Jag gör också så (våran dotter är 16 månader). En kaka då o då eller en glass någon gång. Dom är bara barn en gång och tycker att dom kan få sig något gott ibland också, inte bara vi vuxna som ska sitta där och äta massa goda saker och barnet bara får titta på :) Men det ska givetvis vara med måtta, först äter man sig mätt på mat och är man törstig får man dricka vatten sedan kan man få en kaka och lite saft! :)

Var väldigt inställd på att från början innan hon var född så skulle det inte vara något godis, saft, glass, kakor eller burger king men vi har släppt på den "regeln" helt och hon får lite då och då!

#0 Det där måste ni verkligen sätta er ned och diskutera om. Det är ju inte meningen att en ska sätta reglerna och gå över huvudet på den andra.  Du har lika mycket rätt att bestämma vad er dotter ska stoppa i sig. Varför tycker han att det är nödvändigt att ge något varje (!) dag? Vad tror han att det ger?

Jag är själv väldigt antisocker och mina barn äter inget godis eller andra sötsaker. Dom verkar inte lida av det heller Det är bara vi vuxna som är inpräntade med att barn MÅSTE få glass, godis och andra sockerbomber.  Socker ger absolut ingenting mer än att det triggar belöningssystemet och skjuter blodsockret till höjden. Och den där lyxkänslan med att få något extra gott kan man göra även med frukt och grönsaker.  Det blir vad man gör det till

Socker finns redan i så mycket så att undvika det helt och hållet är svårt så därför finns det ingen anledning till att ge ännu mer

Jag håller med #2 till fullo. Vår son har aldrig fått kakor eller glass, det är inget dom behöver få och absolut inte dagligen. Han lider inte han heller! ;) Det är inte heller något vi vuxna äter eller har hemma, innan sonen kom var vi helt överens på den här punkten och jag tror att det är väldigt viktigt att ha diskuterat såna här saker innan så slipper man att någon känner sig överkörd och Känslan av att ens partner går emot en..

Tror också att man som fötäldrar måste sätta gemensama gränser för båda måste ju få vara med och påverka. Ingen förälder får ta såna beslut själv som att introducera socker. Jag är inte anti socker och har gett min son de av den i begränsad mängd enkla anledningen att jag själv äter det ibland. I mitt fall har det iaf varit så att sonen vill ju iprincip ha allt av det jag äter så om jag inte vill att han ska få i sig det så måste jag utesluta det för mig med. Men i mina ögon är inget av det rätt eller fel utan alla väljer själva hur man vill göra men det är viktigt att föräldrarna är överens om hur man vill göra

Jag tycker också att kommunikation är a och o.

Åh vad jobbigt! Jag ger inget sött alls (eller jo, frukt om man räknar fruktsocker…) till vår 14månaders. Jag skulle bli skitförbannad på min man om han gjorde det. Hittills har far- och morföräldrar respekterat vårt sockerfria beslut. Jag tycker att hon är alldeles för liten för att "uppskatta" tårta på kalas till exempel, blir en annan sak när hon blir större och kan relatera till att vi andra äter tårta på kalaset - då kan hon få smaka tycker jag. Vill man då äta chips "till vardags" hemma kan man göra det när barnen sover och Inte ser tycker jag. jag kommer införa "lördagsgodis" när hon blir större, men tänker att så länge som jag kan kommer det att bli frukt (fruktsallad?) och grönsaker (typ dipp med gurk- och morotsstavar)

Ni är ju två föräldrar och då måste också två föräldrar få säga sitt. Personligen tror jag inte på att vara "extrem" är något håll och jag tror att man lättare skapar besatthet runt godis om man gör en stor grej av det. Att de får lite socker dömer dem inte heller till ett förgiftat liv med grav ohälsa. Elva har fått smaka lite av det mesta vi äter i många månader och hon lämnar ofta ex glass. Hon tar gärna glass om hon får, men lämnar efter några små skedar och byter till bären hon får till. Igår var vi på utflykt och hon fick en bulle efter några bitar ville hon inte ha mer utan tog en tomat istället. Jag tror att det är för att vi lagt en grund med sunda vanor och aldrig gjort en grej av lite socker ibland. Vet många barn som vuxit upp på samma sätt och jag har aldrig hört att de tjatat om godis eller annat skräp som många andra barn gör på lördagarna. Jag tycker att min kille ger henne sämre mat än jag skulle önska, men det är hans dotter lika mycket som min. Jag kompenserar det med att servera bättre mat själv och se till att det finns en del färdigt hemma som han kan ge enkelt. Variation och över lag sunda vanor kommer man långt med.

#7 det låter sunt! Jag tänker att vi kommer göra så när Miranda blir äldre - alltså äter vi bulle på pickninck så får hon också smaka (för att avdramatisera), men jag ser ingen poäng med "vardagsonyttigheter" så ingen glass varje dag men om det är fint väder eller om man är på kalas eller liknande. Att totalt förbjuda tror jag bara lockar med större intresse än att begränsa.

Vi kommer såklart inte strängt förbjuda heller när han blir äldre, men vi är tydliga med att det inte är en del av vår vardag och att det inte är något vi äter hemma. :)

#7 Joel äter också gärna jordgubbar och sådant hellre än chips vilket uppskattas. 

Däremot är vi ganska eniga om vad han ska och inte ska äta och det är det viktigaste.  Vi kan vara lite oense men inte så tydligt som TS. Vi får båda kompromissa helt enkelt.

Jag (tvåbarnsfar) tycker också att kommunikation är a och o.

Och, som Björn Afzelius skrev i texten till "Ikaros";

"Vill du bli respekterad av din avbild får du visa din avbild respekt". Ord som inrymmer en massa fint och positivt, tycker jag.