Saknad Son

Hej. Jag fick barn med en kvinna som ville adoptera vår gemensamma son med sin man pga att hon inte ville ha mig i sitt och pojkens liv. Har respekterat det då jag på den tiden inte var riktigt pålitlig av flera olika skäl. Han är idag 14 år. Han och hans Mamma ser jag på Facebook. Försökte för 3 år sedan att skicka ett meddelande via facebook till mamman om jag kunde få ett kort för jag var nyfiken på hur min pojk såg ut. Dey slutade med att dom försvann från facebook. Har sett att dom är tillbaha och även min son. Vågar man ta steget om en vänförfrågan till någon av dom eller ska man inte är min fråga.

Min spontana reaktion är att du ska vänta. Han är inte din son juridiskt sett i och med att han är bortadopterad.

Du har ju ingen aning om vad han vet, hur mycket han vet. Har du ändå tänkt att försöka ta kontakt så ska du göra det genom mamman i första hand då han är omyndig.

Däremot så kanske han någon dag själv vill ta kontakt.

Tack för snabb respons. Känner mig frustrerad och osäker och vill gärna höra andra människors åsikt. Jag vill ju så gärna men förstår det du säger att han kanske inte vet någonting om mig. Och då kan det ju bli väldigt fel om jag gör en förfrågan-

#2 det är väl bättre att skriva ett brev till mamman och skicka än att göra via facebook? Det är min spontana tanke.

Min far ansökte om kontakt via facebook efter över 20 år. Kändes som ett hån och redan det gjorde att jag backade. Jag godkände hans ansökan "för att se vad han har att säga" hände ingenting för ärligt det kändes oärligt. Fegt via face. Jag skulle rekommendera att skicka ett brev direkt vänt till sonen. Lägga det i ett kuvert i ett kuvert med ett kort brev till mamman så hon kan välja om hon vill ge det vidare till sonen. Kanske tom ge henne tillåtelse att läsa vad som str i sonens brev så att hon förstår att du inte vill manipulera eller lura?!

varför inte bara göra det öga mot öga? då kan man inte försvinna. fast du kanske inte vet vart dom bor.

#5 Öga mot öga med an far man inte känner känns hotfullt. Jag har inte vågat åka och besöka mina släktingar av rädsla att min far skall dyka upp och tvinga på mig ett möte jag inte är redo för än.

men man behöver inte tvinga eller något, bara säga att man undrar hur det är eller något