Nu vet inte jag hur ditt område ser ut som du bor i. I vårat område så är det många barn som bor och bara ett stenkast ifrån 3-4 olika lekplatser.

Tidigt på morgonen.. (7-8) så brukar jag säga till min dotter att hon ska hålla ljudnivån nere lite, för folk fortfarande ligger och sover, eller vill ha lite lugn och ro på morgonen.

Men när klockan börjar närma sig 9 på morgonen så tycker jag att det är helt OK att barnen stimmar och tjoar ute. Då menar inte jag att de står och illvrålar/gallskriker utan leker och ropar.. som barn faktiskt gör. Jag vet inte ett enda barn som är "lugn och tyst" när de är ute och leker med kompisar..

Jag tycker faktiskt att om folk inte vill lyssna på barn och om dom vill ha lugn utemiljö så får dom flytta ut i skogen med 1 mil till närmsta granne!

Förstår dej om du vill ta hänsyn till dina grannar, men barn är barn och de allra flesta är inte tysta.. :) Jag tycker du ska säga ifrån till din granne om du tycker misstycker. Tycker du att barnen för ett himla oväsen? Både dina egna och de andra?

Hmm nu måste jag rita hur vi bor. Vänta ett tag.

Nu har jag ritat. I den röda ringen är våran tomt. Det finns en familj till men det är bortom grannarna på höger sidan av pappret.

Okej.. ja då bor ni ju brevid varandra.. men ändå! Jag själv blir så irriterad på folk som gnäller på ungarna att de låter illa och så.. Vill dom ha absolut knäppt tyst då lär dom flytta ut till skogs!

Ni bor där lika mycket som dom gör det! Stå på dej om du tycker att du har rätt.

Eftersom jag inte har så värst bra självförtroende så vågar inte jag eller min man stå emot honom för han är rätt så bestämd. Hela hans kroppsspråk är hård. En gammal tullare.

För mig kan man stimma men inte skrika som dom kan göra, det är ohyfsat oavsett var man bor. Helt onödigt med andra ord.

Det finns inga andra hus i närheten så det är tajt men ändå på landet.

Jaa… jag förstår dej helt. Jag tycker inte barn behöver vara tysta utomhus men skrika väldigt högt behöver de ju inte göra, var man än bor :)

Om du reagerar tycker jag absolut att du ska säga till pojken! Det är ditt ansvar som vuxen att kunna säga till vänligt men bestämt att även han ska hålla rösten nere. Här hemma är regeln att inte skrika på gården, jag är jätteglad om andra vuxna påminner mina om de glömmer sig…

Men jag är så fruktansvärt feg när det gäller andras barn. Tänk om pojken går hem och säger det till sina föräldrar sen och kanske förvränger allt så kommer ju deras föräldrar att ringa till mig och "skälla" på mig. Klarar inte av sånt.

Tror ju det värsta om såna saker.

Då får du väl köra till med att du verkligen gillar deras lilla buse eller nåt och tillägga att ni har som regel att hålla rösterna i trevligt läge och att deras son ju leker sååå bra med dina barn!

Lite komplimanger så de inte känner att just ders son är påhoppad kan ju göra att de "vågar" ta in fakta!

Du måste våga säga till i ditt eget hem. Om hans föräldrar ringer och klagar sen så är det väl bara att förklara varför. Du kommer må jättedåligt om du fortsätter att oroa dig för vad andra ska tycka hela tiden. Våga ta tag i saker så ska du se att det känns bättre sen. Du får inte låta andra köra över dig bara för att du inte vågar säga ifrån.

Det är väl inte så svårt att gå ut och säga till honom att dämpa sig några hekto?