Har du råd kan hon både få tvåbenta vänner samt fyrbenta om hon börjar rida.

Jag har varit ensambarn i hela mitt liv och har helt enkelt fått leva med det, haha. Och om hon skulle få ett småsyskon skulle hen också bli ett sladdbarn, eller?

#1 ridning passar sig inte det krockar med dansen och teatern. #2 Ja..

Jag ser inga problem med att vara sladdbarn. Jag är 18 år yngre än min bror och har aldrig haft kontakt med mina syskon. Frågan är om flickan lider av det eller om det är de vuxna som tycker att det är så synd om henne?

Flickan lider. Jag ser på henne att hon är ledsen #4

#5 Då är det kanske dags att prata med henne om varför hon är ledsen. Vi vuxna vill gärna tro att barn blir lyckliga av samma saker som vi blir. Hon kanske är ledsen för något helt annat.

#5 Jag undrar hur ni kan vara så säkra på att flickan lider för att hon är sladdbarn? Har hon sagt att det är därför? Eller är det er allmänna syn? Låter väldigt konstigt tycker jag, det skulle betyda att många av alla ensambarn/sladdbarn också lider? Om det är just pga att hon inte har jämnåriga syskon? Kan mycket väl vara något annat också. Och man kan bli osocial även om man har syskon i samma ålder. Om hon redan håller på med dans och teater så känns det inte som om det är fel på aktivitet/umgänge egentligen? Har hon kompisar?

Jag var ensambarn, vilket ju blir lite samma situation som ett sladdbarn och led aldrig av det. Hade massor av kompisar att umgås med och kände mig aldrig ensam utan kunde tycka det var skönt att vara själv ibland.

Undrar precis som #7 om hon har några kompisar? Det är inte mobbing som är inblandat?

När det gäller djur, hon kan inte ha en hamster hemma hos dig t.ex?

Hon är aldrig hos mig. Men när hon är det är hon ju med Hilda och Tindra (Tindra är en hund) Och ja, hon tycker det är ensamt. Det har hennes mamma pratat med henne om.

Men frågan är om en hamster eller liknande skulle hjälpa? Hur kul och mysigt det än är med djur är det inte så troligt att ett ensamt och ledset barns alla problem löses med en hamster. Om hon känner sig ensam är det väl troligtvis vänner hon saknar, eller mer kvalitetstid med sina föräldrar och andra släktingar.

Hur ser umgänget ut mellan föräldrarna och barnet? Har dom tid att umgås med flickan?

Ta henne på sådant där det finns andra barn, lekhus om ni har det där där hon kan leka med andra barn och föräldrar fikar, kyrkans barntimmar, något museum som kanske har barntimmar, hon kanske kan börja på scouter, ridning kan hon gå då det sker en gång i veckan finns även barngrupper som går på helger och jag måste anta dans och teater inte sker 7 dagar i veckan, ridläger någon sommar eller annan form av läger. Finns väldigt mycket man kan hitta på.

#11 ja de ar de, men de är rätt "gamla" så de orkar inte lika mycket.

#13 Det handlar inte om ålder utan om inställning. Min mamma var 43 när hon fick mig och hon har uppfostrat mig ensam sedan hon var 45. Man kan umgås aktivt med ett barn utan att vara fysiskt aktiv om det nu är så.

Du menar att bara för att hon är sladdbarn så är hon ensam och ledsen? Jag skulle säga att det är något helt annat än det. Säger hon själv att det beror på att hon är sladdis så har hon nog en "syskonfantasi" om hur allt hade varit bättre om hon bara haft ett nära syskon.. Ärligt talat tror jag att det är omgivningen och alla i den som är problemet, inte det faktum att hon är ett sladdbarn. Om det verkligen är så att hon är ledsen behöver hon ju hjälp, inte en hamster!

Jag är sladdbarn men inte haft en bra kontakt med mina systrar då jag var liten. Jag hade inte heller djur förrän jag var 10.

Jag var då inte ledsen för att jag var "ensam". jag hade ju kompisar och sådant.

Ne jag tror att det ligger något bakom detta.

#15 o 16. Håller med er. Det ligger något annat bakom den här flickans känslor. Mina syskon flyttade hemifrån tidigt och jag är typ ett sladdbarn (10 år mellan) och jag har aldrig varit ledsen för att vara sladdbarn. Något bortskämd kanske, som många ensambarn blir, men inte kände jag mig ensam/ledsen.