20 - Tips & råd

Vad gör ni om dagarna?

2015-10-27 20:09 #0 av: Pippiluren

Jag är föräldraledig med min 2 månader gamla son. Jag har inga andra vänner i närheten som jag kan träffa och vänner och släkt i närheten jobbar på dagarna. Nu till frågan, vad gör ni på dagarna? Jag kommer iväg någon gång i veckan till centrum eller träffar en vän men annars är det så fasligt tomt i kalendern. ALLA tips mottages varmt!!

Anmäl
2015-10-28 07:35 #1 av: typjessica

Jag var ute och gick mycket när min son var i den åldern. Vi har hud så det var skönt med långpromenad på förmiddagen, sen gjorde jag ofta middag och städa på dagen. Förstår att det inte låter så kul men jag tyckte det var så himla härligt att bara göra vardagssysslor i lugn och ro. Så när sonen väl var vaken kunde jag hänga med honom!

Nu när han är äldre så går vi till öppna förskolan två dagar i veckan, besöker ofta lekparker eller bara leker med bilarna hemma i sandlådan. Det är lättare att komma ut och hitta på saker när dom blir äldre och uppskattar det på ett annat sätt.

Anmäl
2015-10-28 15:56 #2 av: fluffis

Jag har också en son på två månader. När han är vaken pratar jag med honom och försöker lägga så mycket tid på honom som möjligt. När han somnar gör han oftast det i famnen och jag sitter med honom och slötittar på tv. Jag blir rätt så fast och hinner inte ens dammsuga eller nåt annat. Att tvätta är väl det jag prioriterar om och när jag gör något (förutom att själv äta, borsta tänderna o sånt).

Känner mig helt utmattad och har svårt att somna på dagarna fastän jag skulle behöva. Jag är sjukskriven på halvtid nu så min man är föräldraledig halvtid och kommer hem vid ett. Då äter vi lunch och sen brukar vi gå ut en sväng. Sen är det nästan kväll och kvällsmat. Jag försöker även pumpa bröstmjölk några gånger om dagen men har minskat ner eftersom jag inte har orkat/hunnit.

Tolkar jag det rätt att du behöver fylla din tid med mer? Det problemet har inte jag :) Kom hem till mig och städa om du vill ha något att göra ;p

Anmäl
2015-10-28 18:32 #3 av: Pippiluren

Haha nej jag skulle kunna ligga i soffan hela dagarna...lätt. problemet är att jag gärna skulle vilja komma iväg för jag börjar må så psykiskt dåligt när jag är hemma. Jag känner mig ensam, ledsen. De dagar jag är iväg på något känns det lite bättre. När sonen somnar på dagarna blir det, som även du #2 skriver, att han somnar på mitt bröst och så var man fast trots att han sover. Jag kan inte Heller slappna av och sova på dagen med honom även fast att jag sover uselt på natten. Hoppas detta blir bättre snart...

Anmäl
2015-10-28 21:00 #4 av: fluffis

Jag känner likadant ungefär. Börjar känna mig ensam, isolerad occh lite ledsen. Fast när jag ger mig iväg hemifrån så är jag inte riktigt bekväm med det heller men på sätt och vis är det skönt att komma hemifrån. Brukar dock bli rejält trött. Ibland vill jag bara lägga mig ner och spy så trött jag är.
Har en släng av förlossningsdepression kan jag tillägga.

Anmäl
2015-10-29 11:34 #5 av: Sarah

Kan ni inte lägga ifrån er bebisarna då de somnat? Visst, det hjälper inte mot ensamhet, men man kan göra annat :) Jag är taktisk och går gärna och liggammar när jag sett att bebbe är trött. Då kan jag lirka mig iväg och göra annat när hon sover.
Blir också lätt uttråkad, så jag tar med mig bebis i sele och åker iväg. Bor på landet och måste åka om jag ska göra ngt. Jag hälsar på på jobbet, går och handlar, promenerar i skogen med bebis, tar med mig kameran ut, målar om hemma, jobbar lite när hon sover osv.

Anmäl
2015-10-29 16:29 #6 av: fluffis

Haha, om jag känner dig rätt, Sarah, så hade du inte kunnat still i flera timmar i sträck SkämtarJag får ju beundra dig. Du ligger inte på latsidan utan du gör det du behöver för att ditt liv ska funka. Du verkar bra på att hitta möjligheter Glad

Står du och målar om hemma med en bebis i sele? Haha, låter som om hon kan få en del färg på sig *fniss*. Har du henne på din mage eller din rygg i selen?

Lägga ifrån mig bebis när han somnat... Njä, nio av tio gånger vaknar han av det och jag vet ju tyvärr inte vilken den tionde gången är Glad Han sover ofta oroligt. Tror det beror på att han har ont i magen. Sen beror det lite på mig själv också. Jag prioriterar trygghet för min bebis jättemycket nu när han är så liten. Det innebär att jag vill att han ska känna att jag är nära (och gärna sova hos mig). Så det är ju den där balansen om hur mycket jag orkar att sätta mig själv åt sidan för hans skull. Man kan inte göra det till vilket pris som helst. 
Hur är det för dig Pippiluren?

Som tur är så finns det tillfällen när han sover bra och ligger/sitter för sig själv så att jag kan komma ifrån och göra saker. T.ex. nu sover han i babyskyddet efter att vi kommit hem från kuratorn.

Sele kanske jag skulle prova. Har en sele som jag knappt har provat. Jag använde sjal mycket den första månaden och det gillade jag. Sen började bebis bli tung väldigt snabbt samtidigt som den där magen ställde till det. Jag känner det som om att bebis inte gillar att ligga ihoptryckt när det är en fis eller rap på gång, vilket det oftast är.

Men som sagt, sele kan jag prova. Men inte just nu eftersom min rygg gör ont. Hoppas verkligen det är tillfälligt.

Anmäl
2015-10-29 16:50 #7 av: Sarah

Haha, nej, lite syftningsfel där :p har inte henne i närheten av färg. Ofta somnar hon i babygymmet på dagarna, och sen blir eftermiddagsluren i vår säng, då hon ammas till sömns. Sele blir det i skogen och på stan. Hon sover ju med oss i vår säng, så hon har tryggheten där och sen umgås vi och kramas när hon är vaken. Selen är ju dessutom super för närheten.
Men håller med om att det är lite svårare med bajs då de är lite ihoptryckta, så jag försöker att inte ha för långa stunder. Hon kan sova i den ngn timme eller två (även i babyskyddet) sen ser jag till att hon får sträcka på sig.
Måste ju även hitta bebis gräns, så att det inte blir för mycket åka runt. Springer vi ärenden en dag så stannar vi hemma nästa. Samma sak om det varit folk här. Nu har killen föräldrar varit här två dagar och Elva var helt slut igår. Då tar vi det lugnt och myser i soffan en del idag (men jag rev tapet i sovrummet medan hon sov i sängen bredvid).

Anmäl
2015-10-30 07:31 #8 av: Pippiluren

Anledningen till att jag lätt blir fast när sonen sover är för att jag dels tycker att det är mysigt att ha honom sovande på bröstet, det har hjälpt mig att knyta an till honom, jag passar på att få vila och dels för att jag är typ rädd för att han ska vakna om jag lägger ifrån honom. Sen vet jag inte var jag ska lägga ifrån mig honom. Jag bor i ett radhus på 3 våningar och har både katter och hundar. Jag har en spjälsäng på övervåningen men om jag sen är i källaren så känns det jobbigt att lämna honom själv 2 våningar upp. Jag vet inte egentligen, man är väl knäpp kanske. Sele använder jag mycket ute för att jag ska slippa bli stressad när han skriker för han är oftast nöjd med att va i selen. Babysitter har jag hemma och i den kan han sitta typ 20 min medan jag fixar i köket. Men är det ingen som gör aktiviteter typ babysim, mammabarnyoga, babymassage etc?

Anmäl
2015-10-30 10:03 #9 av: Sarah

Ok, ja det är ju väldigt mysigt när de sover på bröstet som små grodor :)

Vi har pratat om babysim, men inte ännu. Inget annat med baby framför. Jag tränar lite hemma tillsammans med henne. Gör lite utfall och knäböj med henne i famnen, efter att magmusklerna växte ihop igen kan jag göra några armhävningar ovanför henne, ner och pussa, upp igen osv. Det tycker hon är roligt.

Har du ingen föräldragrupp via bvc?

Anmäl
2015-10-30 12:18 #10 av: Thiah

Jag gick redan vid 4 månader med Joel på familjekafe. Jag bor i ett helt annat land än mina föräldrar så tyvärr kunde jag inte umgås med dem fast det skulle löst mycket problem. Jag åkte till jobbet, makens jobb (mitt gamla) var på lunch med kompisar på deras jobb och sen då kyrkans familjeträff och en annan sorts familjeträff. 

Jag måste träffa vuxna människor så Joel fick helt enkelt hänga på.

När Joel har sovit så har jag antingen tagit mig vuxen tid (att duscha ensam är en sådan lyx!) eller bara varit framför datorn. Mitt psyke hade aldrig klarat av att ha honom fast i mig 24/7 så maken har redan på bb avslastat. 

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2015-10-30 15:42 #11 av: JossanH

När första var bebis åkte jag runt mycket. Hittade på saker. Henne kunde man ha med på vad som helst. EN enda gång som liten bebis har jag märkt att hon reagerat på för mycket intryck och det var när han var ca 5 mån. Lillasyster är mycket mer känslig och har varit det från start. Henne har jag burit massa i sele och sjal och hon är, nu 15 mån gammal, väldigt mammig och ammar mycket på nätterna. Behöver närheten.

Jag är ju hemma med mina 2 barn. Varannan vecka är jag ensam (sambon jobbar på annan ort) och varannan vecka är hela familjen ledig tillsammans. Vi bor på landet och pysslar mycket ute eller hos djuren. Är en sväng att gå för att hämta posten så bara det är ju ett litet äventyr. Brukar träffa folk, åka på öppna förskolan, hälsa på mina föräldrar eller svärföräldrar, åka till lekparken, bibblan osv. Simhallen har blivit 3åringens och pappans grej när han är hemma.

Sajtvärd på Iller.ifokus
Anmäl
2015-10-30 16:03 #12 av: Thiah

#11 lite ot nu men jag är faktiskt orolig för att skaffa ett till barn just för att det kan vara så olika. Min kropp skulle aldrig klara av att ha en sån närhetstörstande 2a. Att bära mycket skulle vara döden för min rygg :( För man vill ju kunna ge den där närheten om dom behöver den.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2015-10-30 21:24 #13 av: JossanH

#12 och då skulle jag ändå kalla henne för "medel" när det gäller närhet. Storasyster var hur cool som helst med mesta. Har dock andra i vår nära omgivning som fått barn som är extremt närhetstörstande. Där dom tyckte föräldraskapet blev mer roligt vid 1,5 års ålder för innan dess var det så otroligt påfrestande.
Själv vill jag ha en till. Hoppas inte det blir en liten med ännu större behov i och med att jag är ensam så mycket. Och då redan har 2 ungar sedan innan 😳

Sajtvärd på Iller.ifokus
Anmäl
2015-10-31 08:57 #14 av: fluffis

#7
:)

#8
Nu blev jag lite avis. Min bebis tycker inte om att ligga på mage så det blir inget bröstsovande här, men det går bra ändå :) Förstår att det är jobbigt med tre våningar i huset. Själv har vi inte skaffat någon spjälsäng än men ska ta och göra det. Bebis sover i famnen i amningskudde eller i amningskudde i soffan eller i babynestet eller i babysittern som vi nästan nyss börjat med, på dagarna. På nätterna sover han i babynest i vår säng.

Jag har för mig att detska starta en föräldragrupp här hos mig genom BVC i november. Hoppas det. Tror det kan vara givande.

Anmäl
2015-10-31 09:14 #15 av: JossanH

#8 har också aldrig lämnat barnen på en våning och grejat på en annan. Nu, när minsta är över året, kan hon sova på en annan våning själv, men helst inte.

Sajtvärd på Iller.ifokus
Anmäl
2015-10-31 21:30 #16 av: Pippiluren

Ibland tänker jag att man är larvig som inte typ går upp och lägger dom i spjälsängen när de sover och sedan går ner och gör något annat sålänge men jag vågar inte. Det känns inte bra att lämna honom ensam. Jag ska på min första föräldrargrupp via bvc på måndag, hoppas verkligen jag hittar någon att vara med där. Jag har så mycket tankar och funderingar jag behöver ventilera med folk i samma sits. Såg att kyrkan anordnar mycket babycaféer också, borde kunna gå dit fast man inte är någon vanlig kyrkobesökare :)

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.