![[postmortum91]](/images/avatar-dead.svg){kind=avatar}
Nybliven pappa
Vet inte riktigt vad jag ska ha för rubrik så det blev som det blev. Min sambo, som är den nyblivna pappan jag pratar om, känner sig riktigt maktlös inför vår dotter. Jag ser på honom att han tycker det är jobbigt att endast jag och mitt bröst duger ich att han inte kan trösta henne längre perioder. Jag säger till honom att det kommer bli bättre, vilket han säkert vet, men det är jobbigt att se honom uppgiven. Han blir besviken varje gång han misslyckas och får inse att hon vill bli tröstad med bröstet. Jag har testat napp, men hon är ointresserad.
Så var det för oss också. Speciellt när pappan började jobba igen och lilltjejen hade väldigt oroliga kvällar med mycket ont i magen. Då var typ all tid han kunde umgås med sin dotter full av gråt och magknip och Amning. Idag är hon tre månader och det har varit bättre ett tag redan. Hon är en liten solstråle på förmiddagarna så vi ser till att han har mycket tid med henne på helgförmiddagarna.
Så kändes det nog inte riktigt för oss med första, men med andra barnet. Då blev det så att pappan umgicks extra mycket med äldsta så inte hon skulle känna sig "bortvald" (hon föredrar oftast pappan före mig..) vilket resulterade i att det var först vid 1 års ålder som pappan och 2an började bonda riktigt ordentligt.
Sajtvärd på Iller.ifokus
så var det här också, även fast maken vet om hur det fungerar rent biologiskt.
Det blev ju bättre, men nu är det likförbannat jag som sitter med flaskan också matar ändå haha :P (vi fick byta till flaska vid 8 mån pga sjukdom och amningsproblem, han slutade äta helt).
Hans tid kommer. Bara han inte låter sin besvikelse ta över och inte vill prova senare. Han kommer så småningom att hitta sina tips och knep.
Alla barn är ju olika, och det här barnet klarar kanske bara av att bonda med en person i taget, och nu är ju du viktigast för du har ju maten.
Det betyder inte att pappan är bortvald, han har bara inte bröst. Låt barnet få ta det i sin egen takt.
Se till att han får en stund med henne när hon är mätt och nöjd, han kan t ex rapa henne, byta på henne.
Din sambo har också en väldigt viktig roll med att stötta dig, så att du kan vara mer avslappnad och harmonisk, vilket kommer avspegla sig på barnet.
Som #4 säger, hans tid kommer. Jag frågade min kille hur han kände runt sådant i början, att han blev utanför iom Amning. Han kände själv att det inte var några problem. Han visste ju att det skulle ändras när hon blev lite större. Han har nu varit pappaledig sen hon var 4 månader, vi var lediga gemensamt från hon var 4 månader till 5.5 månader och sen har jag jobbat heltid. Deras relation är jättebra nu, så det spelade ingen roll för honom att han stod utanför i början, det är ju så det blir om man ammar.
Starta ny diskussion