Sonen var 2 månader när han var hos mormor första gången medan vi var på bio…
Dottern 7 månader har än så länge aldrig haft barnvakt..

tror att det var när dottern var 6 månader. och då var det 1 timme och vi åt pizza. sen så över natten var vid nästan 8 månader.

Stora flickan lämnades i knappt 1 timme till gammelfarmor som stod kvar ovan jord när jag och pappan skulle ner på guidad tur i Sala silvergruva. Barnet var då 6½ månad.

Lillan vet jag inte, hon var nog närmare året. Kommer inte ihåg faktiskt men jag hade väl inget behov av barnvakt. Hur som helst var det till min väninna och granne och jag var till tandläkaren och pappa var på tjänsteresa med sitt jobb.

Elliot var 3 månader, och då sov han hos farmorn sin.
Eller ja om man räknar en timme och så så var han ju utan mor o far tidigare också. När vi var i stugan, kan han vart kanske 1 månad? Då tog farmor o (plast)farfar honom en timme på dagen när vi sov i stugan bredvid..

4mån.. åkt på travgala..

Kommer inte ihåg, men vet iaf att jag lämnad min grabb att sova hos mormor första gången vid 6mån. Han är lika mycket " hemma" där som i sitt riktiga hem, så det var inga problem alls.

jo jag tror min kille var 7 veckor då jag behövde lite egentid, men det var endå otroligt jobbigt o jag har lämnat honom ett fåtal gånger till farmor..(min mamma bor inte här tyvärr) föredrar endå så o vara med min son framför o gå ut tex..

Nu ska farmor inhandla en säng till min son som hon ska ha hemma hos sig tänkte hon.. SÅÅÅÅÅ ofta kommer han inte vara där det säger jag…

fick ngn halvtimme av egentid redan vid ca: 1 månad då han hade kolik o jag behövde sova..sen lämnades han i ngr timmar som 3 månader.  Minns ej hur gammal han var när han sov hos mormor första gången ca 7 månader tror jag. Han hade lite svårt o sluta nattammas o ville inte ta välling. Mormor fick mata m gröt första natten/Morgonen ;-) det var äldstan o dem andra två minns jag inte när vi lämnade första gången…tror dem var äldre..

Min syster tog hand om vår pojke när han vaar kanske 4 veckor första gången. Tror jag var borta 2 timmar på läkarbesök då. Efter det har hon tagit hand om honom några kortare gånger med, 1-2 timmar, när jag behövt uträtta saker utan baby.

Första gången jag åkte och gjorde nått ensam var när Elina var knappt 1 vecka. Jag och syster skulle åka och köpa kläder till barnen och jag tyckte att det var onödigt att ta med lilltjejen då pappa skulle vara hemma. Men det var svårt att lämna henne…..

lämna med pappan räknar jag nog inte ens som att "lämna"… ;-)

#11 Förstår det, inte jag heller nu, men då kändes det =)

sonen delad vårnad så han var 6 mån när han börja sova hos sin pappa varannan helg. Mellan tösen har vart hos sin mormor lite då å då. Men 7åringen har vi aldrig lämnat lr haft barnvakt till, men nu ska vi ta våran Bio o våran mat ute bara Jag o min Kära man.

Oj, så trevligt att läsa. Inte ett enda pekfinger har varit i farten…  

Hade denna tråd kommit i forumet "Familjeliv" då hade Ni alla blivit utskällda efter noter.  Barn kan och får man inte lämna förrän de minst sagt kan både gå och prata själva. Och att lämna bort barnet/en bara för att gå ut och äta och dricka ett glas vin är totalt förbjudet. Är längtan efter ett glas vin så stort att man inte kan vara utan tills barnen är minst 7 år så ska man inte ha barn.

He he…jo så illa är det faktiskt när ämnen som dessa kommer upp.

Fick mig många utskällningar för att jag lämnade dottern (nu 4, då 3 mån) hos mina föräldrar för att jag skulle tävla med hunden några timmar.

Själv lämnade jag min dotter (3 v gammal) hos min mamma igår för att gå ut med hundarna själv i 30-40 min. Gick hur bra som helst och hon sov hela tiden.

Vi har lämnat våran lilla med farmor, farmor och farfar (jo, hon har två "farmorar") en stund när vi varit hemma/i samma hus men inte kollat till, redan från att hon var ganska liten. Första natten hon sov borta var hon 8-9 månader.

Jag kommer ihåg första gången jag lämnade lillan med pappa, kändes som att navelsträngen satt fast och jag kände mig som världens sämsta mamma trots att jag bara tog en promenad på 30 minuter med min syster. Då var hon bara en vecka tror jag.

Så länge bebisen är trygg och älskad så ser jag inget problem i att låna ut henne/honom en stund. Bara en halvtimme kan göra susen för trötta föräldrar.

Nu är lillan 1 år och trivs jättebra med fastrar, mostrar, farmor osv. Men om jag ska vara ärlig så skulle jag alltid välja lillan före andra aktiviteter, däremot så är det jättebra för henne att inte alltid vara med sin mamma.

#15 Precis. Barnen behöver lära sig att känna sig trygga med andra vuxna. Och då är ju far- och morföräldrar perfekt.

Jag tycker snarare att man gör barnen en otjänst om man inte "lånar" ut dem lite då och då. Det blir ju en så stor grej av det annars. Min kusin och hans fru släppte inte sonen ifrån sig alls de första 2-3 åren. Han är nu 8 år och har stora problem att sova borta. Nu sista året så har det fungerat ganska bra att sova över hos sin farmor och farfar. Även om sonen avgudar sina farföräldrar så känner han sig otrygg att sova borta.

#16 Tror det ligger väldigt mycket i vad du säger.

Men det är inte alltid lätt att släppa taget om sin lilla…

#17 Nä, det är det inte så lätt att släppa taget alla gånger. Min första dotter hade jag väldigt svårt att släppa även om jag gjorde det. Men med min yngsta, snart 4 v. , känner jag inte alls samma sak. Bara med nr 1 så ville man ju knappt låna ut dem om man hade kompisar/familj hemma på fika. Då ville man bara hålla och hålla och hålla.

Med nya lilltösen så även om jag tycker det är supermysigt att hålla så får andra gärna hålla henne en stund.