Var tvungen att fundera på hur nära 21 månader min minsting är - inte lätt att vara fjärde barnet  - och se på sjutton, det är nog ganska nära…

Han pratar en hel del, mer eller mindre begripligt. Sen babblar han mer eller mindre hela tiden, dvs han tycker säkert själv att han pratar men det är verkligen inget som liknar ord…

De äldre har varierat väldigt. Jag erkänner att jag inte minns exakta tidpunkter, men äldsta dottern var oerhört tidig med tal och stort ordförråd. Tvåan var däremot ganska sen med att börja prata alls, fast hon kommunicerade väldigt tydligt med kropp och mimik så det var ändå inget problem. Men det dröjde rätt länge innan hon började prata något vettigt. Trean (drygt 5½) var nog närmare ettan än tvåan med sitt tal, däremot saknar han fortfarande några bokstäver (som han inte kan uttala), vilket gör hans tal ganska obegripligt för en som inte är van vid att lyssna på honom.

Min son är nu 22 mån. Han pratar knappt. Eller han babblar massa konstiga meningar som jag är övertygad om betyder något, man känner igen vissa meningar o ihop med kroppspråket o situationen förstår man förvånandsvärt mycket.

Han började med sina första ord för över ett halvår sedan: lampa, hej, hejdå, titta där. Men har knappt lärt sig något mer, tex inte mamma/pappa märkligt nog. Dock har vi märkt över jul att något är på g, han har börjat artikulera orden o rabblet mer o plösligt lärde han sig ett väldigt tydligt Pappa. Han har även först senaste månaden börjat härma allt, billjud, tigermorr, kattfräs, tut tut, tittut mm. Så något är i görningen. :)

Men jag vet previs varför han inte pratar mer, han är nämligen Väldigt fysisk av sig. Ligger långt fram i utvecklingen på vad han fysiskt kan. Eftersom han även är väldigt lång (minst 95cm) misstas han ofta för treåring pga hur han rör sig o vilka hyss han klarar av. Hehe… Så jag tycker egentligen inte det är konstigt att han inte hunnit med att prata, han har ju fullt upp med att stapla kuddar för att kunna klättra upp på diskbänken, sno väl gömda globalknivar o skära banan. *hjälp* det är inte för intet som vi monterat av handtagen på fönstrena, lås räcker inte. Talet kommer nog inom ett halvår är jag övertygad om! :-) ska bli skönt att höra vad han säger för han är även rätt frustrerad när man inte fattar o lägger sig platt på golvet o skriker hysteriskt. :-0 mycket utmanande ålder…

Nu har jag inga egna barn än men jag jobbar som förskollärare. Könet verkar spela roll i språkutvecklingen men jag har ingen aning om hur eller varför, kanske är det en kulturell sak. Man brukar säga att flickor är tidigare att prata än pojkar :) Men såklart finns det massvis med undantag! Tänker mig om man, medvetet eller omedvetet, pratar mer med flickor och att det på så vis skulle vara en kulturell skillnad.
Den stora "språkexplosionen" som jag kallar det brukar komma efter 2 år. Då börjar de flesta sätta ihop meningar (2-3-4 ord) och de lär sig nya ord väldigt snabbt! Barn på 21 månader upplever jag använder ibland korta meningar på 2 - 3 ord (fast ibland 4 ord eller fler om det är något de härmar men egentligen inte förstår riktigt), och ibland säger de bara enstaka ord några månader till.

Nu är min dotter 28mån men när hon var runt 22 månader pratade hon extream mycket och begripligt redan då. På dagis säger dom som kan det där iofs att hon är väldigt tidig och före sina vänner med talet. Nu när hon snart är 2½år så säger dom att hon pratar som en 3-4åring. Men hon är min första så jag har inte så mycket att jämföra med.

Lite intressant är det. Kan inte ni som skrivit här, o kommande, skriva om era barn även lugger långt fram/lite efter i fysiska utvecklingen. Jag hör nämligen ofta att det verkar vara just som jag säger ovan, att de "satsar" på endera färdighet (självklart kommer de ikapp tillslut). Dvs om de som pratar bra kanske är lite lugnare o inye lika fysiskt vilda o vice versa?

#6 Det stämmer inte på min tös. Hon är mer vild än tam och balanserar på armstöd till soffan och klättrar på bord osv ;-)

Min äldsta tjej som är 5,5 år nu var ganska sen i talet men oerhört fysiskt mogen. Hon gick iof inte förrän sin 1 årsdag, men hon har kunnat klättra långt innan och har varit väldigt framåt i all fysisk aktivitet. Hon kunde cykla utan stöd som 3 åring tex. Hon går nu hos talpedagog för att förbättra sitt uttal bla på l och r. Men hon har ett väldigt bra ordföråd enligt talpedagogen.

Min yngsta, hon som är 21 mån. Kan säga tack, hej, mamma, pappa, bebbe (vår häst som heter Zebben) nej, där. Men det är också allt. Sen säger hon Ejje till sin storasyster Linnéa.

Men även min yngsta är alltså väldigt tidig i allt fysiskt. Utom just att gå. hon var nog 15 mån när hon gick. Men allt annat…klättrar upp på bord och stolar när hon knappt hade lärt sig att stå på benen. Så medans de flesta mammor med jämngamla barn har fått se sina barn lära sig krypa så har jag fått passa min från höga höjder.

#6 - jag tror att det ligger en hel del i det där med att de inte kan vara tidiga med allt. Vår äldsta dotter har varit tidigt utvecklad i dt mesta, både tal, skrift, motorik (fin- och grov-) etc, däremot var hon väldigt sen med att bli torr…

Minstingen nu babblar så in i vassen, som sagt. (han har till och med lärt sit att rabbla "två tre fyra" om vi inleder med "ett"…) och han är också en sån som är och klättrar på allt, överallt…

#8: Låter som din 21 månaders är precis som vilken 21 månaders som helst :) Det "exploderar" efter 2 år ska du se!

Ingen av mina döttrar pratade förrän efter 2 år åldern men det lossnade mera ju närmare dom blev 4 år. Men mina barn är tvåspråkiga så därför var dom sena med talet.