11 - Samlevnad

Nu gick han över gränsen

2018-12-25 15:22 #0 av: Anonym

Hej.

Jag behöver era råd.

Min sambo är en människa som klagar konstant på allt jag gör. I fredags vägrade han hjälpa mig när jag bad om det då våran son skrek otröstligt. Han är två år. Jag fick skylla mig själv och ta konsekvenserna av mig eget agerande. Då fick jag nog och sa att nu ringer jag din mamma och då tog det hus i helvetet.

Han sa att han vill inte bo ihop med ett efterblivet mongo, och sa att jag hade bara mig själv att skylla och så sa han att det är slut. Samtalet pågick under 6 minuter så det kom fler ord om hur dålig jag är.

Dagen efter så skulle han lämna sonen hos farmor och då ber jag honom berätta att han gjort slut och säga att jag inte kommer till middagen vid 17:00.

Han kommer hem och frågar om vi ska äta lunch varpå jag säger att det vill jag inte. Jag höll på att packa mina saker. Han ger sig inte utan det slutar med att jag får åka därifrån hem till en vän. Han ringer några gånger men jag svarar inte och sen får jag massa meddelanden där han berättar om mitt dåliga beteende som skadar våran son.

Under några dagar så sluta det alltid på samma sätt att jag är en dålig människa.

Till saken hör att vi har två lägenheter och ska flytta men inte påbörjat det än. Han äger den ena som vi bor i nu och han står på hyreskontraktet på den andra.

Idag frågar han hur jag tycker att vi ska planera dagen och jag svarar att jag tycker att ska åka till farmor så att min son får träffa familjen. Det duger inte som svar utan han ska absolut veta min planering. Det slutar med att efter 20 min så rycker han tag i min arm och ruskar om mig. Det gör ont och jag blir rädd. Så jag skriker till. Får då till mig att min son blir rädd för mig och jag är den dåliga. Som han alltid framställer det.

Jag har spelat in hela händelsen och många andra sen innan. Så bevis finns.

Är just nu hos hans mamma och de har hört inspelningen och de liksom jag förstår ju att han behöver hjälp. Han är inte frisk.

Hur går jag vidare efter detta? Jag ska föda barn inom kort.

Hoppas att någon orkade läsa detta.

Anmäl
2018-12-25 16:20 #1 av: mollyt

Jag vill börja med att sända en stor kram! Är inte i läge att svara längre nu

Anmäl
2018-12-25 20:47 #2 av: Sarah

Kram

Jag antar nu att du är samma person som skrivit anonymt om din sambo flera gånger. Det här var inte förvånande, utan ngt iaf jag väntat på. Nästa gång slår han. Han har hela tiden tryckt ner dig, fått dig att ifrågasätta dig själv, han manipulerar och kontrollerar osv. Flera har sagt att du borde lämna trots att det är svårt, och vi vet hur svårt det är att komma ifrån.

Grejen är, med den typen av killar, att han inte kommer bli snäll, han kommer aldrig gå att fixa, du kommer aldrig må bra med honom och nu när han gått från psykisk misshandel till att använda fysiska medel så kommer du aldrig kunna känna dig trygg med honom.

Anmäl
2018-12-25 20:51 #3 av: Sarah

Råkade skicka innan jag var klar...

Du borde ringa kvinnojouren. Det kommer inte upp på din räkning och du kan få stöd och hjälp. Din kille borde få hjälp absolut, men tro inte att det kommer vara lösningen för dig. Du behöver hjälp att lämna, det är din lösning.

Lämna, fly, innan du blir en till i statistiken av kvinnor som misshandlas eller mördas av sina män. Ring kvinnojouren nu!!

Anmäl
2018-12-27 13:40 #4 av: Anonym

Tack för era svar.

Han förstår inte att han gör fel. Från det att vi går upp tills vi lägger oss så berättar han vilken värdelös mamma jag är, att jag är skadar min son med mitt beteende osv.

Det är helt sjukt att han inte inte kan se att det är hans beteende som är skadligt för våran son.

Han är sjuk i huvudet på riktigt.

Anmäl
2018-12-27 13:45 #5 av: Sarah

#4 men det är dags för dig att inse det på riktigt. Du måste förstå att han inte kommer ändra sig. Du måste acceptera att det är skadligt för dig och dina barn att vara i den här situationen. Du KAN INTE ändra på honom.

Efter att ha läst alla dina(?) trådar så är det ganska frustrerande att se att du inte kommit längre. Du är upprörd på honom, men du vägrar se din del. Din del är inte på något sett relaterat till hur han beter sig, din del är att du accepterar det och stannar kvar och dessutom blir gravid igen.

Anmäl
2018-12-27 13:52 #6 av: Anonym

#5: Jag har kommit till insikten att jag inte vill bo ihop med honom. Så tro mig jag har kommit dit och han kommer aldrig att ändra på sig.
Han kommer ha samma beteende mot nästa tjej vilket skrämmer mig. Den tjejen kanske inte är lika stark psykiskt som mig.

Vi har ju två lägenheter och jag hoppas att han kan komma till insikt att jag och barnen får bo i den ena lägenheten. Så att jag kan komma ifrån honom. Det här är mitt sätt att ta mig ur det nu.

Jag ångrar inte mitt kommande barn utan kommer älska det som jag gör med min son. Så att du ens säger så gör faktiskt att jag blir ledsen.

Jag har berättat för hans familj, min familj och mina vänner vad det är som händer i mitt liv. De är fullt medvetna och jag har stödet från de.

Anmäl
2018-12-27 19:57 #7 av: mollyt

Bra att du och barnen har annat boende utan honom - för jag är övertygad om att du och barnen har det bättre utan honom. För deras pappa är ingen bra förebild och du har inte varit det så länge du stannar hos någon som behandlar dig så (illa).

Jag vet inte om jag tycker att det är ditt ansvar om han får hjälp eller inte - det får hans familj ta hand om. Är ni gifta eller är du ensam vårdnadshavare för barnen? Jag hade själv brutit all kontakt med honom för jag tycker han verkar så opålitlig!

Anmäl
2018-12-27 20:38 #8 av: OlgaMaria

Om ni skaffat lägenheterna medan ni var tillsammans och syftet var att ni skulle bo där tillsammans så har du lika stor rätt till dem som han med tanke på sambolagen. Kan ni reda ut hur ni ska lösa boendesituationen själva? Annars kan ni ta hjälp av en jurist.

/ OlgaMaria, sajtvärd på Allergier iFokus

Anmäl
2018-12-27 21:06 #9 av: Sarah

#6 jag menade absolut inte att såra dig och ser att det är klumpigt skrivet om andra barnet. Det jag menar är att de här problemen fanns innan ni bestämde er för ett barn till. Självklart kommer du älska barnet och inte ångra det, min tanke är mer att det inte var ett bra läge att bli gravid igen iom situationen i er relation.

Jag är glad att se att du är påväg bort från honom. Jag hoppas att era barn slipper se hans otrevliga sida. Hoppas även att du får ena lägenheten utan bråk. Som #8 skriver är sambolagen stark. Om han bråkar om det är det dags att koppla in en jurist. Lycka till!

Anmäl
2019-01-09 15:29 #10 av: Shamall

Det låter som att det kunnat vara min sambo du pratar om🙂

Och jag vet att det är svårt att lämna, oftast inte pga känslor utan att det är svårt att lämna någon som inte går att prata med eller lita på.

Om du behöver prata finns jag här!

Anmäl
2019-05-03 20:48 #11 av: Anonym

Nu har jag fått barn och jag har även fått en egen lägenhet. Så snart flyttar jag och bor själv med mina barn. Ska bli så skönt.

Anmäl
2019-05-03 21:31 #12 av: Sarah

#11 jag är så glad att höra det :) önskar dig all lycka nu.

Anmäl
2019-05-03 23:36 #13 av: Anonym

#12: Tack.

Det värsta nu är att ikväll så sa han att jag utsätter honom för att inte få träffa sin bebis, hans mamma får inte träffa bebisen. Han vill ha så lite som möjlig med mig att göra.

Sen när jag väl lagt mig i sängen så säger han åt mig att jag måste vänta på att hans mamma genomgår en cancerbehandling och att bebisen slutar amma. Då kan jag flytta. Men det är minst 6 månader framåt i tiden och den lägenhet jag fått ligger 200 m bort, den kommer jag aldrig få igen.

Han anser att jag är egoistisk. Men han gör allt för att spela på mitt dåliga samvete.

Anmäl
2019-05-04 16:40 #14 av: Sarah

Du ska självklart flytta direkt, han får se till att skapa utrymme att träffa barnen och jag antar att du som verkar ha bra kontakt med barnens farmor kommer se till att de ses. Att hon är sjuk är såklart tråkigt men det har inte med din flytt att göra.

Anmäl
2019-05-04 17:40 #15 av: Anonym

#14: Tack för ditt svar.

Han vill ju få det till att jag förstör för hela familjen och det är så tungt att få det i ansiktet. Det är ju som du säger inte pga hennes sjukdom som jag väljer att flytta. Jag tycker verkligen om henne och det är lika jobbigt för mig att hon är sjuk. Hon är den mamma jag aldrig haft.

Till saken hör att hans mamma lämnade hans pappa när han var 6 månader och har levt med en mamma som alltid ser till sina barns bästa. Att bjuda hem pappan till sitt hem vid storhelger mm.

Anmäl
2019-05-04 18:28 #16 av: Sarah

Du vet att det är han som förstört för er med sina elakheter. Sen är det upp till honom vilken typ av relation han kommer ha med sina barn. Han skyller på dig för att slippa ta ansvar för sina egna handlingar, den feges utväg. Han saknar självinsikt och det kan du inte heller göra något åt.

Anmäl
2019-05-05 21:08 #17 av: mollyt

Jag håller med om att han bara är dum nu som försöker spela ut dig och ge dig dåligt samvete! Du ska självklart flytta med barnen så fort du kan. Sen är det upp till honom att motbevisa sig själv och sitt beteende och skaffa sig en (god) relation till hans barn om han vill finnas i deras liv - men det är något han ska förtjäna och inte ta för givet. 
Tråkigt såklart med hans mamma, om du känner att du vill ha kontakt med henne själv så ha det! Hon och hennes son sitter inte ihop, så vill du ha kontakt med henne men inte honom så är det också helt okej. Lycka till!

Anmäl
2019-06-03 08:11 #18 av: sophiedorothea

Stor kram till dig!Hjärta

Anmäl
2019-06-03 12:58 #19 av: Anonym

Nu är det mindre än en månad tills jag flyttar och jag inser att det kommer bli en väldigt tight budget för min del. Knappt jag kommer ha råd att köpa mat vissa månader pga att jag är föräldraledig. =(

Men jag längtar tills jag bor själv med barnen.

Anmäl
2019-06-03 18:49 #20 av: mollyt

#19
Det kommer lösa sig! Storkok och prissmarta livsmedel, matlista (anpassad efter ”veckans varor” på affären) och inköpslista när man handlar har fungerat för oss. Vi är en familj på fyra (och två katter) som lever på en inkomst (då jag är hemma med barnen). Det kommer bli bra för dig att flytta! Lycka till!

Anmäl
2019-07-21 21:36 #21 av: Anonym

Jag bor själv nu och det känns jättebra förutom att min dåvarande säger att våran 5 månaders dotter ska vara hos honom två dagar i stöten trots att jag är den som är föräldraledig. Han har semester just nu.

Veckan som har varit så har jag känt mig hotad att vara där och sova över för annars så ger han mjölkersättning till henne trots att han under sonens tid som bebis tjatade om att man ska amma i ett år.

Hjälp mig! Vad gör jag? Jag mår så oerhört dåligt. Jag vill ju fortsätta amma.

Anmäl
2019-07-21 22:43 #22 av: Sarah

#21 jag tror inte att du har ngt val annat än att låta henne vara där :( så länge ni har delad vårdnad har han ju rätt att ha henne. Även om du har enskild vårdnad så bör du inte sabotera umgänget, det kan komma att bita dig i svansen sen. Om du inte kan pumpa hade jag sovit över, om du inte känner dig hotad på annat sätt.

Anmäl
2019-07-24 09:15 #23 av: mollyt

Hm, ja kan du pumpa och ha med bröstmjölk istället? Annars hade jag själv inte lämnat bort min lilla över natten. Du kanske kan påminna honom om att han också tyckt att amning är viktigt och att dottern är liten. De kanske kan ses dagtid istället?
Hur är han med barnen tycker du? Litar du på honom som pappa?
Så länge ni har delad vårdnad så kan du inte neka honom umgänge - men kanske planera så han inte är själv med barnen om det känns osäkert?

Anmäl
2019-07-27 14:02 #24 av: Anonym

Hur gör man med bodelning? Mitt ex säger att jag inte får ta med något alls av det vi köpte gemensamt.

Jag har fått köpa allt nytt och det är tufft när jag är föräldraledig!

Anmäl
2019-07-27 18:51 #25 av: Garm

#24 Det ni köpt gemensamt ska delas. Läs på om sambolagen, så får du mer kött på benen så att säga.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.