Vad händer om ni inte sitter med honom?
Sitter ni bara där eller läser, sjunger?
Jag tycker att en pratstund på sängkanten när dagen lugnat ner sig är guld värd. Man kan komma sitt barn nära, och lägga grunden för framtida kommunikation. Mycket som annars försvinner i livsbruset kan komma fram då.
Det kommer en dag när han mest vill vara ifred, och ni saknar de där stunderna av kravlös samvaro.

Det låter också som om han är ensamt barn och då är det svårare än om det är fler som skall gå och lägga sig.
Han är ju i klar minoritet och jag förstår om det känns konstigt för honom att ensam bli avskild från sin flock.
Människor är också vanedjur och hans hjärna är inställd på att somna när du sitter där.

Har ni testat att ha ljudbok på? Eller avslappnande musik? Brukar hjälpa sonen
Även att bada innan läggdags kan hjälpa att somna bättre.

#1: Än så länge har vi faktiskt inte försökt att inte sitta där, men vi har tänkt försöka fasa ut sittandet en tid efter vi flyttat. Vi flyttar om en vecka.
Förut läste vi, men det ville han sluta med så nu brukar vi sitta där och låta honom prata av sig lite om dagen eller om tankar han har. Vi tycker att det är ganska mysigt, allihopa, men det kan också bli lite påfrestande de kvällar nattningen tar ett par timmar.
Vi kan ju korta av tiden vi sitter där, istället för att avsluta den biten helt. Vi får diskutera det hela vidare. Tack så mycket för dina tankar :)

#2: Vi försökte med avslappnande musik, men det tyckte han inte alls om. Jag satt där inne med honom, men han ville absolut inte ha musiken. Ljudbok kan ju vara något att testa. Tack för tipset :)

Ja, ett par timmar blir ju drygt varje kväll. Men vad bra att ni får en fin pratstund. Jag har märkt med våra barn att det är just när man sitter ensam vid sängkanten och allt är lugnt och stilla, som det kan komma saker som barnet inte pratar om annars.

Ett barn jag nattade ibland för länge sedan hade svårt att släppa sällskapet på kvällarna, det var mycket spring och trams.
Jag sade varenda gång att nu läser vi en kvart, sen släcker vi och pratar en kvart, sen är vi tysta i fem minuter och sedan går jag. Det funkade jättebra för det barnet. Jag förvarnade före varje "byte". (Det blev inte exakt på minuten, men för det barnet blev det en trygghet att alltid veta hur det skulle bli) Det blev väldigt mysiga stunder och barnet somnade lugnt.

#4: Åh, det låter ju jättefint! Något liknande vore kanske något att implementera för vår son. Tack så mycket!

I och med att han är fem nu så går det ju att prata och resonera med honom, så det kommer nog bli bra det här, när vi väl börjar med nya rutiner.

Ja, det barnet var fyra och fem när vi körde den rutinen. Lycka till!