hur fasen ska man tänka egentligen? 
Vad skönt det ska bli att få vila upp sig på jobbet om dagarna ;-)

Du får trösta dig med att det lär bli en hel del vab första halvåret ;-)

Ja jo förmodligen hehe :) men ändå, 9h på förskola känns inte rätt när hon är så liten :( På mitt jobb är det ingen vila, jobbar som lokalvårdare, aldrig sitta stilla mer än frukost & lunch ;) dagarna går ju fort för mig iaf när jag jobbar men kommer förmodligen kännas som världens längsta nu…

Måste du jobba heltid? Inte roligt med den ångesten du känner. Du kanske kunde jobba lite mindre ett par månader i början i alla fall så hon får en mjukstart.

Ni har ingen möjlighet att ändra era arbetstider något så en av er lämnar lite senare och den andre hämtar lite tidigare? Gjorde själv så när jag var sambo.

Jag skolade in Molly i höstas, då var hon 16 månader och det kändes ändå hemskt eftersom jag fortfarande tycker hon är en liten bebis.

Jag har bara ett deltidsjobb just nu så hon går bara på dagis 3 dagar i veckan och inte fulla dagar. Skulle det knipa kan mormor eller morfar hämta också. Du har inte någon som kan hämta henne tidigare om det skulle behövas?

Det jag upplevde den första tiden var att hon var helt slut när hon hade varit på dagis 3 dagar, sov gärna 3 timmar på eftermiddagen då. Nu är hon mer van vid att vara där och vi kommer att sakta öka på timmarna efterhand är tanken.

Jag kommer inte att jobba mer än högst 75 % nu medan hon är liten. Det finns ingen chans för dig eller din partner att gå ner lite i tid? Eller som någon föreslog att ni kan ändra era arbetstider så hon kan bli hämtad lite tidigare eller lämnad senare?

Jo har haft funderingar, problemet är att min sambo inte har körkort så han åker med mig på morgonen & även hem… Jag har ej fast anställning utan är timvik fortfarande så hoppas att jag får jobba mindre… Men kan inte riktigt uttrycka mig så då kanske de tror att jag inte vill jobba, måste ställa upp på heltid "/ men ja, mormor kanske har möjlighet att hämta någon gång vi har pratat om det… Men vi får se :)

Separationen är oftast jobbigast för oss föräldrar. Barnen brukar oftast gråta 2 min efter mamma/pappa gått, sedan ser de något kul att leka med och allt är glömt. Medans vi gråter inombords hela dagen. Men man vänjer sig och kan tänka på annat - lovar. 🙂

Barn har dessutom inget tidsperspektiv förrens de är flera år gamla.

Precis som #8 säger så upplever jag det som värre för föräldrarna än för barnen. 

Visst har jag barn på jobbet som gråter en hel dag men de är få och även de trivs ganska snart på dagis. 

Har ni möjlighet att skola in henne under några dagar? så att ni först är där några timmar och sen utökar. Kan man göra så ens 2 dagar så hjälper det massor. 

Hon kommer vara trött, arg, ledsen och "inte sig själv" antingen någon vecka eller senare efter att hon börjat på dagis. Det är helt normalt och en reaktion på att hon brjat på dagis. Det är ett heltidsjobb för barn att vara på dagis. (vilket många föräldrar glömmer)

Sen ska du berätta för personalen att du egentligen velat vara hemma, att detta är tyvärr påtvingat och att dte känns jobbigt.  Be att dom hör av sig (jag brukar skicka sms någon timme efter att oroliga föräldrar lämnat sina barn och kort skriva att allt är okej.) under dagen.

Har du tur blir det som för min unge. Han älskar förskolan och tjatar om att få gå dit ända sedan första dagen :) Vi skolade in under en vecka och började med någon timme första dagen och utökade sedan. Det var helt smärtfritt för oss.

Har din sambo fast jobb? I sa fall kan han gå ned till 80%, det har man rätt till som småbarnsförälder enligt lag.

Jag tror ju att hon kommer älska att vara där, hon älskar andra barn och är så omtänksam så fort någon varit ledsen av de hon träffat tidigare… Samtidigt som hon är VÄLDIGT mammig själv. Som jag skrev så har min sambo ingen möjlighet att hämta tidigare då han jobbar på annan ort o ej har körkort, bussar går inte så det passar "/ min mor har erbjudit sig när hon väl KAN att hämta tidigare men förmodligen inte så ofta "/. Har planerat att inskolningen kommer ta 1-2 veckor så jag kan vara där så mycket som det behövs iallafall :) Förut var jag såååå glad när jag fick jobba heltid men nu känner jag verkligen att det hade räckt med 6h/dag eller något max! :( hoppas verkligen men kan som sagt inte säga det till jobbet direkt då förlorar jag nog mina chanser… "/ Kommer säkert gå bra, tror det innerst inne men oron finns ju oavsett "/