Barn behöver inte alltid kosta så mycket. När de tex. är små så behöver man inte köpa de dyraste kläderna osv. Man kan handla billigare kläder eller få kanske från släktingar osv. för det första året växer de ändå så fort. Sedan kläder behöver man ju inte heller köpa varje månad. Mat kostar ju varje månad men går de tex. på dagis och man själv jobbar så är det ju oftast en varm måltid man får tillaga på eftermiddagen då barnet redan har ätit lunch på dagis. Sedan så klart kvällsfika eller liknande.

Det som kostar de första åren även varje månad är blöjjorna. Nu finns det hur många olika sorter som helst. Jag har gjort som så att jag har testat mig fram till vad jag har tyckt har varit bra. Jag har inte alltid köpt "märkes" blöjjor som är dyra bara för att de just är märkes blöjjor utan köpt de jag har tyckt har varit bra.

Jag lever ensam med två barn,  jobbar och jag tycker att vi klarar oss rätt så bra ändå i slutändan ekonomiskt. Det går runt och mina barn har det de behöver ha. Nu går jag ju inte och köper det modernaste för dem så klart när det tex. handlar om mobiler osv. men det tycker jag inte heller i den åldern min store son är i att man ska ha.

Jag tror att är man två som jobbar osv. så kan man klara sig rätt så bra även när man har barn. När jag levde tillsammans med min ex. sambo fick vi soc.bidrag. Vi klarade oss då med men har rökte och festade en del medan jag inte gjorde något ut av det så rent ekonomiskt så klarar jag mig helt klart bättre som ensamstående med två barn.

Okej tack så hemskt mycket för ditt svar!

kändes, lugnande och posetivt. :)

Barn behöver inte alls vara dyra. Speciellt inte de första åren. Om man har lite otur får man lägga ut lite pengar på bröstmjölksersättning om ammningen inte skulle funka. man kan ju heller inte helgardera sig från att det händer något eller att barnet inte är friskt men då gör man klokt i att teckna en graviditetsförsäkring och naturligtvis barnförsäkring. Blöjor är väl en relativt stor del av kostnaden men 3000 kr extra i månaden ska kunna täcka blöjor, bröstmjölksersättning och övrigt som barnet behöver. Tänk dock på att du kommer få mindre pengar än vad du får i lön under föräldraledigheten också.

Det viktigaste barnet behöver är gratis. Kärlek. Slösa med den så blir ditt barn lyckligt oavsett sprillans nya kläder och leksaker eller ej.

håller med övriga, de första åren kostar de inte så mycket och kräver heller inte så mycket. det är först när de blir större och börjar vilja ha saker som kostar mer (cykel, stereo etc) och sysslar med diverse aktiviteter som det blir kostsamt. Men även där får man ju rätta munnen efter matsäcken.

Håller också med alla! Min dotter mår inte dåligt över att jag just nu har si sådär ekonomi, hon är endast 2 år o bryr sig inte över att behöva ha märkeskläder o allt de dyra, så länge barnet har bra hem,tak över huvudet,mat var dag till alla mål den behöver ich kärlek bryr den sig ej, det är inte före den kommer upp precis innan tånåren eller när de är tånåringar de börjar tänka på märken och sånt o att dom vill ha DVD på rumet med mer, och då kanske man har bättre ekonomi tillsdes osv.. (kan man ju hoppas)

#3 & #4 Tack, dock är jag arbetslös så jag kommer inte få mindre pengar. Helst ville jag vänta med barn tills man har det lite bättre ställt, tills jag har jobb och min sambo har körkort (jag håller på att ta mitt nu). Men jag vill inte häller vänta med livet pga att jag inte har ett jobb, livet är ju nu och hade vi haft "allt det där" så skulle jag inte tveka en sekund.

Sambon kommer bli glad iaf… ;)

Helt klart så klarar man sig oftare med mycket mindre än man tror, även om det beror lite på omständigheterna också.

Vi bor i glesbygd och desutom ute på landet, och arbetar båda två skift på orter som ligger tre mil ifrån varandra och på helt olika tider= behov av två bilar. När vi fick barn så behövde vi mer utrymme p.ga barnvagn och bilbarnstol, och fick således sälja vår ena pluttbil och köpa en större, rymligare och dessutom säkrare bil.

(Vi köpte hus nästan tio år innan första barnet föddes, vi arbetade mycket på detta hus samt gjorde stora markarbeten- så att "anpassa munnen efter matsäcken" genom att sälja huset och flytta till en lägenhet var inte aktuellt. Då hade allt vårt arbete och tio år av våra liv varit "bortslösade" om vi hade behövt sälja det när vi fick barn, dessutom vill vi att våra barn ska växa upp på landet.)

Man kan komma undan billigare genom att köpa en bättre begagnad barnvagn, genom att ärva kläder eller köpa second hand, åtminstone delvis, genom att laga egen barnmat och frysa in, begränsa antalet leksaker och köpa begagnat även där osv. Det jag dock absolut inte skulle köpa begagnat är bilbarnstol.

Det jag tycker kostar är när barnen kommer upp i tre, fyra år och därefter. Kanske är det dags för eget rum med egna möbler. Dessutom sliter de mer på ytterkläder och skor, så köper man inte bra kvalité på ytterkläder och skor så riskerar man att få lov att köpa nytt ännu en gång innan säsongen är över.

När de sedan är sex, sju år så börjar det dyka upp lite mer kostsamma intressen- t.ex för spel, datorer och dyrare leksaker som "alla andra ju har", barnet kanske vill börja spela hockey, rida eller utöva någon annan sport. Visst behöver man inte köpa nytt och ofta hela tiden, men faktum är att ju äldre barnen blir, desto dyrare i drift.

Det vi haft från start med våra barn är en barnförsäkring, idag betalar vi nästan 200 kr/mån/barn, samt ett litet månatligt sparande i fonder på 100 kr/barn. Sedan sparar barnens farmor också 100 kr/barn åt dem.

Bäst är väl att ni sätter er och räknar upp allt tänkbart på en lista och vad det skulle kosta er/månad och i engångssummor, så ni får ett hum om läget?

Personligen skulle jag nog vilja ha ett litet ekonomiskt utrymme även för oförutsedda utgifter- kanske något går sönder, eller kanske man vill göra någon liten kort semesterresa inom Sverige med familjen. Det har hänt att vi haft så lite pengar så det räckt precis på öret till mat för dagen innan äntligen barnbidraget betalats ut- det är tufft att leva precis på marginalerna och aldrig kunna unna sig något utöver livets nödtorft. Tack och lov har vi mycket bättre ekonomi idag, men jag ska inte sticka under stol med att det tär både på humör, förhållande och ork att behöva vända på varje öre under flera års tid. Lycka till med framtiden!

#7 åh tack för ditt långa brev med mycket bra tips ideer och tänkande. :)

Vi flyttade precis till en 4:a just för att vi är trötta på att flytta runt. 2 rum kommer väl stå mer eller mindre tomma ett bra tag såvidare vi inte fyller ut dem för skojs skull men vi bor som vi vill, på landet med egen tvättmaskin, diskmaskin, källare, carport, föråd och trädgård. i en liten by :) Jag växte själv upp på landet då jag var liten och mina bästa barndomsminnen är dom från naturen, jag och en vän kunde vara borta från morgon till kväll, springa i skogen, bada och cyckla så självklart vill jag också att mina barn ska få ha en sådan sund och fri barndom.

av ren nyfikenhet, varför skulle du inte kunna tänka dig att köpa en begangnad barnbilstol? är det som en hjälm? krockat en gång med stolen så är den inte lika säker längre?

Aktiviteter då barnet blir äldre är också något ja, jag VILL att barnen ska ha fritidsaktiviteter, sambon har sitt musikintresse och är riktigt duktig samtidigt som jag själv önskar att någon hjälpte och stöttade mig då jag var liten ang att ha aktiviteter så som tex fotboll eller handboll så ja, jag vill ge barnet allt jag inte fick + allt jag faktiskt fick :)

Nej jag vet hur det är med ekonomiska problem denna månaden fick sambon minsta möjliga lön + att vi flyttade med allt det kostar, min tik ska till veterinären (kommer bli dyrt) och mat ska finnas på bordet men det handlar ju också om att prioritera, tyvärr blir det inget sparande denna månaden men vi kommer överleva :)

Jag kan inte säga när ekonomin kommer bli bättre, alltså när jag också kommer få jobb, ska antagligen ut på praktik snart och då kommer man få lite pengar men hels säkert när jag får jobb vet jag ju inte, samtidigt som jag vet att då jag har möjlighet och mer kunskap ska starta eget, en dröm jag haft så länge jag minns, jag brinner nämnligen för hundar speciellt problemhundar :)

Jag håller på att ta körkort just nu men fy vad jobbig teorin är.

Men låter vi helt dumma och ansvarslösa om vi skaffar barn? vill inte vara självisk och skaffa ett barn bara för att vi vill det utan också se till barnets bästa.  

Och vad kostar dagis?

#8 - ang. bilbarnstol så är det precis som med hjälmar ja. Man ska byta ut dem när man har krockat. Köper man begagnat så har man absolut ingen aning om vad som hänt stolen innan. Och dessutom bör man inte använda dem för länge, för plasten åldras. Jag har "hört" att man inte bör använda bilstolar som är äldre än 7 år för då börjar plasten bli skör pga ålder. Har dock inga belägg för det…

Jag lovar, det finns de som har mycket sämre förutsättningar än ni har när de får sina barn (även planerat). Nej, jag tycker inte att ni är ett dugg ansvarslösa och små barn bryr sig inte alls om ifall deras saker är nya eller begagnade…

Vad dagis kostar vet jag inte - har inte haft mina på dagis - men såvitt jag förstått kan det skilja mellan kommuner och ifall din kommun har infört maxtaxa eller inte. Kolla på din kommuns hemsida. (psst, dagis heter numera "förskola", så du letar efter rätt sak…)

#9

Okej tack då vet jag det, inga begangnade barnstolar alltså! :)

Ah nej förskola är ju året före 1:a klass XD jaja jag får väl börja att hänga med i utveckligenen kanske hehe.

Tack alla för era svar det har både lugnat mig och gjort mig otroligt glad! Så nu är det väl bara att vänta… :D

#8 Jag tycker inte att ni låter dumma och ansvarslösa som väljer att skaffa barn med dålig ekonomi, men jag själv skulle inte göra det.

Min "biologiska klocka" började längta på riktigt efter barn när jag var runt 18 år. Jag påbörjade "skaffa barn-kampanjen" tidigt och ansåg att vi visst skulle klara av ett barn ekonomiskt, trots att det skulle innebära lägsta ersättningen för mig då jag bara var student.

Idag, med facit i hand, är jag glad att vi väntade. Jag säger inte att pengar ger lycka, men det är fanken så mycket lättare att leva när man har pengar. Vi köper det mesta begagnat till vår dotter, men samtidigt är det skönt att kunna lyxa på lite ibland. Och visst behöver man inte jättemycket saker till ett nyfött barn, man klarar sig på det nödvändigaste. Men det är skönt att ha råd att kunna underlätta för sig själv.

Bara under graviditeten är jag glad att jag hade pengar nog för att plötsligt behöva köpa 5 par stödstrumpor för 600 kr, många askar med tabletter mot sura uppstötningar, nya kuddar för att kunna ligga bekvämt i sängen med foglossningar och stor mage samt kläder som passade när magen växte.

Likaså är jag glad att jag har råd nu att köpa en amningskudde, en babygunga och en vibrerande babysitter. Det är absolut inga saker man måste ha, men för min del har de hittills varit ovärderliga.

Dessutom är det skönt att ha pengar att ta av när Försäkringskassan strular och utbetalningarna dröjer.

Sen ska det tilläggas att det faktiskt inte är gratis att skaffa barn heller. Jag har förvånats över att jag tvingats betala för sjukgymnastbesök som ordinerats för mina foglossningar och som var ett måste för att få igenom min sjukskrivnings hos Försäkringskassan. Sen fick jag en faktura från sjukhuset efter förlossningen, likaså fick min sambo. Det handlar inte om stora summor, men tillsammans blir det närmare en tusenlapp och det är inte lätt för den som vänder på vartenda öre att hosta upp.

Så, det jag vill säga med inlägget är att jag definitivt tror att man kan skaffa barn med låg inkomst, men jag rekommenderar inte att sätta sig i den situationen frivilligt om det finns möjlighet att vänta.

Däremot vet jag inte om jag tycker det är så bra att "ta för givet" att leva på bidrag, bostadsbidrag i det här fallet.. Du räknar ju med att höja din inkomst tack vare att du får barn och höjningen är då ett bidrag. Vad skulle hända om reglerna för bostadsbidrag ändrades? Eller finns det risk att Försäkringskassan kan tycka att ni bor för stort (alltså har för hög hyra) för att de ska vilja godkänna bostadsbidrag? De kanske anser att ni hellre ska flytta till något mindre med lägre hyra.

Näe, ska man planera barn så tycker jag att man ska planera att leva på "sina egna" pengar också.

#8: Angående dagiskostnad: gissningsvis ligger den någonstans mellan 1400-1800 kr/månaden. Så man kan säga att hela barnbidraget + lite till sväljs av den kostnaden…

#12 vi betalar ca 300 kr i månaden för förskoleplats.. då är vi en som är timmis och en studerande… avgiften är ju in komstbaserad.. och är man arbetslös och har 15 timma ri veckan så är det gratis.. och även om man pluggar

okej :)

Ooo, vilken skillnad! Tänkte inte på att det ju är inkomstbaserat:)

Är det alltså gratis om man är arbetslös? Jag trodde man var mer eller mindre tvungen att ha barnet på förskolan på heltid om man var heltidsarbetslös, men så är det alltså inte?

#15 Nej men då menar du alltså att det skulle vara tvång att ha sitt barn på dagis?! visst kan man tycka att samhället är sjukt emellanåt men nej urs vissa gränser måste det ju finnas, klart det är väl nyttigt för barnen att vara på förskola, miljöbyte träffa andra barn mm men nej urs och tänk på alla invandrare, dom är väl ännu mera så än vi svenskar att dom vill ta hand om sina egna barn och att dagis o liknande är "fel". finns väl alltid undantag men har för mig jag hört att vissa resonerar så… :P

#15 om man är arbetslös och väljer att ha barnet på förskola så har man bara rätt till 15 timma ri veckan. de såkallade 9-14 tre dagar i veckan. Längre får man inte ha då.

# okej, men det kan ju också räcka, tror det är nyttigt för barnen men hoppas ju självklart på att jag får jobb snart :)

#17: OK, då vet jag, nyfiken på allt möjligt som man nu är:) Jag funderade på om det fanns någon slags regel att man var tvungen att ha barnen på förskola för att kunna vara aktiv arbetssökande, för att ha rätt till A-kassa alltså. Men det är ju förstås inte alla arbetslösa som har A-kassa.

#17 - man får vara medveten om att det är kommunen som avgör hur de 15 timmarna ska/kan fördelas. I min kommun måste man ha barnen mellan 9-12 fem dagar i veckan, det går inte att välja 9-14 tre dagar i veckan.

#20 jo det är sant, tänkte inte på det. Men 15 timmar i veckan ialla fall :)

Förstår hur du känner.. Jag och sambon vill ha barn, han har fast jobb osv. Det enda "lilla" problemet är att jag är arbetslös och har 0 kr i inkomst, ingen rätt till a-kassa… :(

Visste jag att jag skulle få ett obb sen skulle det vara lugnt nu, då jag ändå skulle få mer pengar som mammaledig än arbetslös men problemet är när barnet blir ett par år och kostar mer om jag inte får jobb…. Så det får helt eneklt vänta! Känns surt om det blir många år bara… När det är enda hindret! :(

#22, men om han har fast jobb så är et väll inget hunder?
sen när barnet väll kommer kommer du ju med få inkomst…. lägsta förälderpenningen dock, men det är på 4000 nångonting minns ej exakt men minnst 4000, efter skatt, plus sen barnbidrag 1050, så fet är ju minst 5050 kr till som ni ens inte hade förr, och ett barn kostar INTE 5050kr i månaden.. så de bör ni ju klara er med, tycker man ju!

Som #22 skriver så tar ju föräldrapenningen slut någon gång.

Har man låga inkomster så att man måste ta ut full föräldrapenning, så är den slut efter ca 1,5- 2 år- och då står man där med enbart barnbidraget.

Dessutom är ett antal dagar förbehållna barnets andra föräldrar, och då sjunker inkomsten ytterligare när den med jobb är hemma och den andra har 0 kr/ månaden.

Jag vill inte vara en partypooper, men jag personligen skulle gärna vilja ha haft lite koll  även på tiden efter f-ledigheten innan storken bjuds in…

Ja, det är just det. Under själva föräldraledigheten är det inget problem men efter ett år ungefär bör jag ha ett jobb att gå tillbaka till… :/ Det är ju det… Då hamnar vi på 0 kr igen ju mer barnet börjar kosta… Förutom sambon då, men det blir ändå tajt på en lön med oss, hunden o ett barn. Så tyvärr, känns surt, får vi ju vänta! Men får jag inget jobb inom ett par år nu då känner jag att det får bli som det blir, då får vi försöka minska kostnaderna och skaffa ändå, jag kan inte vänta hur länge som helst på ett jobb liksom… :/

#24, jo…  sant de, men har den förälder som jobbar hyfsat lön, bör man väll ändå klara sig, tycker iaf jag.. , den andra föräldern får ju  (förhoppningsvis) jobb nån gång…. , men alla gör ju som dom vill! såklart! , sen kanske det inte är så i detta fallen men ibland är de så att killen inte vill ha barn….. och skyller på de sålänge för att slipa skafa unge nu, "ne men båda måste ha fast jobb, hälst körkort med" behöver ju inte vara så just hos henne o hennes sambo, men de förekommer iaf.

#26 Jo, kanske klarar oss men just nu är det tajt ändå känner jag med oss och hunden, varje månad… Tyvärr! Måste i så fall bli av med billånet och lite sånt… Och jag börjar tappa hoppet om att få ett jobb den närmsta tiden :P Så… Men hoppas, får jag bara ett deltidsjobb eller får in en fot nånstans så kan vi börja! ;D Hehe… Kanske spara lite pengar nåt halvår innan eller så…

Ja, det är möjligt! Men han verkar sugen bara vi får lite ordning, jag får något jobb i alla fall på deltid, tar körkort och skaffar större lägenhet/hus. Det känner jag i och för sig vore skönt också =) Speciellt körkort! Så, får väl stå ut ett år till eller nåt :)

# aha okej… då förstår jag, ja ni är ju relativt unga så ni har ju nått år på er till hehe..

#28 Jo! :P Jag vill dock inte börja "producera barn" (hehe) för sent heller! Inget illa mot äldre mammor alls men jag sjläv känner att jag vill vara någorlunda ung när jag får mitt första barn =) Så förhoppningsvis löser det sig till nästa år :D

#29, jo de kan jag ju förstå att du vill hehe.

ja hoppas de!

#19 Jag har också för mig som Magma att man måste ha barnet på dagis för att stå till förfogande på arbetsmarknaden (Arbetsförmedlingen), annars så är man inte berättigad till A-kassa.

Jag fick hem en broschyr från min kommun häromdagen, där det stod om olika regler kring barnomsorg bl.a. Jag minns inte exakt vad det stod om arbetslösa: antingen var det att de fick ha barnet på dagis max 15 timmar samt då föräldern arbetade eller gick på kurs/studerade- eller också att de bara fick ha barnomsorg då de jobbade/studerade. De fick inte ha heltid på dagis om det inte var så att de arbetar förstås.

Gratisplatsen för barn till arbetslösa är väl bara gratis för 4-5 åringar?

min dotter är 2 och har gått på dagis sen hon var 22 månader.. (nu är hon 28 månader) och det är gratis iaf och har alltid varigt!

Både jag och min man är just nu sjukskrivna. Vi måste betala för dagis trotts att hon bara är där 15tim/vecka. Inte mycket, men det kostar ju.

Jag tycker att man ska "klara sig själv" ekonomiskt innan man skaffar barn. Men man måste ju inte vara rik. Just nu är vi som sagt sjukskrivna båda två. Har tre hundar, två relativt dyra bilar och ett hus sen 1år tillbaka. Men vi köper å andra sidan inte en massa onödiga prylar jämt heller. Vi har så vi klarar oss och det fungerar!