2008-05-21 19:38 #0 av: mona43

Tycker denna dikt är så fin:

Till mina barn

Du står där så ensam på vägen,
i dina ögon finns en vilsenhet,

Det finns så mycket elände i världen,
så mycket som händer ,som ingen människa vet.

Du vet inte ännu,vilken väg du ska gå.
Står där och tvekar,
vet inte på vilket ben du ska stå.

Men innan du tar det där steget,
det steg som du tvekat inför,

så lova mig först riktigt säkert,
att du tänker dig noga för.

Sen hoppas jag verkligen innerligt,
att vägen du tog var den rätta,

och att stegen du går efter vägen,
är jublande sköna och lätta.

Mvh Mona