Man kan väl ana att de andra föräldrarna har lite liknande åsikter? Kan ni inte gå ihop och ha samma regler oavsett var barnen är? För att snacka spel-kidsens språk så kan ni starta en föräldrar-klan. :)

Datorspel, speciellt spel som Counterstrike, Quake, med flera, är idag som vilken sport som helst. Man tränar, tränar, tränar och tävlar och försöker bli bättre. Skillnaden är att man är mer stillasittande. Men att han blir ledsen när en gubbe dör, är nog egentligen ingen skillnad mot att någon annan tolvåring blir förbannad när hans lag förlorar en fotbollsmatch.

Jag tror inte det bara går att ta bort spelandet. Ni måste fylla det utrymmet med något annat som är minst(!) lika rolig för honom. Det kanske inte är alldeles lätt för vare sig er eller honom att veta i dagsläget, men ni får nog prova er fram.

Själv försummade jag en stor del av högstadiet och gymnasiet och istället satt och programmerade och spelade spel. Jag har ingen högskoleutbildning, men har ändå fått riktigt bra jobb som programmerare och tjänar mer än båda mina högskoleutbildade syskon. Så det behöver ju inte bara vara negativt att han är fastklistrad där.

Men jag håller helt och hållet med dig om att man behöver ha en bra balans. Oavsett vad man håller på med.

Tror som Johan att det på ett sätt kan vara bra att barn får spela om de har det intresset men inte hela dgar som man gärna ser att fler barn gör i dag.