De ger vaccinet i ena låret och du ska bara ägna dig åt att finnas där för dottern. De brukar bli lite ledsna, men det ger sig snabbt. Du får stålsätta dig helt enkelt.

Det är egentligen värre med PUK-provet de tar, för man är så oerhört känslig emotionellt när man är nyförlöst. Jag har inte alls tyckt om de provtagningarna, men vaccinationerna har varit mkt enklare att uthärda.

personligen är jag inte det minsta sprut eller nålrädd, (och tack gode för det, gav mig själv sprutor i magen från v12 tills han var 6 veckor gammal :P ) och jag tycker därför inte heller att det är jobbigt, visst, det är väl inte så roligt när ens lilla bebis blir jätteledsen, men för Neos del har det räckt med att krama om honom och ge honom nappen, så har det varit över, alltså 10 sekunder. då var senaste vaccinationen nog värst på 1årskollen, när han var mer medveten om att han faktiskt blev stucken.

men det kommer gå bra! BVC är vana vid att föräldrarna gråter lika mycket som barnen, men jag tror inte du behöver oroa dig, bara håll henne i famnen och krama om henne så går det nog över snabbare och enklare än du trott!

och vad söt hon är :)

Men vad är det för blodprov som tas på BB? Så har inte vi det här på Åland. Låter ju hemskt och att dessutom ta den i på handryggen gör ju skitont och det äsger jag som är vuxen. Hatar verkligen när dom skall ta den på handryggen.

Du sitter med din bebis i famnen med byxorna borta. Du har hennes sida mot din magen och sen håller du fast henne. Inte hårt utan stadigt. Det går snabbt och smidigt. Iaf så fick vi göra här på Åland.

Mitt ena barn har inte sagt ett ljud av någon av alla sprutor han tagit.
Den andra har börjat gråta när själva sticket är klart, men det har gått över på någon minut bara.
Så det är så olika.

Låt bli att titta när de ger sprutan ( för den ser lite stor ut mot det lilla benet) så ska du se att ni grejar det galant.

#3, PKU-provet på BB är ett prov man tar för att utesluta några jättesällsynta men jätteallvarliga sjukdomar, det sparas sen i någon databas.

du kan läsa mer här b.la http://sv.wikipedia.org/wiki/PKU-registret

Låter ju hemskt även om det är för en god sak. Men jag skulle inte tillåta det på mina bebisar när andra länder inte gör så. Och varför på handryggen? Varför inte i armvecket som man annars tar blod ifrån?

Får man problem med barnet när dom blir äldre så kan man ju ta blodprov då för att utesluta några sällsynta sjukdomar. Det borde ju inte försvinna ju äldre bebisarna blir kan jag tycka.

#6 är nog en missuppfattning, provet tas i fingret inte på handryggen. Om inte sjukdomen upptäcks får barnet en utvecklingstörning och ibland kramper, om man väntar med kontrollen är det för sent att göra någonting.

Det är ganska ovanligt ca 5 på 100 000 nyfödda har sjukdomen en del lindrigare och en del svårare.

Men om bebisen har den sjukdomen så kommer ju den att utveckla störningen ändå.

Har bara sett "skräckbilder" på bebisar när dom tar på handryggen så därför antog jag att det var så.

#7 Nej, PKU-provet tas på handryggen. Min son sa inte ett ljud under det provet, så så farligt är det inte =) 

Och att vaccinera, det har inte heller varit farligt. Har haft honom tätt intill mig när de stuckit honom och ibland har han gråtit lite i några sekunder, medan vissa sprutor säger han inte ett ljud på. Så allt är så olika =)

Ska de få ut tillräckligt med blod till PKU-provet så går det nog inte att bara sticka i fingret på en nyfödd bäbis, utan de sätter en liten fin kanyl i ett blodkärl på handryggen. Och att det blir på handryggen beror säkert på att det är svårt att få dit en kanyl i armvecket på en fäktande nyfödd…

#9 stämmer. Det togs på handryggen på bägge mina med.
Ingen av dem sa ett pip.

Man har fler känslenerver på handen än i låret som man ger vaccinationen på….

Själv led jag fruktansvärt och löste det på så sätt att pappan fick hålla henne under sticket och sen hoppade jag in för trösten…

Vill dock nämna att biverkningarna var värre än nålsticket för min tös eftersom hon hade regält ont på natten men då fick vi ge henne alvedon enligt sköterskan och då sov hon bättre… så var beredd med alvedonsupp!

Ett annat litet tips är att själv ta några djupa andetag innan ni går in så är du själv inte så stressad för jag lovar dig att ditt barn känner också av din oro och då blir upplevelsen ännu värre…

Kram på dig!

Jo biverkningarna är bra mycket värre än själva sticket. Jag tror också att många mammor (oftast dom som går med bebisarna på dessa kontroller) känner så första gången med sitt första barn.

#6, men nu är det ju såhär att när provet tas och det i sånna fall visar att något är fel, kan man med hjälp av olika dieter bla se till att barnet inte får symtom, därför ska det inte tas senare.

och ja, det tas i handryggen.

Jag fick för mig att det var det provet, PUK, som togs i huvudet på barnen. När jag födde Walter för 1 år sedan så lade de ett stort gummiband runt huvudet och tog ett blodprov. Tidigare hade samma prov tagits i hälen och samtliga barn hade upplevt detta som mycket smärtsamt, därför hade man nu övergått att ta det i huvudet. Min lille son sa inte ett ljud, jag tror att om man som förälder är lugn så förs det i mångt och mycket över på barnet. Det hela var över snabbt och lätt! Kanske görs på olika sätt i landet?!

Andra sprutan med 3 månadervaccinet, den som sved fick honom att börja gråta men lite mat och närhet fick honom lugn snabbt igen. 5 månader- och 1 års vaccinet sa han inte ett ljud då BM höll upp en leksak framför honom :) Försök slappna av, titta bort när de sticker henne om du tycker det känns obehagligt. Så har jag gjort alla gångerna, sedan bara finnas där om hon skulle börja gråta. Som sagt 2/3 ggr har inte min son sagt ett pip, bara jollrande lekt vidare :)

Hoppas det går bra för er!

#15, i huvudet?! aldrig hört talas om, låter ju mycket mer läskigt än på handen!
min lille är 13 månader, och han tog de i handen på, men det kan ju hända att det skiljer sig mot landsting?

Tack för alla era svar, det har jag glömt att skriva! Det närmar sig sakta men säkert. Ska försöka hålla mig lugn. Jag hoppas att min sambo kan följa med så att han kanske kan hålla henne när dom sticker så jag kan stå i ett hörn någonstans och titta bort, och sedan hjälpa till att trösta ifall hon skulle bli ledsen!

#15: Ja, PUK var det som togs i hälen förut. Dock har jag inte hört talas om att de tar det i huvudet, det var iaf det dom tog i handen på henne.

Jag pratade med min väninna som fick barn 3 veckor innan mig, och visst var det PUK som de tog på sidan av hjässan. Jag tror helt klart att det är mindre smärtsamt än i handen.

PKU ;) jag tycker ju inte det låter mindre smärtsamt, men det är ju möjligt, då måste det alltså skilja mellan landstingen!

Haha, tack bubbelbubbel!
Vi tillhör iaf Västra Götaland och provtagningen gjordes på NÄL.

Dom tog blodprov på huvudet med våran son, då han hade dåligt med synliga ådror eller vad det heter på händerna + att dom fick inte ut någonting från händerna när dom försökte.

det är ju 2 vaccin sprutor som dom får om jag inte minns helt fel? 3 månaders är väl samma vacin som dom får sedan vid 6? månader och 1 år?

Jag gillar inte när dom sticker min son, och hade jätte ångest över de, men jag har sånna problem själv med sånt, men jag krävde att dom skulle vara två sköterskor som satte vardera spruta på samma gång i vardera lår, istället för att dom skulle sticka han 2 ggr.

Det är ju oftast den ena sprutan som dom reagerar mer på pga att den svider mer, vet att Alvin reagerade på den mest iallafall, PKU för övrigt sa han inget om :)

Men vaccinet var dom två stycken med på och dom satte dom samtidigt så de var fort över och var jätte lätt och han glömde bort de fort, och jag behövde inte sitta spänd heller hehe…

Japp, 2 sprutor. En i varje lår. Det ser värre ut än det är men jag minns att det var sjukt jobbigt första gången. Nu efter 3 gånger har jag vant mig. Det går ju över jättefort.

Din lilla knodd kommer inte tvivla på dig en sekund, trots sprutorna. De glömmer fort.

När min son fick sina sprutor så fick han sitta i mitt knä med ryggen mot mig och sen så satt han väldigt långt fram på mitt knä så hon som skulle ge honom sprutan kunde "låsa fast" hans ben mellan sina knän.
Han fick hålla sin pappa i handen som satt och pratade med honom så han inte skulle tänka så mycket på vad som hände.

Första sprutan så sa han ingenting men andra sprutan så blev han väldigt ledsen så då fick jag trösta honom kanske 20sekunder och sen så mådde han bra igen.

På kvällen så blev han lite grining så då gav jag honom flytande panodil (som han förövrigt tyckte var jättegott) och sen sov han nästan hela natten.

Jag var rädd för att han skulle känna sig förådd av mig eller något annat men han var precis som vanligt mot mig och sin pappa :)

Det värsta med 3-månadersvaccinet var inte att ta det, utan att han blev väldigt öm och gnällig efteråt. Dessutom fick han feber på kvällen, vilket tydligen är vanligt. Bra att ha flytande Alvedon hemma för säkerhets skull!

#25 Har du testat alvedon suppar? De är så sjukt smidigt och kroppen tar upp det på 2 röda. Verkligen värt att rekomendera så våra små inte alltid vill äta alls när de är lite krassliga :/

#26 Det har jag inte provat. Tack för tipset!

Nu har hon fått sina sprutor! I måndags var det dags och jag var JÄTTEnervös. Sambon kom hem tidigare från jobbet så han kunde vara med.

Minna fick sitta i sambons knä, av med brallorna och så tvättade BM lite. Då kände jag att "nej, det här går inte, jag måste gå ut" och så gick jag ut ur rummet och bad dom att ropa in mig när det var färdigt.
Första sprutan gick ganska bra och hon skrek en stund med lugnande sig, men andra sprutan var fruktansvärd tyckte hon. Jag rusade in igen och tog henne och försökte trösta henne men det var lönlöst. Jag gick hem med henne medan hon fortfarande skrek och när vi äntligen var hemma ammade jag henne i soffan och då lugnande hon sig och var sen relativt glad resten av kvällen! Lite ledsen på natten men inget märkvärdigt egentligen.

Hon slapp feber och det är vi glada för :)

#28, naaw, lilltjejen då! men vad skönt att det gick bra för henne i alla fall, och att hon slapp febern!

Nu har du i och för sig redan varit där men jag satt med sonen i knät och pratade som vanligt. Jag tycker inte att det är jobbigt, är inte alls hönsig (ursäkta uttrycket) av mig. Sonen har båda gångerna tyckt att spruta nummer två gjort lite ont men han är så lätt att avleda så han var bara ledsen i fem sekunder.

när mina var så små så gick det lite kämpigt efter som alla tre vart vaccinerade samma dag. Mella satt och log,ville känna på sprutan och var väldigt nöjd och mallig när det var klart medans för dm andra två,Lowiza och Benice så var dagen förstörd.skrek från sticket som var runt halv tio detkommer jag ihåg och ända fram tills de somna och när det vakna börja de om igen.det var kämpigt att dom inte ville varken äta eller något.och det gjorde det ju inte lättare när dom sov i skift hela den dagen+ natten.medans Mella var nöjd,lekte med babygymet och sova det kunde hon inte hon har sdan hon född vart vaknat väldigt lätt så den dagen och natten sov hon lika lite om jag dvs absolut injte mer än 10 min

Vid min sons andra vaccination så bad jag om att få dela upp sprutorna, så att vi tog den ena då, o den andra ska tass vid läkarbesöket som kommer nu.
Han reagera inte alla på sprutan, det va skönt, för jag är som du och får ont i hela kroppen o själen när jag tänker på vaccinationer… spruträdd som jag är.
 =)

När min son fick en vaccination så "passade doktorn på" att ta den när sonen låg på skötbordet och han undersökte honom. Jag stod bakom doktorn och fanns alltså inte i sonens närhet :( Resultatet blev att sonen fortfarande, flera år efteråt är hysteriskt rädd för doktorer och alla andra som ser ut som en doktor. Ångrar nu i efterhand att jag inte anmälde honom.

Jag tror att det är otroligt viktigt att en vaccination går tryggt till, så se till att de ger sprutan när ni själva (eller någon annan barnet känner) är i närheten. Själv förstod jag inte vad de skulle göra innan det redan var gjort.

Läs Linda Karlströms blogg. Jag tror inte att vacciner "fungerar".

http://www.alternativjournalen.se/obesprutat

vid 3, 6 månader o 1 års vacc fick mina barn 1 spruta bara??? De hade satt ihop båda vaccinen för att slippa ta 2 sprutor…

Vid pku-sprutan så ammade jag mina barn o det gick utan problem m de 2 första men m nr:3 var det ett stolpskott som var helt ny som skulle göra det o kom ej in förräns dottern nästan ammat klart o blev JÄTTE ledsen när sprutan togs..även sköterskan som skulle kolla den nya var arg på den nya sköterskan.. fattar inte nu varför jag ej sa ngt.. :( men men var väl lite avtrubbad fortfarande efter förlossningen ;-)

#0 Vad bra att din man kunde vara med ert barn…så slapp du spänna dig o kanske överfört det på ert barn..

#34 - OM vacciner inte hade fungerat så hade man not inte lyckats få ner förekomsten av de sjukdomar vi vaccinerar mot… Att lita mer på en blogg än på läkarvetenskapen är för mig oerhört skrämmande! Nej, jag har inte läst och jag tänker inte heller göra det.

Tycker bara synd om de barn vars föräldrar gamblar med deras liv och hälsa.

Anna om du läser bloggen ser du att det inte bara är en vanlig blogg. Denna kvinna har även källor som du kan titta på.

Denna kvinna har sett på nära håll hur vaccinering kan påverka våra barn (hennes ena barn är vaccinskadat). Själv har jag oxå en vän vars barn fick förändrad personlighet efter vaccinering. Så jag håller med dig lite där att det är synd om barn vars föräldrar "gamblar" om sina barns hälsa när de vaccinerar… ;)

Men som sagt läs hela bloggen eftersom Linda har bättre koll på olika källor och har mer fakta att komma med.

Jag är inte intresserad av att läsa en sådan blogg, jag har hört så mycket konstiga resonemang genom åren och så många falska källor. Jag vet att det finns folk som sprider diverse mer eller mindre genomtänkta "sanningar" om vacciner, men är man källkritisk så ser man stora brister i resonemangen.

Det har påståtts att MPR-vaccinet orsakar autism. Detta påstående är överbevisat via både studier men främst har den s.k studien som visade detta samband har visat sig vara förfalskad. (länk)

Här finns en tänkvärd artikel om antroposofernas råd om mässling. http://www.philipwildenstam.se/2011/06/08/masslingsrad-som-dodar/ som är en reflexion om denna tidningsartikel http://www.dn.se/debatt/landstingsstodd-klinik-ger-farliga-rad-om-masslingen

OM det hade varit större risker med vaccinationer än nytta med dem så hade vaccinationer inte varit tillåtna. Men faktum är att man med hjälp av vacciner nästan har utrotat flera oerhört otrevliga (dödliga eller som ger livslånga skador) sjukdomar i vår del av världen.

Det finns alltid en viss risk för biverkningar ocjh det är oerhört tråkigt för dem som råkar ut för det, men man kan bli överkörd när man kliver över gatan också…

PKU-testet gjordes i huvudet på vår son. Här i Gävleborg sticker dom aldrig i fingret, utan i hälen för att ex kolla blodsocker eller gulsot.

Ang vaccinationer håller jag helt med dig, Anna. Alla sjukdomar vi "blivit av med" tack vare vaccinationer, duger som förklaring åt mig till varför man bör vaccinera sina barn.

#37 på vilket vis fick barnet förändrad personlighet och vid vilken ålder skedde det? Känns ju ganska omöjligt att se en personlighetsförändring vid bara några veckors ålder?!?
Finns det några bevis på att detta berodde just på vaccinet, eller är det bara vad du själv tror?

Anna: Alla får ha sin tro och tur är väl det.

exitingsvillemo: Personen jag känner märkte det själv (jag kände inte denna kvinna då när hon tog vaccinet) kommer inte ihåg med det var 2a el 3e vaccineringen barnet var mellan 8-10mån och jag tro hon fick vaccinet lite tidigare än normalt eftersom de skulle åka utomlands. Men enligt henne var det en markant skillnad som hon helt satte i samband med vaccinet (trots att hon inte alls är vaccinmotståndare).

I vårt land är de otrevliga sjukdomarna ovanliga tack vara vaccinet och de barn som inte vaccineras klarar sig ofta utan dem tack vare att de flesta andra vaccineras.

#40 - ibland kan man säkert tro att sambandet odiskutabelt, men det är inte alls säkert att sypmtom som uppkommer i nära anslutning till vaccinationer beror på vaccinet. Men det ju lätt att leta syndabockar.

mässling ökar

och detta säkert beroende på att dessa länder ej vaccinerar sina barn..

tror också att det finns en annan orsak att barnen reagerat negativt på vaccinationen som Anna skriver… men att man vill hitta en syndabock..

säkert ngt som redan funnits i kroppen men som av vaccinationen triggats i gång snabbare..så med eller utan vacc hade det dykt upp ändå…min gissning ;-)

#40 alla, eller åtminstonne de flesta barn går igenom personlighetsförändringar under de första åren, så att säga att det berodde på vaccinet känna lite överdrivet.

Menar du att barnet fick ngn hjärnskada eller dyligt isåfall? Detta har väl isåfall kollats upp? Kan inte komma på ngt som skulle kunna räknas som onormalt förändrat beteende hos en bäbis vid 10 månaders ålder. Dom är änglar ena dagen, för att nästa dag små djävlar ;o)