Småsaker
Hej
Ni vet hur barn kan bli då och då, med småsaker som tycks helt oviktiga för oss men för dom är det jätteviktigt just då. Som ett exempel blev min son jättetjurig imorse för att jag stängde av TVn när han ville stänga av den.
Jag sa att jag inte tänkte sätta igång TVn igen bara för att han skulle få stänga av den.
Min mor brukar alltid säga att man ska välja sina strider och det är givetvis sant, men själv känner jag att jag kommer bli tokig om han börjar tro att han kan tjorva på om vad som helst när som helst.
Hur gör ni? Låter ni era barn få som dom vill i sånt här?
Ha en bra dag! // Pernilla
Visst ska man välja sina strider men att sätta på TV för att mina barn ska få stänga av skulle jag inte göra.
I vissa åldrar kan det vara stora katastrofer för barnet att det inte blir precis så som de tänkt sig. Att någon annan trycker på knappen i hissen eller tänder lampan i hallen när man kommer in kan för oss vuxna tyckas vara en skitsak, men för det lilla barnet blir det en katastrof när deras plan faller.
Jag hade inte heller slagit på tvn för att barnet skulle få stänga av. Men nästa gång kanske man kan välja en annan taktik. Var noga med att förbereda barnet på det som ska göras, för att undvika katastrofen. Sen kommer man alltid ha meningsskiljaktigheter oavsett hur man gör, men man måste ju inte provcera fram dem…
Just nu är min treåring just "en treåring" och även om han är den av mina barn som varit enklast som "treåring" så har han en hel del synpunkter på vad man ska göra och inte… Min bästa fråga till honom är "ska jag göra det eller ska du göra det själv?". DÅ måste han välja att någon av oss gör det och det viktigaste är att det blir gjort… Kan handla om allt från att han ska sätta sig ner på stolen vid matbordet, stänga av tvn eller nästan vad som helst annat.
Jo jag är jättenoga med att alltid fråga om han vill göra det själv eller om jag ska göra det. Idag frågade jag om jag skulle stänga av och han är i en gnällig period så han svarade med ett "jaaaaa", vilket egentligen betydde "jag". Men jag stängde av och det blev ju fel då. Men han måste ju lära sig också att prata som folk så jag stod på mig ändå.
Nä jag frågade just för att jag har en mor som låter barnen göra hur dom vill och jag anser själv att det är fel. Mycket måste man tumma på som förälder och stå ut med när man har barn men jag skulle inte utplåna mig själv för att det är enklare att låta dom få som dom vill jämt istället för att ta striden och låta dom lära sig samarbete m.m. Många strider är nödvändiga för att barnen ska utvecklas också. Och har man som jag, en pojk som snart fyller 6 år så kan man ju faktiskt prata sig igenom mycket och förklara. Jag har fått som jag velat hela min uppväxt och har inte lärt mig ett skit på det.
Konflikter är inte farligt eller skadligt på något sätt, utan snarare en del av livet och ett sätt att lära.
Anser att regler är viktiga för barnet. Min son har knappt nå regler alls hos sin pappa som han bor hos varannan vecka så när han kommer hit kan han ha lite svårt att ställa om. Men så fort det är gjort så ser jag hur bra han mår av att ha regler att följa och han känner sig duktig.
Det blir lättare för honom att han vet vad som gäller varje dag. Mindre bråk. =)
Ha en bra dag! // Pernilla