Vi har samsovit ända från början. Molly tvärvägrade att sova i egen säng så vad skulle man göra, vi måste ju sova.

Ska jag vara helt ärlig så tror jag att forskarna inte vet exakt vad som orsakar plötslig spädbarnsdöd och därför ändrar sina rekommendationer hela tiden. När jag var liten skulle man sova på mage för att förhindra de och nu ska barnen sova på rygg. När Molly föddes var de okej att samsova, dom till och med rekommenderade det på bb och nu ska dom inte det.

Tur att Molly är över 3 månader så vi kan fortsätta att samsova 🙂

Det är just det här som råder gällande barn och föräldraskap och allt runt om det. Man får helt enkelt välja själv vad som känns mest passande för familjen. Vi samsov tills dottern var ca 6 månader har jag för mig och samsover fortfarande lite då och då, när hon vill det.

Vi samsov en del första veckorna, sen började hon att somna för natten i egen säng men efter att hon vaknat och ätit kunde hon bara somna om mellan oss. Från att hon var ca 2 månader och började sova hela natten utan uppvak så har hon nästan bara sovit i egen säng. Nu är hon 6 månader och sover lite olika bra från natt till natt men hon somnar alltid i egen säng.

Mina två grabbar har jag haft sovandes bredvid mig från första stund. Mycket pågrund av att det var mysigt, och är det fortfarande. Och dels pågrund av att det blev enklare att amma så, varken jag eller barnet vakna till så pass lite så att vi somnade om rätt fort.

Nu är mina grabbar 3½ år och 14 månader. Den älsta sover mest i sin säng, men kommer över till mig fortfarande. Den lilla sover till och från bredvid mig.

Att samsova är upp till var och en, man får göra det som känns bäst för en själv och funkar bäst.

En tanke som slår mig som är väldigt underligt är att PSD ska vara som vanligast vid 3-4 månaders ålder men att det skulle efter 3 månader är okej att samsova..? Är inte det konstigt? Och vad är det som gör att risken ökar vid den tiden?

Ja det är konstig. Det är nog som #1 säger, de vet inte anledningen till psd är så därför hittar man på lite olika rekommendationer.

Min dotter är 3 månader och vi har aldrig samsovit. Sambon flaxar så mycket med armarna när han sover att vi valt att låta dottern sova i sin egen säng. Hon älskar att sova där och hon älskar mumin mobilen som hon pratar med innan hon somnar.

Vi samsover inte, jag behöver utrymme annars kan jag inte sova.

Oftast sover sonen i sin säng men när han har vaknat för 10 e gången så kommer han över i vår säng för jag orkar inte gå upp mer. Han är 6 mån nu o först nu sover han ibland i vår säng

Jag är med i en liknande diskussion på ett annat ställe och en aspekt som jag tyckte var väldigt underlig är det med att man vill förhindra psd genom att inte samsova pga att det finns risk för att föräldern bland annat ska rulla över och på så sätt kväva barnet. Men om man kväver barnet, räknas det då till psd? Då har ju inte barnet slutat andas utan anledning.. Sedan blir man förstås fundersam vad det är som gör att psd ökar vid 3-4 mån ålder och om det ser likadant ut över hela världen? Det är underligt.. Dessa rekommendationer..

Med första barnet försökte vi få henne att sova i egen säng, vilket gjorde att hela familjen sov sämre. 

Barn nummer två sov alltid med oss och är nu den som har lättast att sova själv i egen säng hela natten.

Bästa rekommendationen är väl ändå att se till att familjen får så mycket sömn som möjligt.

#10 Vad jag förstått är psd vanligare i västerländska kulturer där det är mindre vanligt med samsovning. Ja man tycker ju att om barnet kvävs ihjäl av filt eller förälder borde dödsorsaken heta kvävning och inte psd. Själv kommer jag samsova med lillen åtminstone tills han sover hela natten, och med alla framtida barn också. Jag reagerar mycket snabbare på hans ljud och rörelser när han ligger precis bredvid. Några gånger när han legat i spjälsängen har det varit sambon som väckte mig när bebisen var ledsen, men ligger han nära mig vaknar jag vid minsta pip. Sånt där är så individuellt så man måste nog som sagt göra vad som känns bäst för en själv och för familjen.

Tycker samsovning är jättebra och har ännu inte hittat några övertygande anledningar till varför små barn ska sova ensamma. Till och med jag som vuxen sover bättre tillsammans med någon :) Med en liten bebis som alltid varit jättenära mamman i magen känns det logiskt att fortsätta även utanför magen om alla sover bra då. Vi samsov i 2 år - funkade skitbra för oss.

#12 det skulle alltså kunna innebära att barn blir diagnosticerade psd när dödsorsaken kanske har ett samband med något i vår kultur, sjukdom eller liknande. Utan att gå in på ämnet vaccinera (igen, jag läser mycket om det just nu och snubblar över spännande teorier..) så har jag bland annat läst om de som sett ett samband mellan sjukdom/smärta/reaktion efter vaccination där barnet avlidit och där sjukvården valt att kalla dödsorsaken för psd. Trots att barnet tydligt fått en starkare reaktion än normalt efter vaccinationen så har inte läkarna tagit det på allvar. Här vaccinerar vi ju vid 3 månader och skulle kraftiga reaktioner på vaccin klassas som psd så gör ju förstås det att siffran blir otroligt missvisande gällande när de flesta barn dör i psd och det blir ju även totalt missvisande när det kommer till vaccinrraktioner som då inte anmäls som det. I en annan diskussion gällande psd var det även en förälder som hade ett barn som dog efter en RS infektion och även detta hade klassats som psd. Jag blir inte klok på det här med Socialstyrelsens underliga rekommendation och att det skulle vara mer okej efter 3 månader, då statistiken visar att risken för psd är som störst…?

#10 Ja, visst är det underligt. Jag har också hört att det är vanligt att man hittar barn som dött av psd på mage med huvudet neråt i kudden. Då är det ju också kvävning. Så konstigt nog verkar ju kvävning räknas som psd.

#14 Alla vaccinationer ges inte vid 3 månader. Vår son fick dem vid 2 månader enligt det spanska vaccinationsprogrammet. Så det är inte nödvändigtvis någon koppling mellan vaccinationer och det högre antalet dödsfall i psd menar jag. Men jag hoppas verkligen de bara klassar det som psd om det är det och inte pga vaccinationerna! En annan sak jag undrar över nu är om kvävning av spyor osv också räknas som psd. Tidigare när bebisar skulle ligga på mage var det väl en del som dog så. Nej de får helt enkelt försöka klura ut vad psd beror på och bestämma sig för när det är psd och när det är kvävning eller medicinering. För det är ju inte rätt att bara klassa allt som psd bara för att det är en bebis det handlar om.

#16 ja det där skiljer ju mellan länder och jag vet inte vad som klassas som högst risk för psd i tex Spanien, om det är samma där som här i Sverige..? För här ges ju första sprutan vid 3 månaders ålder om man följer programmet. Men visst är det underligt att så mycket klassas som psd bara bebisen har dött i sömnen. Även om det finns en orsak (kvävning då tex) så ska det räknas in som psd..

Jag läste att det kan bero på att föräldrar klumpats ihop: riskkategorier och icke-riskkategorier. Dvs alltifrån "normala förhållanden" till fulla/påverkade föräldrar, föräldrar som ej tar väl hand om sina barn, föräldrar som ej sovit i sängen (utan i soffa eller på annat trängre ställe) med barnet, föräldrar som väger väldigt mycket eller rör sig väldigt mycket och därmed riskerar att "rulla över" och därmed skada barnet. Alla får samma råd, men egentligen är det kanske bara vissa typer av människor eller i vissa sovsituationer man borde ta åt sig.

"Även hälso- och sjukvårdspersonal får nya råd från Socialstyrelsen: nyfödda ska inte lämnas obevakade i samband med tidig hud-mot-hudkontakt med mamman. Detta eftersom mamman kan vara så utmattad efter förlossningen att hon inte märker om barnet slutar att andas."

Vad innebär det? Hur länge menar dom att dom inte får lämnas obevakade, en timme, 5 timmar eller tills man sovit? Räcker det att en sambo/anhörig är i närheten? Eller måste man ha personal-passning när man ska hålla sitt barn på BB första tiden? Vet inte alls hur det går till på BB då jag ännu inte har barn, men det låter konstigt i mina öron.

#19 När jag fick barn i somras lämnades jag direkt ensam med Molly. Men eftersom detta är nya rön så har dom kanske ändrat sina rutiner.

#19 Angående just den biten av rekommendationen så kan jag hålla med dem. Jag hade inte märkt för fem öre om sonen slutat andas den första timmen efter att personalen lämnat oss efter förlossningen för jag var helt slut och hade inte koll på något alls. Jag somnade till och med mitt i ätandet av mackorna vi fick efteråt. Jag vet inte hur de kommer göra nu men det borde helt klart räcka att en medföljare till kvinnan är med och har koll så länge denna person är vaken (sambon min somnade han med i en stol bredvid min säng).

#21 Jo jag kan också förstå grejen med att man är trött och inte tänker på allt sånt till en början. Men låter lite som att dom ska barnvakta i flera timmar. För om man är slut efter förlossningen, så räcker väl inte att det går en timme? Jag menar, det är väl först när man ordentligt fått vila upp sig som man kan få kontroll på läget. Och om en personal ska vara hos mamman med barnet så kommer dom behöva bra mycket mer personal tänker jag, alternativt att mamman inte får ha barnet hos sig tills man är utvilad.

Men pappan är väl i regel med och kan hålla koll tänker jag…?

Jag var också svintrött men fylld av adrenalin, lycka, jag vet inte vad, så jag somnade då inte.

Jag var också svintrött men euforisk! Dom lät mig tom gå mellan förlossningen och BB trots att jag vid det tillfället förlorat säkert 1 liter blod. Då kände jag mig lite yr men det gick ändå. Efter typ 5-6 timmar insåg dom att jag blödde för mycket (förlorade runt 2 liter) så fick sövas och skrapas. Då var jag ju så illa tvungen att sova i ca 5 timmar men när jag fick komma tillbaka till pappan och min bebis var jag nästan lika pigg igen. Ingen kunde tro att jag förlorat så mycket blod, men jag fick ju några påsar sen iaf ;) Jag tycker att oavsett så borde dom ju ha koll på individerna. Vilka mammor och pappor är totalt slut efter förlossningen, vilka är pigga osv?

Jag var jättepigg efter denna förlossning. Blev sövd första gången så då var jag svintrött.