Så jobbigt! Vet inte vad jag kan skriva mer än att jag verkligen hoppas att det löser sig!

Kram kram….

Hej! Tack för dina ord. Alla problem har en lösning det är jag övertygad om… men du vet ibland blir saker så…. nära att man glömmer att det kommer en lösning med tiden. Kram M

Oj! Jag hoppas verkligen att det ordnar upp sig Mjukna! Kanske barnen är relativt unga så att de med tiden får upp ögonen för dig också? Vet ju inte var "problemet" ligger men visst är det så att det är pappan som i många fall står för "det roliga" o mamma bara "tjatar"; dvs uppfostrar… Lycka till!

Jag har varit djupt nere i brunnen ett antal gånger och man kan inte se ljuset i slutet på tunneln. Idag är jag tacksam för så mycket som jag lärde mej under dessa stunder i "djupet". Jag kom ut starkare varje gång och kanske framför allt ödmjukare. DET FINNS EN MENING I ALLT, är min övertygelse. Och det är bara DU som kan bära bördan - ingen annan.

Jag vet inte hur gamla barnen är eller hur era förhållanden ser ut i övrigt, men jag är inte säker på att barnen alltid kan bestämma vad som är bäst för dem. Ska de välja en förälder är det lätt att välja den som ställer minst krav. Det tror jag inte är bra. Dessutom behöver nästan alla barn båda sina föräldrar.

Att gå in i en annan familj och ställa saker till rätta tror jag inte fungerar. Viljan till förändring måste komma inifrån.

Varför tycker du att du är maktlös? Har inte du något att säga till om?

Vänliga hälsningar

Niklas

  Tack snälla ni för era ord. Jag kommer strax tillbaka….skinkan i ugnen.. klappar ska slås in… ja… Varma hälsn. M