Barn iFokus

Barn

Etikett12-uppfostran
Läst 3758 ggr
[Sias]
0

Respekt, hänsyn, rättvisa

Jag är mormor och farmor och bestämde när första barnbarnet föddes att inte lägga mig i hur föräldrarna uppfostrar sina barn - men jag har låtit dem förstå, talat om, att jag inte tänker sitta stilltigande om jag märker att något av mina barn - eller barnbarn mår dåligt, blir lidande på något sätt (min man också!)

Nu har det hänt! Jag har sagt ifrån. Efter att i flera års tid ha bitit ihop och tigit  - och mått dåligt - när jag sett hur ett av mina barnbarn blivit behandlat av sin far i alla lägen (och mamman stillatigande sett på). Getts skulden för sånt som yngre syskon varit skulden till, med bortförklaringen -Du som är äldst ska inte göra så där så att ditt yngre syskon gör så. Du vet ju att det är fel. Du borde veta bättre. Inte ETT ORD till syskonet, oavsett vad som hänt - om det yngre syskonet slagit, tagit saker, förstört saker, etc - för sitt storasyskon. Men däremot gap och skäll på det äldsta barnet.

Det här barnbarnet är ingen ja-sägare! Är väldigt medvetet om vad det vill. Har alltid velat vara i centrum. Vill bestämma hur lekarna ska gå till. Vill ha det bästa i alla lägen - men bryr sig verkligen om att syskonen också får.

När jag nu sa ifrån - tyckte det fick vara nog! Då fick jag förklaringen att just detta - är orsaken till hans beteende. Att barnet alltid vill stå i centrum - istället för att visa andra hänsyn och respekt. Att barnet därför inte kommer att få några kompisar i framtiden. Måste sluta vara så självisk

(Pappans det här sättet mot just det här barnet har alltid funnits där - jag har varit allt för feg för att visa vad jag känt).

Min uppfattning är att barn blir som sin omgivning - blir som de själva blir behandlade. Visas de inte respekt & hänsyn hur ska de då kunna lära sig detta?

Gjorde jag helt fel som sa ifrån? Jag tänker då på mina barnbarn som kanske nekas att träffa mig.

Mizzy
0
#1

jag tycker du har gjort helt rätt i att du sa ifrån. Man måste väl säga till om man tycker nåt inte står rätt till. Du gör ju det inte för att vara elak mot nån, utan för att hjälpa. Det måste dom ju förstå. Dina barnbarn mår inte bra i att ha det så, för som du skriver så blir ju barnen formade efter sin omgivning. Lär dom sig inte respelt och att visa hänsyn - hur sjutton ska de då kunna klara av att visa det.

Jag hoppas verkligen föräldrarna inte tar detta som ett elakt påhopp från din sida, utan istället tackar dig, för att du kanske har sett saker med andra ögon, som dom själva inte har sett.

Det är jättekänsligt (har jag förstått) när andra säger till om uppfostran mm, men jag hoppas ändå att dina barnbarn inte nekas att få träffa dig pga detta.

Lycka till!

Susanne
0
#2

Helt rätt av dig.
Både att besluta att inte lägga sig i (och hålla det) och att säga ifrån när det behövs.
Du har helt rätt i att man inte kan lära sig respekt och hänsyn om man inte får respekt och hänsyn.
Att neka dig att träffa banbarnen pga. att du en gång säger ifrån var det dummaste jag hört.
Jag gillar inte att man favoriserar ett barn, hur kan man vara så elak?

Susanne Glad

Susanne Glad

Inget är omöjligt, vissa saker tar bara lite längre tid.

[Sias]
0
#3

Tack för ert stöd! Glad

Lunalia
0
#4

För att växa som människa så måste man uttrycka det man är och det man står för.

Det är aldrig fel att berätta vad man känner.

Och att stå upp för barn gör alldeles för få människor.

Ildiko

elyse
0
#5

#0 Om barnet vill stå i centrum så kanske h*n kan få göra just det ibland? Det viktigaste är att barn får respekt för vilka de är och vad de känner. Att alltid få "Nej" och bli skuldbelagd är något en vuxen inte skulle acceptera, men barn får så lov att göra det eftersom det är vi vuxna som bestämmer. Jag tycker att du ska fortsätta att vara som du är och hoppas att h*n känner sig accepterad och sedd hos dig.

AusaBausa
0
#6

Vem vill inte ngn gång få stå i centrum? liten som stor alla är vi lika där!

Kan ju inte kännas bra för självförtroendet att alltid få ett nej eller få skulden för allt..hur ska h*n bli mot sina syskon till slut..?

Barnen lär ju sig snabbt att vad jag än gör får storasyster skulden. jag kan göra vad som helst/ spelar ingen roll vad jag gör, hur jag sköter mig för jag får ändå skulden. Tillslut kommer barnet kanske bara bete sig illa för DÅ får den uppmärksamhet, dålig men ändå uppmärksamhet!

Zebben
0
#7

Tycker Du gjorde helt rätt! Det är jätteviktigt att säga ifrån, lika jättesvårt är det att göra det. För det ÄR mycket känsligt ämne. Att säga till ens eget "barn" att de behandlar sina barn fel.

Jag har själv den känslan ibland. En nära familjemedlem till mig skiljer rätt ordentligt på hur de behandlar sina barn. Den äldsta får skulden för det mesta, trots att det mkt sällan är hans fel. Den yngsta kommer undand med allt! Det är såå svårt att tala om sånt här för de berörda och de som man upplever gör fel. Men samtidigt tror jag att de tar åt sig och tänker på vad Du sagt, även om de "i stridens hetta" kanske fräst ifrån och sagt att de visst inte behandlar sina barn orättvist. Innerst inne vet de kanske att de gör fel och bara behöver någon som väcker dem och visar att de märks.

Svamligt, har lite bråttom.