Det viktigaste är att man är vuxen, trygg i sig själv och vem man är, att man kan ta hand om sig själv och ett litet barn såväl känslomässigt som ekonomiskt, praktiskt.

Visst KAN man få barn i gymnasiet, men det är absolut ingenting att rekommendera - för i den åldern har man för det mesta varken råd att bo själv eller är särskilt vuxen. Sedan är det en stor lättnad att ha någon slags arbetslivserfarenhet så att man inte är fullständigt hjälplös på arbetsmarknaden.

Ja, pengar, pengar, mycket handlar faktist om det.. Jag är en mamma som studerar på komvux och önskar verkligen jag sluppit denna nagel i ögat som fattigdomen är. Jag växer sakta upp till vuxen.. det tar tid, har jag märkt, ökat ansvar gjorde mig inte mogen för det.

Är väldigt sugen på att skaffa ett barn innan somarn. har tänkt på det länge nu..

Om mn ska eller inte ska skaffa barn har ju med många olika saker att göra.

Hur gammal är du?

Har du stadigt sällskap?

Lever du hemma eller i samboförhållande?

Har du några arbetserfarenheter?

Om du aldrig har haft ett jobb så blr det inte många kronor i föräldrapeng och den summan går nog inte att leva ensam med barn för.

Varför så bråttom?

man "får" skaffa barn när man vill egentligen, ingen kan tvinga dig till att göra abort. en utlänsk tjej som gick i min parallelklass i nian var höggravid på skolavslutningen. Och när jag gick i gymnasiet så var det en tjej som hoppade av i tvåan för att hon skulle ha barn.

Det handlar mycket om mognad när man skaffar barn, och allra bäst är det nog också om man har en inkomst och eget hem. Jag tror inte att dina föräldrar ser fram emot att betala både för dig och ditt barn för att du inte orkar vänta. Och det är nog inget vidare att behöva blanda in soc och försäkringskassan för att kunna klara sig. Bättre då att vänta några år och stå på stadiga ben och planera att skaffa barn med sin partner.

Ärligt talat.. om man planerar barn utan någon möjlighet att kunna försörja det sedan, så kan man väl ändå inte på något sätt vara mogen för det? Det är ju extremt oansvarigt, man kan väl inte bry sig om sitt framtida barn då?

Det är hemskt att växa upp i fattigdom, och det är hemskt att vara en fattig förälder. Vet du vad ett par bra vinterkängor kostar till ett litet barn? Sådana saker måste man ha råd med.

Ett barn kan aldrig bli alltför eftelängtat, hörde jag någon säga en gång och det är verkligen sant! Det skadar inte att vänta tills omständigheterna välkomnar ett barn! Man vill väl skänka sitt barn de bästa av förutsättningar, den finaste framtiden!

Ursäkta men jag gillar inte sånna här frågor om ålder något vidare..

Jag tycker att man skffar barn när jag känner att man är redo att ge upp en ganska stor del av sitt liv, inte längre sätta sig själv i första hand, ta ansvar för en annan människas liv och ge den mod och stöd att bli en ansvarsfull självständig individ..

Känner man att man har ekonomin, tiden och framför allt orken, då är man redo att skaffa barn..
Oavsett ålder, det är inte åldern som avgör om man blir en bra förälder..

Jag var 17 när vi fick vår son och det har gått utmärkt, jag tog ett sabbatsår från skolan för att vara hemma och gick sedan klart 1 år senare…

Men visst det är inte alla som har mognaden eller pengarna att skaffa barn så tidigt…
Men var och en känner nog bäst själv om man är redo..

Känner du att du skulle klara av och har förutsättningarna att ta hand om ett barns liv och har pratat igenom det noga med din partner så tycker jag att du ska satsa på det

"Jag tycker att man skffar barn när jag känner att man är redo att ge upp en ganska stor del av sitt liv, inte längre sätta sig själv i första hand, ta ansvar för en annan människas liv och ge den mod och stöd att bli en ansvarsfull självständig individ.."

Jag håller med fullständigt. Ett barn är inget man skaffar sig för att man är "sugen på det", eller bör inte vara det ivarjefall… När det uttrycks på det sättet så låter det mer som om man borde köpa sig en hundvalp eller kattunge? Snarare än att personen gjort ett moget övervägande och avgjort- tillsammans med barnets pappa- att de är mogna att ta ansvar för en annan människa i mååånga år framöver.

En stadig inkomst, ett stadigt förhållande, ett bra boende, en insikt i vad man får men också om vad man förlorar… Allt detta är en bra grund.

Denna person är ett "troll" som i nån månad bytt nick stup i kvarten och förstört på andra forum, som tex Iller.ifokus. Så detta inlägg är inte så mycket att bry sig om. Dessutom har detta nick nu tagits bort av trollet eller av iFokus (?).

Inlägget är raderat.

//Elisabeth

#9 är du samma troll, eller är du bara ironisk?