1 (viktigast): Skit i vad andra tycker. Gör det som får er båda att sova bäst.

2: Låta honom börja prova att sova själv. Om han kommer tassande på natten spelar väl inte det någon roll. Tids nog kommer det räcka med att du sitter där vid nattning. Och rätt vad det är så är du inte välkommen att göra ens det.

Min äldsta dotter gick från att alltid vilja vara nära, till att ha någon som satt vid fotändan när hon somnade, till att inte kunna sova om någon är i rummet och vill sova själv med stängd dörr. Min yngsta dotter somnade alltid hur lätt som helst som bäbis och som barn, kom in till oss på nätterna när hon blev lite äldre och vill fortfarande att man sitter hos henne när hon ska somna. Hon är 11 nu.

Det enda jag är säker på efter att varit förälder i 13 år är att när det kommer till sömn gör man det som får alla att sova bäst. Allt annat är ändå dömt att misslyckas och kommer vara göra att alla sover sämre. Och inget blir ju bättre av det.

Om han uttrycker att han inte vill sova själv så lägg dig hos honom och läs, sjung eller prata. Om du sedan går till din säng på natten så kan du bara säga att det blev så varmt, gör ingen grej av att han skall sova själv. Ibland kanske ni båda sover i hans säng.
Oroa dig inte så mycket för hur det skall gå, ta det naturligt. Låt honom vara med och välja nytt lakan/täcke så han tycker det skall bli spännande att sova i sin säng.

Mitt tips är att planera och göra nån form av rutin som övergång en period innan han ska sova där.

Prata om att han ska få en egen säng i eget rum om 2 veckor (typ, sätt ett datum). Berätta sen varje kväll (eller när du tänker det passar) om rummet, vad ska det vara för färger, möbler, att han kommer sova så skönt i egen säng, du mattar honom och han kommer till dig på morgonen när han vaknar osv och räkna ned dagarna en och en. Försök ha det som en nattningsrutin…. Så ställer ni iordning rummet lite i taget, bäddar sängen och liksom säger "nattinatti rummet och min nya säng, om (siffra) kvällar kommer jag och sover här" och räkna ned.

Jag gjorde nåt liknande när jag skulle sluta lägga mig bredvid barnen i deras säng (låg varannan kväll i dotters/sonens säng vid nattning)och vi hade timslånga nattningar där jag ofta somnade före barnen. Då skapade jag en ny rutin där jag beskrev hur jag skulle sitta på en stol och berätta saga och när sagan var slut skulle jag lämna rummet. Det gick så smidigt att barnen första kvällen när vi räknat med klart sa när sagan var slut - "god natt mamma, nu ska du gå ut!" och sen var de tysta och somnade själva….. Jag vart så paff, att det funkade!
Lycka till!

#3: Kanontips! Jättebra just det där att förbereda barnen för vad som skall hända. Vi lärde oss att undvika många konflikter när barnen var små just genom att berätta vad som skulle hända. Och att räkna ner och påminna. Barn är ofta så inne sin värld tycker inte om överraskningar och (som de upplever det) oförutsedda händelser.

Tack för alla tips 🌻 tar dom verkligen till mig 🌞