Går han på förskola - hur går det där isåfall? Alla har ju sina faser, men man blir inte helt personlighetsförändrad då. Så ni får nog tänka att det här är något ni måste hantera på något sätt. Överkänslighet mot mjölk/vete kan orsaka aggression hos vissa. Ifall han älskar mjölk / mackor eller något sådant väldigt mycket kan det vara en varningssignal. Det kan skapa ett slags beroende. Sover han ok?

#1 dom säger att det går bra, och de märker ju när jag hämtar honom att jag får kämpa och lirka med honom för att få på ytterkläderna och få in honom i bilen. Jag upplever att det har börjat eskalera sista månaden, han blir frustrerad liksom och ut kommer frustrationen som aggression. Kan mycket väl vara mjölk eller vete, hans storasyster är laktosintolerant så inte omöjligt att han med är det. Får prova att utesluta för han med då. Han har liksom inte förändrats från den ena till den andra dagen, utan det är sista tiden det eskalerat. Lägger sig runt kl.19 och vaknar kl.06-07 på morgonen. Så det är ju bra, om än intidigaste laget..

Var han så "omöjlig" innan du blev gravid? Vet han om att han ska få ett syskon? Hur har ni lagt fram det? Jobbade i en barngrupp då det var en pojke som skulle få ett syskon och därmed inte vara yngst, han gick tillbaka i utvecklingen ett tag och blev väldigt liten - speciellt vid hämtning och lämning.

Nej det var han inte, men jag tror inte riktigt han förstår ändå.? Men jag kan ju iof ha fel.. Han har ju inte varit sådan förut, och problematiken ligger mestadels i att han tar till nävarna, skallen eller ett bett när han blir arg och frustrerad. Hans prat är inte jätte bra, men blir bättre och bättre. Kan ju iof va att han upplever att han har svårt att göra sig förstådd.?!?

#4 barn förstår mer än vi tror. Han ser säkert att saker förändras och förbereds och är orolig. Problemet när dom är så små är att dom har svårt att göra sig förstådda. Våga prata om att det är fel att slåss och känslor, även om det verkar som att han inte förstår så tar han delar till sig. Sen tycker inte jag att det är fel med liknande "time out" då barnen kan behöva komma undan och lugna ner sig, precis som vi vuxna, dom ser oftast inte det alternativet bara. :)

#4 Jag har märkt att min dotter på snart 2 år förstår mycket mer än vad man tror så är det någon förändring på gång brukar jag alltid förklara för henne (ex så ammade hon till bara någon månad sen, jag slutade inte "bara sådär" utan förklarade att vi skulle sluta amma men att vi kunde fortsätta mysa och jag behövde bara förklara det 4-5 gånger över loppet av 3 dar och vi slutade amma bara sådär.

Samma med då hon inskolades på en ny förskola så förklarade jag redan dagen före då vi gick hem från förskolan att hon nästa dag skulle få leka på förskolan aldeles själv.

Eller som när vi skulle åka 80+ mil hem över jul så förklarade vi också, i höstas då vi flyttade ner så vägrade hon sätta sig i bilen på en månad men denna gång fungerade det redan nästa dag.

Det är förvisso inte lika stort som att få ett nytt syskon men jag tror det kan vara värt att förklara, se bara till att hitta ett bra tillfälle (mysigt lugnt tillfälle snarare än då han får utbrott) och förklara också att du kommer att älska honom lika mycket ändå (det senare var jätteviktigt då vi slutade amma)

edit: nu kan jag inte lova att det blir bättre men jag tvivlar på att det blir sämre, iallafall om man framhåller det positiva i det hela och att han kommer vara lika älskad innan han blir storebror som efter