Pernilla var hemma heltid i 8 månader. Nu jobbar vi båda halvtid (2 resp 3 dagar per vecka) och kommer fortsätta så i drygt ett år till.

Som pappa tycker jag att jag fått helt annan kontakt med vår dotter när jag också är hemma på dagarna än i våras då jag jobbade och mest såg henne på kvällar och helger.

Jag har tänkt vara hemma till januari, sen ska maken vara hemma tills augusti.
Deltid funkar tyvärr inte med våra jobb, annars hade det varit skönt.

Jag hade tänkt att vara hemma med Ronja så länge som vi har råd med vilket nog blir 1,5 år.

Jag har inte börjat jobba på allvar ännu… Vi har valt att försöka klara oss på en lön och lite till (jag säljer kläder + lite annat för att dryga ut inkomsten) för att själva ta hand om våra barn medan de är små.

Maken har varit hemma och pappaledig i perioder men har ändå många dagar kvar att ta ut eftersom det är dagar efter 3 barn att slösa på. (och eftersom han glömt ansöka om föräldradagar när han varit hemma… )

Jag var hemma med Norma i 1½ år innan hon började hos dagmamma.

Felix precis ett år(pappan 3 månader sen). Önskar jag fått mer tid hemma m honom men fick erbjudande om fast jobb o var innan föräldraledigheten ,så tog den chansen…MEN var hemma m mig sen i 1,2år när Joel föddes.

Det var på den goa gamla tiden när man fick ha sina barn hemma hos sig när dem blev syskon ;-)

Joel 1,2 år (pappan 3 månader där oxå). sen var joel hemma m mig i 5 månader när Tindra föddes

Tindra 1,4år (pappan 3 månader även där).

Alla 3 började sen på förskola

Min man praktiserar på ett ställe nu men dom kommer antagligen ge honom en anställning snart så jag ska vara hemma hela året…
Hon blir 1 år 17 augusti och samma dag (tror jag det blir) börjar jag skolan igen så då blir det dagis för henne…
Kommer plugga på halvtid så jag har fortfarande massa tid med henne…. Vilket känns bra.

Så 1 år ganska precis ska jag vara hemma heltid :)

#7 Okej. Men din man måste väl vara lite ledig med tanke på inskolning och sånt? och det börjar ofta runt den tiden i augusti.. Kolla upp det när du ska gå runt och titta på förskolor.

Jag har inte börjat jobba än. Jag har min 3½år gamla kille 24timmar/v hos en dagmamma och är hemma med min tjej som blir två nu i november.
I augusti nästa år får jag plats åt henne hos samma dagmamma som grabben.
Vi klarar oss bra på pappans lön, men jag syr upp grimmor,träns, hundhalsband mm på beställning för att få en extra fickpeng.

Jag var hemma till augusti med Kevin han blev då 10månader och börja på dagis…

Jag planerar att vara hemma ett år, vill inte vara borta så mycket längre från jobbet då jag tror det påverkar karriären (läs lönen) för mycket. Dessutom planerar jag nog att skaffa ett barn till efter detta och det vore bra att hinna jobba lite därimellan. När jag vart hemma ett år, så kommer min man lösa av mig, men det blir antagligen bara 3 månader. Efter detta får vi se, om man kanske kör halvtid eller något sånt… vi får se…

#8 Ja han kommer nog få ta ledigt dom dagar hon ska skolas in som jag är i skolan.. Men han har då fortfarande alla sina pappadagar att ta ut :) Vi ska inte röra dom innan.
Ja när är det man ska börja söka efter förskola? Vi har ett precis utanför våra sovrumsfönster.. Så vi ska absolut ha henne där :)
Nära och bra!

#12 Det beror nog var du bor. Här (Stockholm) börjar kötiden när barnet fyller 6 månader.

Jag var hemma 6 manader med min forsta. Sedan var min man hemma 6 manader och darefter tog jag over (och var da gravid) tills vi paborjade nasta foraldraledighet.

Med andra gjorde vi likadant fast Alfred var 8 manader nar jag borjade jobba. Sedan efter min mans ledighet (6 manader) var det dags for mig igen i vantan pa tredje. Men hon tog lite tid pa sig sa det blev ett halvar dagis innan den tredje kom.

Med henne var jag hemma ett ar och sedan var Ulf pappaledig i 6 manader.

Sa Edvin borjade pa dagis nar han var 3 och ett halvt och Alfred var 21 manader. Miriam borjade ocksa pa dagis nar hon var 21 manader.

Ingeborg

Mellan mina första två barn är det ara ca 1 år emellan, jag ar hemma tills den yngsta av dom var 10 månader eftersom jag blev ensamstående och behövde börja jobba för att vi skulle klara oss. Dom började hos en dagmamma som bara hade dom som dagbarn och sitt eget barn så det fungerade jättebra.

Med den yngsta sonen var jag hemma tills han var strax över 2 år, då började han på dagis och jag jobbade på samma dagis fast på en annan avdelning.

egentligen hade vi täntk att jag skuole vara hemma halva tiden och min sambo andra halvan. Men, eftersom vi tänker flytta till annan stad så låter vi mig stå för konnsökandet ( om han börjar jobba så kan han inte ta ut pappaledighet i ex.Mars)

så jag komer gå hemma ca ett halvår max. .

Med de stora tjejerna var jag hemma till den yngsta var drygt året.
Jag vill inte alls gå tillbaka till jobbet så jag drar ut på dagarna så mycket jag kan. Tidigast går jag tillbaka i maj -09.

# 2, ingen av er behöver jobba mer än 75% om ni inte vill, såvida inte lagen ändrats förstås sedan jag var mammaledig sist ;)

Källa: http://www.pappagrupperna.se/foraldraforsakring.htm

När jag kommer tillbaka vill jag jobba 50 %, har jag rätt till det?

Om du har kvar föräldrapenning kan arbetstiden förkortas med 50 %, om inte har du i vart fall rätt att förkorta arbetstiden med 25 % av normalarbetstiden. Du kan givetvis komma överens med arbetsgivaren om att arbeta 50 % även om du inte har någon föräldrapenning kvar. I så fall är det viktigt att ni är överens om att du på din heltidstjänst förkortar arbetstiden under viss period. Detta för att arbetsgivaren, när du vill börja arbeta heltid igen, inte ska kunna påstå att du bara har en halvtidstjänst.

Jag ska börja arbeta 75 % och vill vara ledig på fredagarna. Går det?

Ja, det går bra. Bara i mycket speciella fall kan arbetsgivaren neka dig detta.

Hur länge kan jag jobba 75 %?

Tills dess barnet fyllt 8 år eller tills det slutar sitt första skolår.

Måste jag få en deltidstjänst på 75 % om jag går ner i tid?

Nej, du har kvar din heltidstjänst men förkortar din arbetstid med 25 %. När du vill jobba heltid igen har du rätt till det. För att undvika missförstånd bör du skriftligt anmäla att du förkortar din arbetstid med hänvisning till föräldraledighet. Det är inte säkert att du har samma chef när barnet är åtta år. Skriv inte på något nytt anställningsavtal där det står att du jobbar 75 %.

Susanne

#17 jag är ganska dålig på att förstå sånt där.. men jag ska kanske söka ett jobb och det är på 100%, tillträde januari, in dotter är då knapt 6 månader. Kan jag direkt då arbeta 75% istället för 100%? är det min rättighet?

Jag slutade min mammaledighet i augusti och hade då vart hemma i 11månader, nu är min sambo hemma fram tills januari, då dottern börjar på dagis.

# 18, Nej det tror jag inte eftersom det blir en ny anställning men jag ska luska lite så att jag kan ge dig ett korrekt svar.

Susanne

Ett litet tips om någon vill dryga ut sin föräldrapenning och på så sätt kanske kunna vara hemma lite längre - börja sälja barnkläder (eller något annat) via hemförsäljning! Då får du bra rabatt på kläder för eget behov och tjänar en extra slant dessutom!

I Kristianstad kommun o Bromölla kommun(Skåne) ansöker man om fsk-plats 4 månader innan(kan lämna in tidigare men man sätts ej upp i kön förrän 4 månader innan man vill ha plats…) man ska börja arbeta

# 18, Jag hittar inte infot jag letar efter så jag ringer min chef i veckan som kommer så att jag kan ge ett korrekt svar.
# 21, man kan plugga på distans också för att "förlänga" de dagar man har och då får man studiemedel. Inte många kronor men det är mer än inget alls.

Susanne

Nu har jag pratat med chefen och fått följande uppgifter…

Scenario 1.
Du talar om att du inte vill jobba mer än 75%.
Arbetsgivaren anställer dig antagligen inte eftersom de ville ha någon på 100%.
Scenario 2.
Du säger inget om att du vill jobba 75% till arbetsgivaren, jobbar 100% en månad och talar därefter om att du vill gå ner till 75%.
Arbetsgivaren kan inte neka dig sänkningen men du blir inte poppis hos arbetsgivaren.

Susanne

#24 jag tror inte att det är en så bra idé med scenario 2 för man brukar väl ha 6 månaders provanställning, och dom behöver väl inte ens uppge skäl för att inte förlänga? 

Jag har en helt annan fråga jag ska ta reda på svaret på. Man måste ju som tjej informera sin arbetsgivare senast 2 månader innan BF att man ska ha barn. Jag undrar om samma sak gäller för killar? Jag är faktiskt inte säker på att min sambos arbetsgivare vet något, han har bytt jobb för två veckor sen.

Jag ringde försäkringskassan som sa att det är samma regler för blivande pappor som för mammor, han måste tala om det senast åtta veckor innan BF!

#25 då får han väl säga det nu. min man bytte jobb 25 dagar innan BF, så han sa det ett par dagar efter att han blev anställd.

#24 som jag trodde. :)

# 25, du har så rätt. Man får helt enkelt jobba 100% i 7 månader i så fall. Men hur kul är det att bli opoppis på jobbet  även om man jobbat där över 6 månader?

Att killar också måste meddela sin arbetsgivare var nytt, bra att veta!

Susanne

Alla arbetsgivare måste räkna med att deras anställda kan bilda familj, det är inte bara kvinnor som får barn…

SÅ hur poppis eller inte man blir hos arbetsgivaren är liksom inget jag tycker man ens ska fundera på!

Usch, jag blev lite arg idag när jag varit på föräldrakurs (är gravid i v23 m ed mitt första barn). Jag och min man har bra ekonomi, är högutbildade och har bra jobb med "karriärer" . Vi är inte rika, men vi har råd. Vi är dessutom rätt jämlika i vårt förhållande. Vår tanke är att jag kommer vara hemma ett år pga att jag antagligen vill amma så länge. men så mycket längre än så vill jag inte vara hemma eftersom jag vill hinna jobba lite innan man skaffar nästa barn. Min man kommer sen antagligen vara hemma minst 3 månader, men antagligen inte mer än 6 månader. Så vårt barn kommer antagligen därmed sättas på dagis när det är 1 år och 3 månader som tidigast. Visst, det är tidigt, men antaglgien kommer vi se till att vi jobbar deltid under denna period så att babyn inte är där så långa dagar.

Men, det jag blev irriterad på var en av deltagarna på föräldrakursens åsikter. Hon menade att hon tyckte synd om alla barn vars föräldrar hade råd att vara hemma, men som ändå satte barnen på dagis tidigt. Visst kan det ligga något i det, men "vi som har råd" har kanske råd av en anledning, dvs att vi gillar att jobba och även ser våra jobb som en trevlig del i vår vardag, och att vi har slitit hårt för att komma dit vi är i karriären. Att vara hemma med barnet tycker inte jag bara är en ekonomisk fråga, dvs bara för att vi kommer ha råd betyder inte det att jag som mamma i familjen måste stanna hemma och "isolera mig" i 3-4 år… Det kanske är bäst för barnet, men det skulle antagligen innebära att jag skulle halka efter rejält både i karriären och i lönestegen men framför allt kanske man inte mår superbra över den isolation det ändå kan bli att vara "hemmafru". En sån sak kan alltså även missgynna barnet.

Nästa sak jag irriterade mig något enormt på var att de liksom hade förutfattade meningar om att det var JAG som kvinna som borde stanna hemma denna långa tid. Medans min "stackars" man självklart måste få pardon eftersom han faktiskt är chef och ju inte kan lämna jobbet så mycket. Min man hade kris på jobbet idag  och vart tvungen att gå efter halva tiden från föräldrakursen. Efteråt kommer en annan man fram till mig och beklagar sig över hur svårt det måste vara för MIN MAN att hinna med kursen och att vara föräldraledig när han är chef. Men att även jag som IT-konsult och karriärskvinna även kan ha svårt att hinna med, nej det tänkte de inte på… *suck*

Nä, detta med jämlikhet och att skaffa/ha barn är inte helt klockrent, det märker man ju närmre man kommer. Ibland blir man galen på hur fördomsfulla folk är för kvinnligt och manligt och folk med olika bakgrunder/jobb och syn på livet. Självklart har även jag fördomar och just vad det gäller föräldraledighet har jag även själv svårt att vara helt jämlik. det är knepigt det där, och alla har åsikter…

Det många glömmer bort när man pratar om föräldraledighet och vem som ska vara hemma när är möjligheten att vara hemma på deltid. Ta ut föräldraledighet och förkorta sin egen arbetstid, antingen genom att gå hem 2 timmar tidigare varje dag eller att ta en elrl två ldagar helt ledigt i veckan…

Många värderar sin egen betydelse något för högt på jobbet. Jag är helt övertygad om att karriären inte skulle må dåligt av att man t.ex är ledig varje fredag…

#31> Absolut, kortare dagar och kortare veckor tror jag är något vi kommer köra på. Sådana lösningar är ju dessuom lättare att dela mellan kvinnan och mannen oavsett karriärer. Precis som du säger så glömmer många bort sådana lösningar och pratar endast månader när man pratar ledigheter.

Jag vill att mina småtjejer skall växa upp hemma och tanken är att de inte alls skall gå på dagis innan de börjar i förskoleklassen. De är nu 9 månader, 2,5 år och 4,5 år. Vi har eget lantbruksföretag och jag är jätteglad för möjligheten att få ta hand om barnen själv, det är värt mer än karriär o pengar för mig…..

Jag är lite kluven i den frågan. Jag har själv inte barn men jobbar som förskollärare med barn mellan 1 och 3 år. När jag själv skaffar barn vill jag försöka vara hemma så länge som möjligt. Ska göra allt för att inte skola in mitt barn innan 2 års ålder, iaf inte innan 18 månader. Jag anser att barn inte behöver förskola när de är så små som ett år. Man får inte glömma, att den tiden aldrig kommer tillbaka med detta barnet igen. Var tid har sitt skede, absolut. Jag anser att har man råd o stanna hemma till iaf 1,5-2 års ålder så är det guld värt. Man behöver ju inte isolera sig. Det finns ju massor att hitta på utanför hemmet, med sitt barn.

Men sen förstår jag absolut om man inte har råd, att man måste lämna barnet på dagis tidigare. Sen får man inte glömma att uynyttja farmor o farfar, mormor o morfar också, om man kan!

Men att ha barnen hemma helt o hållet tycker jag personligen inte är något alternativ. Barn måste få lära sig det sociala samspelet med andra barn i samma ålder och jag tror inte man, i hemmet, kan ge samma utveckling och lärande som man kan på förskolan.

#30 Tänk på att om du ska amma i ett år så har ni bara 3 månader på er att få barnet till att äta vanlig mat innan han/hon börjar i förskolan. (sen är det inte säkert barnet vill amma så länge)

När barn är så små så gör några månader mycket på utvecklingen, men kanske inte lika mycket på er karriär. Det jag menar är att väntar ni ca 3 månader till med att skola in så är barnet 1,5 år och det kanske är lite "lättare" enligt mig (har svårt att formulera mig ikväll känner jag)

Men, om jag får ge #0 ett råd, så tycker jag att ni båda ska (om ni kan) vara hemma. Du kanske är hemma de första 8-9 månaderna (kanske under tiden du ammar) sen kan ju pappan vara hemma några månader, beroende på när barnet ska skolas in på förskolan. Men jag tycker absolut att man som föräldrar ska dela på det, för som Johan skriver i #1 så tror jag att pappa får en annan kontakt med sitt barn om han är föräldraledig också.

#34 Definera vanligt mat?
Barn kan väl äta vanlig mat fast man ammar också :)

jo visst kan dom det, men jag tror det kan bli svårare ju längre man ammar. Men det är bara vad jag tror. Jag vet ju som sagt inte. Några av våra barn, som började när de va 1 år hade knappt ätit vanlig mat, alltså den maten vi äter.

#34> Bra tips och tankar där! Det där med avvänjning av ammning och äta mat har inte ens slagit mig än, sånt man inte tänker på när man inte har barn… hahaha… Men visst ligger de tnågot i det. Man får helt enkelt försöka vänja av barnet vid ammning lite tidigare alt stanna hemma lite längre då. Jag antar att man lär märka det när man väl är där, vad som passar ens barn. Men grundplanen är nog ändå som sådan.

Diskuterade detta med en kompis som är mammaledig med en halvåring nu. Även hon hade liknande tankar, om att stanna hemma kortare för att hinna jobba ett tag innan hon skaffar barn nr 2. Stannar man hemma 2 år så blir det ju annars lätt 4 år om man inte vill ha alltför långt glapp mellan barnen. Min tanke är att ha ungefär 2 år mellan mina barn, alltså blir det knappt att hinna jobba lite däremellan om man stannar hemma för länge. Knepigt det där. Antar dock att man kommer få en helt annan syn/klarhet i frågan när man väl står där, med ungen på armen. :-P

#37 Jag är helt övertygad om att ni kommer hitta den väg som passar er och barnet bäst. Jag tror också att man tänker en sak nu, och kanske i helt andra banor när man väl har fött. Så jag förstår absolut ditt resonemang :) Jag kände bara att jag ville förmedla från min synvinkel, som jobbar med dom så liven :)

Lycka till med allt från födsel till ammning o förskola.. Jag önskar jag själv vore där du är nu (men det kommer förhoppningsvis tids nog)

#38 jag jobbar också på förskolor, fast timvikarie, så jag har inget fast ställe att återvända till *suck*

d känns ju lite tråkigare så klart. Kan du inte söka nån fast tjänst, när dom annonserar ut nån, på det stället du är nu? Sen när du ska börja jobba menar jag. :)

ja är inte på något ställe nu.. sen så vill de inte ha barnskötare i norrköping, bara förskolelärare :P

# 41, har du möjlighet att vidareutbilda dig på distans till förskolelärare?
Med möjlighet menar jag om det finns på distans, har du tid, lust och ork, är du intresserad av en vidare utbildning?

Susanne

inte just nu, måste plugga komvux först och det är inte så lockande.. om något/några år har jag tänkt att göra det :)

flytta ner till lilla skaune på mitt jobb söker vi just nu 4 barnskötare eftersom vi ska starta upp två nya avdelningar

hmm varför måste du plugga komvux om du har en barnskötarutb? Det är väl isf bara till att söka in på distansutb som förskollärare?

behöver matte b och sen så vill jag ha engelska b (kanske måste ha det också). har inte kollat upp allt riktigt än. sen så vill jag inte plugga distans. föredrar skolbenken :)

ahh ok..då förstår jag :) Jag kan rekommendera lärarutb iaf. Mycket rolig och givande utbildning :)

okej. här i norrköping så finns det förskolelärarutbildning påuniversitetet. nära och bra :)

skönt o ha nära :) Lycka till! :)