En tvåa räcker gott under bäbisens första år, men sen bör ni kanske börja leta efter något större.

Vad andra tycker om er ålder är deras ensak, det är NI som ska bli föräldrar med allt vad det innebär. Det behöver inte vara problem att vara ung förälder, varje ålder har sina fördelar och nackdelar.

Viktigast av allt?
*funderar* OM man nu har möjlighet att välja så är det ju ingen nackdel om man har en bra inkomst innan man får barn, så att man får en föräldrapenning som går att leva på. Det är ju också bra om man är trygg i sig själv och sitt förhållande, det ger bästa chansen att barnet får en trygg uppväxt. Sen tycker jag att det är gansk viktigt att man pratar mycket med varandra redan innan graviditeten är ett faktum, så att Ni är överens om hur ni vill ha det.

Kommer inte på mer just nu.

#1 Tack så mycket för ditt svar =) ja vi är jätte trygga i vårt förhållande o pratar om allt,vi har samma framtidsplaner o taknar kring uppfostran,ja jobbar som vikarie o min sambo har fast jobb..ursh ja vet inte d e mycke o tänka på

Vi bodde i en 3a, jag, maken + hans 2 barn varannan vecka när vi fick vårat första gemensamma barn. Han hade fast jobb och jag jobbade som vikarie. Och det fungerade alldeles utmärkt. Föräldrarnas relation är det viktiga inte hur stor bostad man har….

#3 Skönt o se att d kan funka=)många e mer negativa till att vi skaffar barn än positiva

Om ni känner er redo så skaffa barn! Bry er inte om vad andra runt omkring tycker, det är ert liv det handlar om. Tråkigt att dem inte stödjer er i ert beslut men dem flesta kommer säkert att ångra sig i takt med din mage växer eller när bebisen tittar ut. :)

En sak som kan vara bra att tänka på är att kanske spara ihop lite pengar innan/medans ni försöker för det kostar en hel del i inköp till första barnet med vagn, säng, skötbord, bilstol och en himla massa smågrejer.

Men viktigast av allt är väl att ha ett stabilt förhållande och att båda känner sig mogna att skaffa barn och har tänkt igenom vad det kommer att innebära.

Själv är jag 23 år, sambon 24 år och vi väntar vårt första barn. Vi har varit tillsammans i 6 år och redan gått igenom en del tillsammans och känner oss trygga med varandra. Vi har samma värderingar och har samma drömmar om framtiden.
Vi bor i en 2:a på 58kvm med våra 3 illrar så trångt kommer det bli innan vi hittar ett hus, men finns det hjärterum finns det stjärterum som dem säger! :)

#5 åå tack för ditt svar,d värmer verkligen!va kul att ni väntar barn,hoppas allt går smidigt;) aa d e synd att inte alla har en positiv inställnig till "unga föräldrar" d e bara min pappa o bror som stöttar mej..än så länge=)hoppas att d ändrar sej,vi hade tänkt att spara nåra tusen iaf varje månad till barnet,medan man e gravid,d tar ändå 9 mån=P men tack ännu en gång för ditt svar

Jag var ensamstånde mamma när jag fick min första barn och jobbade som vik inom kommunen. Jag var 21 år gammal. Jag tänker så här, ni är två och den ena ut av er har en fast inkomst vilket dui ochså skulle ha då under den tiden du är mamma ledig. Desutom ska ni gifta er….så jag tycker vad väntar ni på är ni redo så ar det väll bara skaffa ett barn. Sedan så ska ni inte bry er vad andra säger utan det är vad just ni känner. Jag säger bara Lycka till!!

#7 Tack! Skönt o veta att man inte är ensam i värden,men d e mycke o tänka på o så,ja hoppas att vi löser d snart

Er ålder känns inte så farligt låg, är det vad ni vill så är den inget hinder enligt mig. Det jag tycker är viktigt innan barnet blir verklighet är att man har ett fast förhållande, och en någorlunda trygg och regelbunden inkomst- och gärna sätter sig ner och faktiskt räknar på ekonomin. En annan, mer "abstrakt" sak är att man talar igenom varandras värderingar. Föräldraledighet, syn på "mamma/pappaskap", behöver man tala igenom något i förhållandet?

Om förhållandet spricker, var står ni då när det gäller barnet? Tala igenom hur ni ser på vikten av närvarande föräldrar, oavsett om de bor tillsammans eller ej. Också frågor som: Ska det skrivas samboavtal? Testamente? Det kan vara extra viktigt just när man inte är gifta.

Det jag tycker är dyrt, speciellt med första barnet, är vår och höst då det varje år ska köpas nya "säsongskläder"! Vinterskor - kängor, fodrade gummistövlar- fodrade regnkläder, varmfodrade overaller/mössor x 2, vantar x mååånga antal (vart tar dom vägen?!) Samma sak på våren på skofronten- stövlar, sandaler, tennisskor men tack och lov är kläderna inte lika dyra som till hösten/vintern. Man kan komma billigare undan med att köpa begagnat, men skor skulle jag inte vilja köpa använt just för att barns fötter är så formbara och växer- de behöver skor som inte andra fötter redan har gått in.

Lycka till!

vi bodde i en etta när våran dotter föddes, sen flyttade vi till en tvåa för att vi kände att en etta på 38kvm va för litet. så i tvåan bodde vi i 6 månader sen flyttade vi till våran nuvarande trea. så ni kommer att klara er. vad har ni för hyra? och om du e orolig hur ni ska ha råd med alla bäbis saker så finns det massa fina saker på loppis och på blocket. :D och så kan du ju sätta ut en liten inlägg här på iFokus vad du behöver. :) men jag e säker på att bäbisen kommer få det bra endå. huvudsaken är att hon/han har er. :)

 men lycka till iallafall.

#10 hyran e på 4500 typ,ååh tack!=) ja hoppas verligen på det!D e så skönt o veta att man har stöd härtack för ditt svar!

#11 jag vet hur det e o vara ung mamma. när vi fick veta att vi väntade barn så fick jag lite panik. jag hade tim jobb o pojkvännen var arbetslös ( han e inte det nå mer). men det ordnade sig iallafall. :) vi båda va 20 skulle fylla 21 när våran dotter föddes. :)  vi fick bostadsbidrag när vi fick våran dotter. tror man kan få det innan oxå men vi sökte det när vi flyttade till en tvåan. och det va inge krongel alls. självklart stöttar vi dig. nu har vi e inte jätte rika nu men vi har råd att försörja våran dotter. och hon e inget vi ångrar. =)

jag e säker att ni klarar det. gör vi så gör ni det med. =)

OT: TS din Avatar är det sötaste jag har sett på länge…

*13 Tack^^