningsteamet, med den beskrivna arbetsgånger, ej lyckats uppnå syftet, dvs att mobbningen upphört, kan samtalen "trappas upp" genom att rektor, eller annan, deltar i nya samtal med mobbaren/-na.
Det är rektors ansvar att tillse att arbetet fortgår till dess mobbningen upphört.
Utvärdering av antimobbningsarbetet i anslutning till respektive fall är viktig, för att dra lärdom av positiva och negativa erfarenheter av det aktuella fallet och på så sätt upprätthålla kvalitén i antimobbningsteamets arbete.

ALDRIG okej att mobbas! Gör allt du kan för att det stoppas! Även om det skulle innebära skolflytt(även om jag inte tycker det ska behövas..)

#13, nja, haha, vet inte om den växte bort. jo, det kan man nog säga att den gjorde. men precis som du sa, så mognar man ju, och efter att jag började högstadiet och fick kompisar som inte höll på så, så försvann väl även temperamentet.
även om det än idag kan drabba mig ibland att jag blir arg för småsaker :)

#13 I de flesta kommuner och inom förskolor och skolor så finns det något som kallas för " Värdegrund" där varje förskola och skola har satt upp mål för vad de ska införa och uppfölja i just den förskolan/skolan.

Även alla föräldrar ska få ta del i denna Värdegrunden för att få veta och ha insyn i hur deras förskola/skola jobbar och vilka frågor de jobbar extra mycket med.

Fråga din sons skola vad som står i deras Värdegrund och har de ingen så är det på stor tid att de utformar en sådan!

I min sons skola så har de en värdegrund som de jobbar väldigt aktivt med och som de utvärderar varje termin, där vi föräldrar, barn och personal får tycka till.

Det är nog svårare att ändra på personalen än barnen i en skola. Om personalen blundar för problemen så skulle jag hellre byta skola för mitt barn än att försöka få hela skolan att ädnra sig…

Jag är liiite i den situatione. Jag ser på Henriks nya skola att det finns EN tjej som är väldigt tuff mot de andra. Hon knuffas, drar de andra i kläderna, skriker åt de andra osv. Jag har pratat med läraren som tycker att de andra får försvara sig… Samtidigt står det anslag i deras hall att de jobbar mot mobbing… Jag tycker de BLUNDAR!! Så länge min son inte klagar eller visar att han inte trivs så så flyttar jag honom inte även om jag inte tycker om personalen… Hans trivsel är viktigast!

Man ska alldrig acceptera mobbing. Det förstör så vansinnigt mycket för den drabbade. Skolpersonalen blundar vanligen för detta för det är obehagliga saker för dem att ta tag i. Jag har varit där nämligen och det är en ojämn kamp som förälder. Så var observant på barnen för oftast så säger de inget föränn det gått alldeles för långt.

Lena.

Ett barn skall inte behöva byta skola för att några andra mobbar. Det skall finnas strikta regler vad som gäller och föräldrarna till mobbarna måste också ta sitt ansvar. Om inte mobbarna ändrar på sitt beteende så skall dom avstängas från skolan. Skolan är där för att lära ut och det är föräldrarnas skyldighet att uppfostra sina barn.

Eddie

…men samtidigt, hur gör man om det inte fungerar enligt det regelverk som finns? Hur långt ska man driva det, när det i den krassa verkligheten blir ens eget barn som får lida för att man är principfast och vägrar flytta på sitt barn? Det är en svår fråga och jag misstänker att det inte finns några enkla svar. Ibland kanske man måste fly istället för att fäkta, om man vill behålla "livhanken"?

#25 Det är ju det som är fel. Om det inte fungerar så släng ut mobbarna. Låt deras föräldrar ta hand om dom och lösa situationen. Det är inte skolans sak att uppfostra barn och den som mobbas skall inte behöva flytta.

Eddie

Men man kan ju inte som förälder till den mobbade handgripligen promenera till skolan, slänga ut mobbarna på skolgåden och låsa dörren?! Om personal och rektor vägrar ställa sig på den mobbades sida och vägrar lösa problemet på det sätt du, jag m.fl i den här tråden föreslår. Då återstår frågan: hur agerar man då?

A) Kämpar med olika instanser som drar ut i månader och kanske år, medan ens unge får gå iskolan och lida varje dag?

B) Ger upp striden och ens principer fastän man känner och anser att det är fel, med resultatet att ens barn får må bra på en ny skola?

Jag tycker samma som Anna N!!!

#27 Jag håller med dig. Om man inte fick gehör från skolan så hade jag också flyttat på min unge. Vad jag pratar om är att det behövs en ändring på hur skolan sköts och det kan bara komma från föräldrarna.

När man läser alla inlägg förstår man att det är väldigt liten inblandning av föräldrar i den svenska skolan. Eftersom föräldrarna betalar skolorna för att barnen skall få en utbildning så tycker jag att dom skall få vara med och bestämma hur deras skola skall skötas. (Jag pratar inte om själva läroplanen). Om nu inte lärare och rektor sköter sig så skall det finnas möjlighet att ersätta dom. Många har inte möjlighet att själva bestämma vilken skola deras barn skall gå till så då måste föräldrarna få mer inflytande i skolan.

Eddie

Då förstår vi varann då. Jag hoppas mina barn aldrig hamnar i den sistsen att de blir mobbade, vilken vidrig situation. Skulle det hända så skulle jag antagligen parkera mig i klassrummet, vara med på skolgården och vara en besvärlig morsa som ungarna skulle bli generade över… *host*

Hej. Eftersom det inte går att hantera inlägget #20 efter viss tid,så måste jag göra så här och be lisette eller någon av hennes Medarbetare att ta bort inlägg #20.Tänkte tipsa min dotter om den här sajten vilket jag tror kan vara en bra idé.

Nedanstående ska vara kvar

mmama DET ÄR ALDRIG OKEY ATT MOBBAS och jag hoppas att det på något vis ska bli bättre för din son.Det är inte lätt att vara föräldrar i och se sitt barn bli kränkt och förnedrat.

Förresten,om jag inte missminner mig så läste en gång på text TV att det finns lärare som kan mobba elever också. Jag ser rött och blir så förbaskat arg när jag läser eller hör om ett barn som blir mobbad av någon anledning.Gråtfärdig blir man också. Har själv varit utsatt från 3:an t.o.m. 7:an. I och med att man själv har varit utsatt så tror jag det är lättare att förstå andra som är eller ha varit i samma situation.

Tack för hjälpen att ta bort mitt tidigare inlägg.

Mobbning är och kommer alltid att förbli vidrigt.

Vad arg jag blev när jag läste det där om att han blir mobbad. Du måste bara få stop på det…skolan har ansvaret…lärarna…rektorn…de måste stoppa det. Det är ingen ursäkt att bli mobbad för sina itressen m.m som du skrev om. Anmäll skolan om de inte får stopp på detta. Ta kontakt med skollverket och hör efter med dem vad skolan har för skyldigheter när det gäller mobbning. Låt inte din son få ha det så här i skolan. Jag gick igenom mycket mobbning under min skoltid ut av lärare och elever. Det kan knäcka en till slut!!!

Tack för alla råd, tips och stöttningar, vi jobbar just nu mot ett skolbyte som jag hoppas kommer igång nu efter jul, min son ser fram emot att få byta skola och jag ber och hoppas att vi kommer att få en lugnare vår. 

Tack än en gång till alla som engagerat sig känns skönt att få ventilera sina känslor.

Hoppas verkligen att det löser sig för din son. Och börjar det om på samma sätt så kräv av skolan att de agerr. Ett bra sätt är att behålla barnet hemma tills de löst saken. Då får de sätta in hemundervisning och det kostar dem pengar. Sedan lovar jag att de vill fixa allt de kan och lite till på skolan för att det ska fungera. Tyvärr måste man slåss för sina barn i dagens läge för att de ska få rätt att må bra.

Håller tummarna för att det går bra nu med nya skolan.
Mvh Åsa

Glada nyheter!

Äntligen så är det klart med ett skolbyte. Efter nästan två månader med hemundervisning är det nu klart med ny skola och han börjar efter jul. Vi har varit där och hälsat på och det verkar toppen, bra organisation och struktur och personal med samma mål och visioner som alla jobbar åt samma håll.

God jul och Gott nytt år alla, något vi tänker satsa på.

Åh,så skönt!!Grattis till ett nytt liv!

God jul och gott nytt år till er med

Åh vad härligt, och kul att ni kan se fram emot den nya skolan med tillförsikt! Jättekul att läsa!

#37: Är så glad för er skull.

Jag har en son på 9 år som upplever sig utanför i skolan.
Enligt hans fröken har han kompisar som han leker med.
Men han själv tycker mest att dom retas.
De finns speciellt en kille som är på min son, men han är även på andra barn. Så nu har dom satt stöd insats på honom.
Jag vart vansinnig på läraren i skolan när min son kom hem lessen STÄNDIGT efter skolan för han och andra vrit på honom.
Jag sa de att tar du inte tag i detta nu så ringer jag deras föräldrar så får vi ha möte för detta accepterar vi INTE!
Så med just honom är de bättre, inte bra men bättre.

Jobbigt när sonen säger en sak och fröken en annan.
Men man måste juh lita på sina barn.
Vi får se hur de blir nu nästa termin.

Efter en tuff höst så har jag insett att om lärarna blundar för problemen och säger att på vår skola mobbas ingen så finns nog inget annat alternativ en flyttning. Jag önskar att vi bytt skola tidigare men bättre sent än aldrig.

Trots att alla skolor en mobbingsplan eller lika behandlingsplan så är det inte säkert att all personal på skolan jobbar mot samma mål. På min sons förra skola blundade en del för de problem som fanns eller sa att "han får skylla sig själv" om han blir utsatt, han framkallar det själv. På vår nya skola ser personalen alla som individer och att alla skall ha samma möjligheter att lära sig och trivas i skolan. Även de klasskamrater vi mött har varit väldigt snälla och omtänksamma och låtit honom vara med direkt. 

Jag hoppas att alla därute skall få ett bra 2008, speciellt ni som har haft det tufft i skolan. Sluta aldrig kämpa.

Jag tycker du ska gå å prata med skolan och säga till att dem ska göra något åt saken. Det var en ung kille på "Svenska hjältar" Som blev utsatt för mobbning och han fick nog efter ett tag och stämde skolan. OM det är så illa så din son mår dåligt av att gå till skolan så tycker jag att du och din son ska sätta er ner och prata och sedan komma på vad ni ska göra. Om han tycker det är okej att ni går till skolan och pratar så gör det. Det är INTE okej att mobba och dessa ungar som mobbar känner att dem har press på sig och därför mobbar dem andra barn..

Men stå på er om det blir för mkt gör något åt det, din son ska inte behöva byta skola, visst är det enda rätta men försök att fixa detta så han slipper byta skola. Ni kan ju som föräldrar även kräva att ni vill ha ett föräldra möte för hela skolan och berätta om denna situation, man kan ju alltid ta med barnen så ser man deras reaktion på det hela, kanske inte funkar men det är värt ett försök.. STå på er

Jag hade min son i en skolan först som jag var inte nöjd med. då gick han i nollan så han hade då ännu ingen skolplikt. Jag hade han hemma s´å mycket som möjligt eftersom jag själv var gravid då och sjukskriven. Mitt i det hela så fick min son även epilepsi. När de skulle på utflykt så var jag tvungen att följa med tyckte lärarna eftersom annars så vågade de inte ta med han. Jag följe med två gånger och märkte hur de andra barnen var på min son. Om min son råkade göra något var det ett himla liv. Det var även föräldrar som gav sig på han om han hade gjort något mot deras barn som själva fick göra vad de ville mot min son. När jag sa till läraren om att min son kände sig utanför så fick jag höra att dessa tre andra killar som gick i hans klass var från samma land och då var det naturligt att de ville vara för sig själva. Till slut gav jag upp och bytte skola som jag borde ha gjort mycket tidigare. Min son hamnade på en skola som inte är fri från mobbning men, de vuxna gör allt för att få stop på detta och jobbar stenhårt med det. Min son har även världens bästa klassföreståndare som ser till att alla skall ha det bra.

#44 jaha, vad är det för svar från läraren då? *suckar*

Aldrig !

Aldrig ok att mobbas, tycker att det är för hemskt.