oj då måtte du varit snurrig på lördagmorgonen? 16 månader, det är jag imponerad av!

grattis får man väl säga, både till att det gått så bra att "vänja av" och grattis till din nyvunna frihet.. ;)

16 månader - är i alla fall för mig länge. Tufft att orka med hela tiden. Vi får se när man själv får sin "frihet". Har ammat i 4,5 månad nu så det känns som man har ett tag kvar….;-)

Skönt när allt går så smidigt o faller på plats naturligt.

Nu inleder ni en ny fas… Lustig vad livet går i perioder när man har barn, Amning, mosperiod, fast föda…trotsåldrar o frigörelser  på alla håll o kanter. :)

# 1 Jag tog det lite easy men bara känslan att få dricka 2 glas vin var riktigt angenäm.

# 2 Det har inte varit speciellt tuff tycker jag, snarare bekvämt. Det viktigaste är att man gör vad man känner för hur kort eller lång tid man än håller på, det mår både barn och mamma bäst av. Sedan kan det vara olika med olika barn. Första barnet ammade jag "bara" 4 månader och kunder absolut inte förstå vad det fanns för mysigt med att amma. Barn 2 funkade det bättre och med henne ammade jag 8 månader.

Tyvärr finns det en del som har åsikter om att man ammar lite äldre barn men då får man försöka "fälla upp paraplyet och låta det rinna utanpå".

#4: Visst är det bekvämt att amma - det håller jag med om. Man har maten med sig överallt och det är en speciell stund mellan mamma/barn. Men det är jobbigt också, tycker iaf jag vissa dagar.

Undra om man kommer sakna ammningen lika som man saknar graviditeten nu…

Anna N: Jag resonerade så här att så länge jag hade tankar på att sluta men kände att jag kommer att sakna amningen så fortsatte jag ett tag till och det funkade för mig iaf. Nu när jag väl slutat ser jag tillbaka på det som en mysig tid som jag "mjölkat ur" det bästa av.

#6: Jag kommer fortsätta så länge det behövs o att det fungerar lika bra som det gör nu.

16 månader var inte dåligt =P William har aldrig velat amma =/ eftersom han hade gulsot när han föddes, gick ner mkt i vikt och var trött konstant, så fick jag pumpa och ge honom för hand. han orkade inte amma. när han blev piggare tänkte jag, att nu måste han ju börja amma. men nej nej. han ville inte. låg och tuttade ca 5-10 min, sen blev han jätteledsen. det verkade nästan som om han itne fick i sig nått. så jag fick börja pumpa och ge honom på flaska, så han fick i sig maten. vilken skillnad.l fick helt plötsligt ett mkt glatt och positivt barn. men pupandet tog hårt på mig. det är ju inte alls samma känsla som att amma. så det kom mindre och mindre mjölk för varje gång jag pumpade. så vi fick börja med att ge tillägg med ersättning, så han åt typ hälften bröstmjölk och hälften ersättning. men mjölken fortsatte att sina så när gubben var drygt 5 veckor var mjölken "slut". så nu får vi köra på enbart ersättning. det är väldigt tråkigt tycker jag, att han inte ville amma och att mjölken tog slut. men vad gör man. huvudsaken är ju att han får i sig mat och mår bra. =)

Jag ammade också min sista i 16 månader. Det var en härlig tid.

Jag ammade min sista i 2 år och 4 månader, det var bra med tanke på hans allergi och att han inte tyckte om välling men det var också jobbigt många gånger eftersom han var så beroende av mig. Han vägrade ta napp och nappflaska. Det blev en frihet när jag slutade och jag kunde få lite egen tid. Den kvällen jag var på restaurang med kompisarna var så avslappnande :)

# 10 Måste kännas bra att du gjort vad du kunde med tanke på hans allergi!! Strongt! Förstår verkligen det där med egen tid. Just nu ser jag fram emot ett besök hos mamma och ett hos syrran utan barn men ffa 2 nätter utan att bli väckt, när hände det sist??

Åh precis en sån tråd som jag behöver!! :)

min lilla är 14 månader och jag ammar henne än, har börjat fundera på hur man gör när man slutar!? hon blir ju skogstokig om jag försöker säga nej när hon vill,

problemet är inte ammningen för jag tycker om den stunden och hade kunnat fortsätta lite till, utan problemet är att hon fått tänder 2 nere och nu också 2 uppe och dom senaste två veckorna så har hon bitit sönder mig så det gör såååå ont jag har plåstrat och smörjt men aj vad det gör ont att amma,

hon bits med flit, när hon ammat det hon vill ha så ger hon mig ett riktigt "satunge" leende och sen biter hon till allt vad hon orkar  hon vägrar alltid släppa bröstvårtan utan att bita ihop och dra ut den med tänderna ihopbitna  den här smärtan gör att jag helt enkelt har börjat fundera på att sluta,

men HUR gör man?? hon vill inte sluta! hon skriker sig medvetslös! och det är inget uttryck, utan hon gör det verkligen, hon får affektkramp när hon blir tillräckligt arg

så tips och råd mottages tacksamt :)

hade önskat vi kunde fortsätta tills hon slutar av sig själv som jag gjort med alla mina andra barn, men det tror jag inte jag står ut med den här gången :( känns så trist, hade gärna fortsatt om det inte vore för bitandet.

#10 gud så skönt att höra!!! att du ammat så länge!

jag tycker det är så jobbigt med kommentarer jag får stup i ett om att

-är det inte dags att sluta,

-herregud ammar du ÄN!

-jag förstår inte hur man kan amma så där länge det kan ju inte vara för barnet utan måste ju vara för egen skull

och andra sårande kommentarer, jag förstår inte hur folk kan tycka sig ha rätt att lägga sig i hur länge nån annan ammar!? det är ju helt idividuellt vad som passar varje barn och mamma!

för vår del så har inte min lilla kunnat äta mat och gör det heller inte än ordentligt men har ialla fall börjat smaka lite mat och precis börjat lära sig ta nappflaska (ibland) men att man ens ska behöva försvara sig och känna sig dum för att man ammar det är ju inte riktigt klokt!

så där ja nu fick jag utlopp för dom aggressionerna också haha

skönt ialla fall att se att man inte är ensam

#12 om det var elisabeth som hade ett supertips.. :D

hon hade ivf plåstrat om sina bröstvårtor och sagt till barnet att hon var skadad. barnet hade förstått och sedan accepterat.

har för mig det var så här det låg till ivarjefall.

ja jag kan ju prova :) men jag tror hon är för liten för att förstå en sån sak  men försöka skadar ju inte  tack för tipset! :)

Jag ammade mina två yngsta i 14 månader. De blev också helt galna när jag skulle sluta, största krisen var när de skulle sova, de bara skrek och skrek. Vi gjorde så att min man fick lägga dem i ca 1 vecka, honom kunde de ju inte suga på…….., jag gick iväg så att de inte kunde se eller höra mig. Och tro det eller ej efter 1 vecka var det inget skrik alls längre och jag kunde lägga dem igen. Men det gällde att ha bestämt sig innan för att sluta, det var inte lätt de första dagarna att höra deras skrik utan att ge sig.

#16 ja precis så gör vi redan :) jag sover i ett annat rum så någon nattammning är det inte längre, däremot morgon/dag/kväll vill hon amma och bestämmer hon sig för att nu vill hon tutta så är hon helt omöjlig att säga nej till  hon har verkligen humör den damen :) måste va efter far sin

Min mormor tog senap på bröst vårtorna när hon skulle sluta amma.