01 - Allmänt om barn

Namngivning och faddrar?

2016-10-17 21:14 #0 av: Juvela

Med anledning av en annan tråd kom saker och ting som jag funderat på upp igen och jag vet inte riktigt hur jag ska göra.

Efter dottern föddes så bestämde vi oss för att ha namngivning för henne. Dop kändes inte aktuellt. Vi bjöd in familj, vänner och bekanta. Funderade länge på vilka vi ville ha som faddrar, en som pappan valde o en som jag valde, och tillfrågade dessa.

Tillställningen var mysig. Vi berättade om namnen vi valt, presenterade faddrarna och gav dem en liten present (ett brev och en fint inramat foto) och sedan var det fika o tårta. 

Nu ha faddrarna efter det lyst med sin frånvaro i dotterns liv. Något som i alla fall jag känner mig besviken på. Vilket också gör att jag känner mig osäker på huruvida vi ens ska göra en sak av det med bebisen som kommer nu i veckorna. Jag har också svårt att släppa tanken på att namngivning känns krystat. Lite "ge oss/hen presenter", även fast förra blev mysig o inte kändes krystad när den var. 

Sen har jag verkligen noll tanke på fadder. De flesta vi känner fick barn efter oss och har också valt släkt och familj till att vara faddrar, ej som vänner som vi gjorde. Kan kännas som ett icke problem, men jag som tydligen jämt och ständigt gör fel i sådana här situationer kan inte låta bli att tänka på det.

Hur har ni gjort och hur tänker ni?

Anmäl
2016-10-17 22:39 #1 av: Sarah

Vi hade ingen ceremoni och inga faddrar. Själv känner jag att vänner inte känts helt aktuellt om vi skulle välja faddrar. Mest för att jag inte förväntar mig att vi ska träffa dem mer bara för att vi fått barn. Släkten däremot kommer ju närmare efter barnen föds, det är iaf vår erfarenhet. Nu har visserligen få av våra vänner barn, men vi uppskattar att träffa dem utan att E är med :p
De jag hade valt om vi valt är en kusin till mig och hennes partner. De har en livsstil som är lik min och vi har många liknande intressen. Killen hade nog valt ngn av sina systrar. Den ena hade jag gått med på, men inte den andra.

Anmäl
2016-10-18 05:58 #2 av: Thiah

Joels en fadder är aktiv medan den andra inte är. Men samtidigt är jag inte alls aktiv i min guddotters liv(systers barn) då vi inte alla umgås privat. Så det kan gå knasigtndå liksom

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2016-10-18 08:35 #3 av: soundtrack

Vi döpte inte och hade ingen namngivningsfest, just för att det mest hade känts lite krystat. Släkt och vänner träffade ju bebisen ändå och gav presenter.
Hade vi haft en cermenoni så hade vi ändå inte haft faddrar. Förstår inte alls vitsen med sånna. Gudförälrar/faddrar vid dop har ju en funktion (lära barnet den kristna tron) men vad fyller faddrar för funktion efter en namngivningsceremoni!?

Anmäl
2016-10-18 11:25 #4 av: Juvela

När vi tillfrågade faddrarna tog vi också upp att vi ville att dom skulle ha en del i dotterns liv. Det var nära vänner som vi träffade ofta, och som också sa sig vilja ha en större del i hennes liv än vad det annars hade varit. Därav det lilla stygnet av besvikelse som finns nu. Inget jag tänker mycket på, men nu när det kanske börjar bli aktuellt igen så kommer de såklart.

#3 helt ärligt vet jag inte vad som egentligen är tanken. Det som vi pratade om var som ett extra stöd, en extra vuxen att ha nära. Trodde ju inte att det var de du nämner som var funktionen av gudföräldrar/faddrar vid dop..

Anmäl
2016-10-18 12:02 #5 av: Sarah

Vad trodde du att en gudförälder ska göra? :P 

En annan del har ju varit att ansvara för barnet om föräldrarna dör. Det är inte heller aktuellt i Sverige. 

Anmäl
2016-10-18 15:45 #6 av: densomundrar

#5 vissa har ju bra gudföräldrar, jag tillexempel hade underbara gudföräldrar! Dom har funnit med hela min uppväxt, sparat pengar åt mig och jag har alltid varit välkommen hos dom. Självklart har ju jag förhoppningen om att alla gudföräldrar ska vara precis som dom, men jag vet ju att verkligheten inte ser ut så.

Jag kommer inte ha några gudföräldrar åt mitt barn, inte för att jag missunnar dom chansen att ha det jag haft utan för att jag anser att jag inte har så pass bra kompisar som jag vet skulle ge mitt barn det (dom behöver givetvis inte ge barnet annat än uppmärksam och kärlek) och det kommer bli livat i våran vänskapskrets vem vi än väljer.

Själv är jag gudmor och skulle mer än gärna ge mitt gudbarn allt det där jag fick av mina gudföräldrar men pengarna jag sparade handlade mamman upp och omständigheterna kring stöttning umgänge har varit så konstiga att jag helt enkelt tröttnat på att försöka.

Nu hade kanske inte detta något med tråden att göra, men kände att jag ville skriva ur mig detta iom kommentaren. :-)

Anmäl
2016-10-18 16:47 #7 av: Sarah

Ja man kan vara en underbar vuxen i barnets liv. Det är jättefint. Men grunden är ju att visa guds väg och ta ansvar om barnets föräldrar försvinner.

Mitt inlägg i #5 kanske låter lite drygt. Inte min mening.

Anmäl
2016-10-18 17:11 #8 av: fluffis

Men vänta lite här nu. Har jag missuppfattat det helt? :)

Vid ett dop innebär det att man har en kristen tro och att gudföräldrarna ska bidra med vägledning i barnets troende. (Åtminstone i teorin.)

En namngivningsceremoni har oftast istället de som inte är troende och som inte vill inviga sitt barn i kyrkan. Då kan väl inte en fadders uppgift (i icke-troende familjer) innebära att vägleda barnet i sin kristna tro?

Själv känner jag att faddrar är onödigt även om jag tycker att namngivningsceremonier i sig är trevliga och fyller sin funktion genom att officiellt ge barnet ett namn och samtidigt ha en trevlig sammanstrålning. Att ge ett barn faddrar känns mer som en tradition som lite grann vägrar att ge med sig fastän mycket i detta system håller på att ändras.

Barnet kommer förhoppningsvis få nära och kära ändå, som ställer upp med saker och som kan finnas där när barnet behöver det. Det är också vanligt och även naturligt att folk i ens liv kommer och går. Därför känns det för mig inte riktigt realistiskt att ha en eller två faddrar som ska känna ett visst ansvar för sitt fadderbarn genom hela livet. T.ex. så flyttar vi mer och längre bort nuförtiden, vilket gör det lite svårare att hålla en närmare kontakt.

Jag kan säga att jag inte har så mycket faktakunskap i ämnet egentligen, men detta är hur jag tänker kring detta och jag tror att många tänker likadant.

Anmäl
2016-10-18 18:14 #9 av: soundtrack

#8 Nej men det var ju det jag syftade på - att gudföräldrar/faddrar (tror det heter faddrar inom kyrkan också numera) har ju ett speciellt uppdrag, därför förstår jag inte riktigt grejen med att man har faddrar vid en namngivning. Vad blir deras funktion? Jag tycker precis som du, och som även Sarah nämner, att ett barn kan ju ha jättebra kontakt med vuxna personer i hens liv utan att ha en utsedd fadder.

Anmäl
2016-10-18 19:21 #10 av: Juvela

#5 precis de. Hörde någon gång när jag var liten att de var de som skulle ta hand om en om föräldrarna dog. Sen efter de har jag varken hört eller funderat nåt mer på de 😁🙄🤔

Anmäl
2016-10-18 19:26 #11 av: Juvela

#6 tråkigt när det blir så. Har man själv en bra erfarenhet från något så förväntar man ju sig att nästa erfarenhet ska vara likadan. Eller åtminstone liknande. Förstår att du tröttnade på att försöka.

#7 hehe lugnt 😁😉

Anmäl
2016-10-18 19:35 #12 av: Juvela

#8 det har du faktiskt helt rätt i! Eller ja ni alla.
Man fastnar så lätt i gammalt tänk... Får se om de blir en namngivning, men faddrar blir det nog inte. Fastän faddrarna till dottern hade en annan funktion än vägleda i troende.

Hehe ser nu på mobilen att min smiley i inlägg #10 ser ut som nåt asiatiskt tecken (??), (o de i #11 syns inte ens). Well well..

Anmäl
2016-10-18 20:22 #13 av: fluffis

#9
Aha, heter det faddrar inom svenska kyrkan nu? Vad bra koll jag har... eller inte! :)

Anmäl
2016-10-18 20:28 #14 av: soundtrack

#13 Jag är inte säker, men jag vill minnas att det var en tråd här på barn (eller nån annanstans kanske..) där någon undrade om man kunde byta gudföräldrar/fadder och nån länkade till svenska kyrkan och jag har för mig om att begreppet fadder användes där. Men jag kan minnas helt fel ;)

(edit: hittade tråden och länken; https://www.svenskakyrkan.se/dopsajten/vanligafragor där skriver man fadder och inte gudföräldrar).

Anmäl
2016-10-18 21:26 #15 av: jackiejohn

Jo det heter fadder inom svenska kyrkan :) Vår dotter är döpt och jar två faddrar, de fick varsitt fadderbevis av kyrkan efter dopet.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.