STRID
Gud vad jag älskar att handla med min 3½åring i affären ibland. Speciellt då hon vill ha något hon inte får,viklet skedde idag,och jag HATAR och vara bland folk annars och ångesten blir inte bättre av att en unge gall skriker och vägrar gå. Man ser alla äldre damer som stirrar o suckar. Men jag gav mig inte och fick med mig tösa ut ur affären.. sen vart de tvär stopp.. vägra gå en meter o bara skrek.. hennes ljud nivå är väldigt hög.. extrem. Jag fick nog och bara gick o lämnade henne.. givetvis gick hon juh skrikande efter,inte allt långt bort från mamma är de ju i den åldern.. ca 20 tragglade för att få henne av parkeringen till gångvägen så la hon sig och slog armarna om benet på mig så jag inte kunde gå… så med henne på foten halvt släpandes skrikandes så började vandringen hemåt.. en tur på 10min tog mig nu 1½timme… men choklad fick hon inte iaf o jag gav mig inte *klappar mig på axeln* nu har ilskan lagt sig hos henne o mitt huvud dundrar.. men jag fixade de utan o bli arg..
Någon som känner igen sig :D
du ska absolut klappa dig på axeln..det är imponerande att du inte blev galen..jag kan inte påstå att min dotter (8år)nånsin har kastat sig på golvet,men är "duktig"på att provocera på andra sätt!!o jag måste tyvärr säga att jag är långt ifrån lika tolerant som du.som sagt..är mycket impad!kram sandra
tack tack vart lite förvånad sj att jag inte bröt ihop o vart as arg.. men var väl min längtan att komma hem med mjölken de ;)
Jag skrev denna tråden i höstas…
http://barn.ifokus.se/Forum/Read.aspx?ThreadId=e6ea83cd-d096-40bb-b91f-4d182fd96fa5
Och vissa dagar är samma numera treåring väldigt mycket till salu…. 
Haha ja det där känner jag igen :) Har 3 pojkar som alla har testat det där när dom var små :)
Elisabeth
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus
I dag var min första riktiga kamp i affären. Dessa j***a kassor som alltid ska ha godis precis där man står och betalar. Choklad var det även här idag, vi pratade en stund och han gick med på att man handlar sådant på lördagar. Jag pustade ut då kom läkerol kampen i stället, jag försökte förklara ännu en gång att detta äter man om man har ont i halsen osv. Medan jag skulle packa ner varorna så sprang han bara in i affären hela tiden och skrek olika saker han ville ha. Det slutade med att jag lugn och sansad tog två stora matkassar och ett storpack välling i ena handen och under andra armen en skrikande 2½ åring. Vagnen (en barnkundvagn) knuffade jag framför mig, efter det att vi passerat 5 kassor så sa en kvinna till mig att hon skulle ta vagnen. Jag tackade henne (hoppas hon hörde) och fortsatte gå. Vid dörrarna började det bli väldigt tungt och efter några smockor i ansiktet så tappade jag påsarna. En annan kvinna sa att hon skulle ta mina påsar till bilen, nu var gråten nära men jag höll mig lugn medan jag spände fast en pilbåge i bilen. När jag tackde denna kvinna så kom små tårar av tacksamhet. Hela bilfärden hem var kaotisk i baksätet jag kopplade bort skriket och fortsatte prata lugnt med honom. 10 minuter senare var vi hemma utan choklad och läkerol.
Oj det blev långt men jag ville bara skriva att du är inte ensam.
mamma mia, jag hoppas att inte min son blir så här vansinníg. men han har ju börjat visa humör redan… hjälp,
ni är verkligen starka!
jag hade samma kamp med Alva, nu 5 år för ett par år sen. Hon hade skrikit sig igenom hela handlingen (skulle gett henne en banan, tror det var blodsockerfall…) och till slut eskalerade det hela vid kassan när jag skulle betala. Hon vrålade och skrek, jag betalade, högröd i ansiktet och helstressad . Då ställer hon sig mitt på golvet och kissar oxå. En kvinna kommer fram och frågar om jag vill ha hjälp att packa maten i kassar. Tog gärna emot hjälpen.
Väl i bilen fick Alva åka utan byxor med min jacka runt sig(detta var smällkalla vintern) Ringde min man och grät och sa att jag ALDRIG mer ville handla mat med barnen med mig!!
Svårt ibland när man bara MÅSTE uträtta saker och ting när man är själv med barnen. Tänker på de som är ensamstående och har svårt att få avlastning. Det är kämpigt att ha barn ibland. Som tur är överväger de roligare tillfällena
ler GUUUUUD va gott o höra man inte är ensam… för de känns så i den milslåna kön ;) känns som de är de iaf.. haha fattar dock inte VARFÖR ska dom ha allt godis preciiiiiiis i kassorna… de måste vara för de som har butiken hatar föräldrar eller nåe o vill göra deras liv till för stunden skit.. ler….
#8 säger detsamma! Jösses vad skönt att inte vara själv om dessa tvistestunder! Ja dem måste verkligen avsky barnföräldrar…
Har en 4-åring som blir 5 i juli i år o hon har varit envis hela sitt liv…samma tvister varje dag o m ALLT!!!! Det tär verkligen på en o allra helst OM man tillslut blir arg o ngt händer som får droppen o rinna över, detta händer ju gärna i full folksamling o ingen fattar varför man reagerar som man gör på det "lilla" men som i själva verket är det sista lilla på en hel dags bråk…
Det är bara att kämpa vidare allihop!
*små ler* har min dotter en tvilling.. de är på pricken likt min tös.. envis som synden o som du säger tillslut rinner de över *kramar jag "lider" med dig.. men samtidigt.. de goda o söta tar bort allt de svåra sura ;)
Starta ny diskussion