Treårsåldern ska bara överlevas…

Och mer seriöst:
Man brukar ju kalla det för trotsåldern, men jag personligen benämner det hellre "gränstestaråldern" eftersom det är precis just det det är.

Mitt bästa råd är att du ska vara dödskonsekvent och sätta tydliga gränser. Det är ingen idé att försöka resonera med en testande treåring utan tala bara om att "detta är inte tillåtet!!" och stå sedan fast vid det oavsett vad som händer!!! DÅ kommer nu komma levande ut på andra sidan av gränstestaråldern och ha ett barn som är ganska lätthanterligt eftersom gränserna är satta med all önskvärd tydlighet.

Ja jag håller m Anna om att vara konsekvent i alla lägen…o absolut inte resonera med barnet..

….en annan sak är att be henne om det du vill hon ska göra istället för att säga vad hon INTE får..

Så vill du att hon inte ska hälla vatten på hunden får du vända på det o säga kan du sätta glaset på ex bordet/dricka upp det själv.. etc.

Viss forskning(vet ej om det är säkert) säger att små barn ej hör ordet "inte"  så när vi egentligen säger: ex."spring inte inne" så säger vi "spring inne"

;-) alltså får man även vända på det o säga "gå inne"..

Lycka till! Det är itne lätt just den åldern men man kommer ur den jag lovar… ;-)

Ang inte så betyder ju ordet inget. Svårt att förklara vad "inte" betyder. Man kan ju inte säga att det är något man "inte" får göra för vet man inte innebörden av ordet "inte" så förstår man ju inte förklaringen heller.

Nu i kväll har vi haft en sån jäkla fight! Pappa ska lägga henne och hon rivs och slåss! Här om kvällen skrek hon (hon är 3år) att han förstört hennes liv. Han var helt knäckt när han kom ut därifrån! Jag fick ta över och hon vann! Det börjar bli riktigt jobbigt när hon varje kväll skriker och vägrar sova. När jag lägger henne fungerar det hjälpligt. Vissa kvällar fungerar bättre andra värre. Men när min man ska lägga henne bråkar hon i timmar och han orkar inte behålla lugnet. Han blir förbannad och går ut. Suck…

detta kanske låter som ett konstigt tips men jag kör det ändå.

när min son hade en period för ett tag sedan så övergick jag till att tänka hur jag beteer mig mot en hund.

• visar min ignorans över visst beteende som ogillas ( ingen uppmärksamhet brukar ju leda till att det "roliga" försvinner)

• går det övergränsen så i samma sekund visar jag mitt totala missnöje.

• ger bara två val , Göra som jag vill - få belöning / göra motsattsen och bli ignorerad.

• när duktighet uppvisas skall det belönas

• att det är mina regler som gäller. Vart vi än är. får man inte gå i soffan så gäller det över hela världen. (bara för man är hos nån annan så är det inte okej bara för att…)

• kan man inte sköta saker så ska man inte ha dom kvar… (min son slängde massa saker i marken)

Den sista punkten resulterade i att min son förlorade halva sitt rum. Men sedan den dagen så kastar han inget mer, så rätt in gick det.

kanske låter jätte hemskt att jämföra sitt barn med en hund men insett att barn och hundar är ju lite samma sak. Båda behöver regler för att vara lyckliga. Dom alla är olika, vissa lättsama och andra mer "friviljade".

Tack snälla för att du tog dig tid! Jag har funderat mycket i samma banor som du, men säger man det högt blir folk sura och tycker att man är dum i huvudet som jämför :-) Men det är ju faktiskt så! Man kan varken resonera med tre åringar eller hundar! Det där med att ta saker som kastas osv ska jag prova, nu har hon fått tillbaka dom direkt när hon sagt förlåt. Men det går inte in för det upprepas snart igen…

Nej precis, folk brukar tycka man är jätte konstig som jämför men får man chansen att förklara så brukar dom fatta. Ja jag brukar säga ; " om du gör om det så tar jag en av dina bacugans så tänk dig för. " Sedan har jag även gjort en låda där jag lägger allt. Och ger honom möjligheten att förtjäna tillbaka dom. Som när man begär det där lilla extra som att sitta stilla en längre tid och tyst. Eller bara sköta sig vid exempelvis läggning. Dock ett tips; om det finns tex en specifik "sov nalle" Så ta den inte först. Ingen ideé att lägga extra krokben för sig själv. I bilen fungerar det väldigt bra med. Min son sparkade på sätet upprepade gånger så sa att CD skivan åker om han fortsatte. Och ja.. Pippi långstrump fick flygtur. Det enda jag fick ångest över var nedskräpningen haha Bara man fullföljer det så brukar det funka på de flesta barn :)

#6 Tack! Ska fixa en låda i helgen

tycker jag låter suveränt bra!

Ja prova och berätta hur det gick sen :)

I torsdags kväll var jag iväg på möte. Min man skulle lägga dottern. Efter en stund började hon bråka varpå han lugn som en filbunke lämnar rummet efter att han gett henne en valmöjlighet som hon struntade i. Hon river ut allt hon kan hitta och slänger på golvet. Leksaker kläder pussel lego ALLT! Efter att det varit tyst en stund gick han in. Då satt hon och bläddrade i en bok mitt i högen av saker. Dom blev sams och plockade tillsammans undan allt hon dragit fram. När dom sen lagt sig i sängen säger hon "pappa, ibland blir jag så arg, förlåt!"

#10 - Jättebra!! Ett stort steg på vägen och ni ska se att det blir mycket lättare nästa gång!

Igår när jag skulle lägga henne började hon leka med sin barbie när vi släckt lampan. Då sa jag lugnt till henne att hon skulle sluta leka. Då slog hon mig med den. Då sa jag, "om du slår mig med dockan igen kastar jag iväg den och du får inte tillbaka den". Givetvis fick jag stryk en gång till så jag tog den lugnt och slängde ner den från sängen. Hon har en ganska hög säng med två "steg pinnar" som hon måste klättra i och ur så hon går aldrig efter kastade saker. Hon blev ju galen och tog en annan leksak och började slåss med, tillslut hade hon bara ett mjukisdjur kvar och då fattade hon att hon skulle få sova utan om hon förtsatte så hon kröp intill mig och somnade efter 5minuter. HELT otroligt! <3 Tack för alla tips! Jag hoppas verkligen att det bara fortsätter att bli bättre och bättre nu!

#12 - Jättebra att ni lyckats vara sådär konsekventa ett par gånger, för även om hon fortsätter testa så kommer det ta kortare tid varje gång eftersom hon inser att ni inte kommer ge er!

Samma visa idag. Men när jag tillslut tog nallen för henne brast det ordentligt och jag fick ge tillbaka den. Hon var alldeles förkrossad. Inte arg, bara uppriktigt förtvivlad. Så nu har jag lärt mig att inte ta den nåt mer! Men jag ser ljuset i tunneln! Känns bra! Tack för all stöttning!

Vad roligt att det verkar ge verkan på henne :D Det är bra att du fick se vilken hon också verkligen inte klarade sig utan. Du kan ju använda det som en påminnare "minns du hur det blev med nallen.. " Hoppas det forsätter i rätt riktning för er :)

#15 Ja i går var det mer eller mindre katastrof och min man kunde inte längre hålla sig så lugn som han brukar. Han blev så fruktansvärt arg så han drog igen hennes dörr med en sån smäll att en hylla ramlade ner! Men jösses vad stryk han fått! Han har rivmärken i ansiktet, på armarna, halsen och på bröstet. Konstigt är att HON var lugn och när han gick ut blev hon knäpptyst! Hon brukar ju skrika som en galning och sen börja gråta när man går ut, men igår var hon tyst och skrek åt honom att gå ut så fort han öppnade dörren igen och skulle gå in.

Hon har börjat att bita mig och skrattar när jag lyfter in henne på rummet. Men blir ledsen när jag går ut och stänger dörren. Och jag varnar henne ALLTID innan så hon får en chans att sluta. Men den chansen tar hon aldrig.

Men nu har hon inte varit på dagis på 3 dagar och det märks alltid för hon blir rastlös. Så nu ska vi iväg och jag hoppas så att kvällen blir relativt lugn!

sök hjälp…och det nu innan det blir värre

rent konkret så skulle jag säga att ni måste våga vara föräldrar och inte och låta henna få göra precis vad som helst

när hon slåss så kan ni prova med att ta tag i handen på henne och hålla fast så hon inte kan göra er illa och sen ignorera henne för att markera att sådär gör man inte
men oxå förstärka med rösten utan att höja den men säga till skarpen att slåss det gör man inte

en metod är oxå hålla fast och hålla om viktigt är dock att man tar det försiktigt men inte för försiktigt
helt enkelt när hon slåss och är riktigt arg att man fångar in henne och håller fast armarna på henne och sen håller om henne tills hon lugnar sig…va beredd på ordentliga protester bara

sen tror jag att hon behöver hjälp med hur man beter sig när man blir arg lessen och besviken att prata om det hitta andra utvägaro ch att ni föräldrar avleder och förutser när hon kommer att flippa ur

och som jag sa först sök hjälp prata med BVC till o börja med o se om BUP och eller Habiliteringen kan hjälpa er

avslutar med o säga att jag själv har haft ett barn som har slagits bitits och så vidare men genom att vara konsekvent och markera att han gör fel varje gång och hindrat honom från att slå och använt hålla fast och hålla om så har det beteendet försvunnit rätt fort 
vi har även jobbat mycket med vad gör man blir riktigt arg o lessen att man får skrika att om man är så arg att man måste avreagera sig då går man o hämtar en kudde o kastar i väggen och så vidare

låter som liknande utbrott min dotter fick för ca 6mån sen, idag är hon tre år och 3 månader, jag började sätta henne på trappan, (nedersta trappsteget) när hon gick över i dessa utbrott. Fick säkert bära tillbaka henne dit 150gg den första gången. Förklarade för henne att nu är du så arg så du får sitta här tills du har lugnat ner dig och är glad igen. (gillar inte sätta tid på så små) Efter ett par dagar fungerade detta kanon, dock ett helvete de första dagarana tills hon förstod att hon bara åkte dit igen om hon gick där i från.

I dag om min dotter själv känner att hon är på väg mot ett utbrott kan hon själv mitt i allt skrika "mamma jag vill till trappan!" och självklart åker hon dit! Hennes sätt att berätta att nu fixar jag detta inte mer!

Behöver inte vara en trappa, i början hade vi en liten matta i köket men flytta till trappan för hon satt mitt i vägen i köket.

Detta är dock bara något jasg använder när hon är på väg över i sina raseriutbrott vilket i dag är längesedan hon hade ett…

Lycka till!

#17 Våga vara förälder? Börja säga ifrån och inte låta henne göra precis vad hon vill?! Har du läst vad jag skrivit?

Vi säger ifrån klart och tydligt. Har även fått väldigt bra råd här som fungerar jätte bra, men som med allt i livet fungerar det lite upp och ner och här om dagen hade vi en svacka men igår somnade hon efter att ha försökt 1minut att göra mig arg, ett extremt tafatt försök som inte ledde till något alls och då la hon sig ner och 5minuter senare sov hon vilket inte har hänt på ett par månader. Vi låter absolut inte henne göra precis vad hon vill så att höra det var ju inte speciellt kul!

Ang att sätta undan henne på en speciell plats. Jag kommer aldrig sätta undan henne så om hon ex inte gör som man säger osv. Har sett dom där nanny programmen och tycker helt enkelt inte alls om metoden. MEN när hon slåss, bits, kastar saker tar sönder saker eller ger sig på hundarna så åker hon in på sitt rum. Och hon har lärt sig att det inte är någon mening med att komma ut och fortsätta slåss osv för då åker hon in igen, utan hon kommer själv ut när hon vill säga förlåt och är lugn.

Tror du missuppfattade det jag skrev, vi sätter henne bara där när hon håller på och få sina utbrott. Inte som straff när hon varit olydig! Hon behöver ett ställer där det händer inget alls och där det inte finns något alls så hon kan lugna ner sig och gå över till att slåss och rivas. Och som jag skrev så frågar hon själv efter det när hon känner att hon börjar förlora kontrollen. Har heller ingen tid utan hon får komma när hon är "glad", vilket gör att det är upp till henne hur länge hon sitter där, ibland 30sek och ibland 10 minuter…

#ketang Ja jag hoppas ni fick en bra kväll :) Ja märker på min grabb om han är hemma ett par dagar. Då sprätter det i hela kroppen på honom och energin kanaliseras fel och han blir frustrerad. Jag kan förstå din man! Ibland blir man så där arg och sedan kan det diskuteras om det är rätt eller fel. (enligt mig är det männskiligt) Och om han nu brukar vara lugn så var det troligen därför hon blev tyst och inte ville att han skulle komma in igen. Ja bitande/rivande/spottande är det värsta med barn enligt mig själv. Slåss det kan jag lättare hantera än att nån river till mig. Det jag gjorde med min son en gång (de är totalt två gånger han försökt sig på det) skulle klä på sig på dagis. Bråkade och tog tag i armen med naglarna och försökte verkligen vrida om. , jag blev så j-vla arg så jag röt till så hela dagiset vred nog på nacken och sa "..att jag inte brydde mig om vi var på dagiset omringad av hans vänner så han fick skämmas, för så gör man inte! Och att när vi kom hem rök alla hans filmer. . " En väldigt snopen och ledsen pojke gick hem med mig den dagen. Och en ännu mer förtvivlad pojke fick se hur varje film åkte ner i sopperna… Men den lilla pojken slutade att rivas efter sitt andra försök som gick ut på ungefär samma senario men på en resturang. Jag tror på att när man väljer att bli arg så ska man vara det ordentligt. Närdet verkligen gäller så har man ju all rätt att även som förälder stampa med foten och säga att nu är det nog! Tror du och din man kommer härda ut denna fas :) kan en singelmorsa så kan ni. Hehe Ni har ju redan snabbt fått resultat så tror att det är bara en tidsfråga :)

#20 Ledsen men jag blandade in Nanny programmen också och dom sätter ju barnen i vad jag tycker är skamvrån så fort barnet gör något den inte får eller inte gör det den ska osv. Det tycker jag är väldigt elakt! Din metod är ungefär samma som min "in på rummet" metod.

#21 I går var jag borta hela dagen och min man och dotter hade haft en jätte bra dag med pulkaåkning och mys framför brasan med hundarna när dom kom in. Men när hon skulle sova bröt helvetet ut..igen.

Nu har jag inte riktigt hela händelse förloppet klart för mig. Men hon hade rivit honom och han höll lugnt fast henne tills hon lugnat sig, men så fort han släppte gav hon sig på honom igen. Han ser ut som om han varit i kattslagsmål i dag :-/ Han hade gått ut och stängt dörren, då rev hon sönder en av sina böcker i små smulor så när han kom in igen hade han plockat ut alla hennes böcker och ställt i vårt sovrum. Där kommer dom få stå tills hon inte rivs och slås längre. Böcker som vi läser när hon ska sova kommer vi ta med oss ut sen.

I morse berättade hon att hennes lillebror haft sönder boken. Hon har ingen lillebror…