03 - Barn 1-3 år

Blir så arg på mitt barn

2017-08-04 23:47 #0 av: Anonym

Jag känner mig som världens sämsta mamma, sitter och gråter. 
Sambon brukar natta dottern och sista tiden har hon varit väldigt svår att få att somna. Hon har somnat mellan 21-23.30 sista veckan nu. Sambon brukar fixa nattningen på 15 min men nu tar det 40 min och sen ger han upp. Han blir arg och säger att jag får fanimej avlasta honom för han nattar JÄMT, vilket han gör.

Grejen är dock, senaste tiden har jag haft sååå svårt att natta henne, med mig ligger hon aldrig still och alla sambons tips funkar inte alls. Mitt självförtroende sviker snabbt och jag blir arg lika snabbt. Jag blir så arg så jag blir rädd för att jag ska bli fysisk mot henne. Just därför vill jag inte natta henne nu när hon är som svårast, för jag vill inte sitta där och känna hur det bubblar och vara rädd för att gå för långt och bli hårdhänt. Jag ger upp rätt snabbt pga detta och sambon förstår inte hur arg jag faktiskt blir. Jag känner mig som sämsta mamman ever och dottern märker säkert hur arg jag är och jag vill ju inte skrämma henne. 

Snälla säg att det är "vanligt" att bli galet arg på sina barn. Snälla, inga hat mot mig, jag hatar redan mig själv. Jag ska tillägga att jag aldrig har varit fysisk mot henne men jag skäms att jag är nära. Jag älskar ju henne mer än livet.

Anmäl
2017-08-05 00:00 #1 av: Katti

Har du sagt precis det du skriver här till din sambo? Så att han förstår hur jobbigt det faktiskt är för dig!

Nu vet jag inte hur gammal din dotter är, men jag vet hur det är att ha småbarn då jag har tre med två års mellanrum. Jobbigt är bara förnamnet, speciellt när man själv är så trött att man bara vill gråta... 

Jag kan bara säga att det går över! Tiden när de är så små att de är beroende av oss är ju ändå ganska kort. Och det är minnet också. Kan säga att jag gärna skulle ta ett par nattningar nu, men det är ingen som är intresserad. Kanske för att de är 18, 16 och 14 Skrattar!

Sajtvärd på Kennel iFokus, medarbetare på BARF iFokus

Kennel Min Bästa Vän & Skullebo kaningård

Anmäl
2017-08-05 00:03 #2 av: [HundochKatt]

Jag tror de flesta mammor känner ibland att tålamodet brister. Tror alltså inte att det är speciellt ovanligt alls, men man får ju givetvis aldrig bli fysisk. 

Tyvärr känner också barn att man är irriterad och det kan göra att man har svårt att lägga barnen lugnt och sansat och de blir lite "uppskruvade". Barnen växer också så behovet av sömn minskar. Kanske kan ni förändra rutinen lite grann? Vet inte alls hur gammalt ditt barn är, men ett bad och en saga efteråt kan göra det lättare att lägga barnet. Eller sjunga en lugn barnvisa. 


Anmäl
2017-08-05 06:27 #3 av: Thiah

Nej du är absolut inte ensam! Och man får vara arg och ledsen på sitt barn så länge det aldrig blir fysiskt.

40 min är ganska normalt hemma hos oss. Jag läser saga sen sätter jag på musik/ljudsagor från Spotify och sitter den bredvid sonen tills han somnar. Ibland smeker jag honom på ryggen, ibland inte. Kravet på honom är att han ska ha huvudet på kudden... Går sådär.
Men jag har med mig en bok eller en telefon och har ena handen på håret och gör mitt tills han somnar.

Makens taktik funkar inte alls för mig.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl
2017-08-05 09:16 #4 av: tlover

Hos oss kan det ta över 2 timmar att natta så jag känner igen frustrationen. 

Då vi samsover så brukar jag helt enkelt när det är omöjligt låtsas sova. Då blir hon oftast lugnare men hon behöver inte blir det. Det är iallafall lugnare för mig att natta då det är enklare att tänka på sin andning osv om man ändå låtsas sova.

Det vi har börjat med på senare tid är att hon lägger sig relativt tidigt för att vara henne och får se film på mobilen i ca 1 h i ett mörkt rum. Egentligen så sänks väl inte nattningstiden ner om man räknar från då hon börjar se film men tiden jag behöver vara arg och frustrerad sänks. Dessutom så har hon slutat slå mig sen dess och tidigare slog hon mig varje kväll vid nattning och slet i håret också.

Jag vet säkert inte det bästa men jag är gladare och jut nu får det vara det som räknas.

Sen så har jag märkt att vi måste mörklägga sovrummet då dottern är jättekänslig för ljus då hon ska sova

Vad vill du läsa om nästa månad? Rösta!


Anmäl
2017-08-05 10:00 #5 av: Sammet1

Här hade vi också en period när pappa nattade på 5-10 minuter och det kunde ta timmar för mig att få sonen att sova. Det var först när jag insåg att jag var tvungen att hitta min helt egna rutin, och inte försöka efterapa makens som jag ändå inte kunde göra exakt likadant, som det släppte. Så strunta du i sambons alla tips och försök något helt annat! Och även han behöver nog hitta nytt sätt, eftersom hans gamla inte fungerar lika bra längre.

Nu vet jag ju inte hur gammal din dotter är, men prova att börja nattningen lite tidigare. Utför de fasta rutiner som ni brukar ha, samtidigt som du pratar om vad ni gör och varför ni gör det. T.ex. "Nu byter vi om till pyjamas för snart ska vi ju sova", "Nu borstar vi tänderna, för snart ska vi sova", "Nu läser vi saga, för sedan är det dags att sova" o.s.v.  Även om hon är så liten att hon inte förstår orden, så ger det även dig själv en mental förberedelse på att det är dags att varva ner, och hon kan känna av din sinnesstämning. I nuläget är du förmodligen så stressad av att du vet att det kommer att ta tid och att du är rädd att bli arg, så att hon känner din stress och får svårt att slappna av och då blir det hela en negativ spiral som är svår att bryta.

Bad precis före läggdags är lugnande och sövande.  Lugn musik eller en lugn röst som läser saga är också sövande, och om du känner att du själv inte är lugn nog, så kan Thiahs tips om ljudsagor vara bra, och även du kan varva ner av musiken eller läsningen. Se till att hon har ätit och är mätt och nöjd (amning/ersättning om hon är liten eller något kvällsmål/kvällsfika/välling eller vad som nu kan passa om hon är större). 

Anmäl
2017-08-10 19:03 #6 av: mollyt

Jag vet inte riktigt vad jag ska säga mer än att jag tror att det  är ganska vanligt att tålamodet tryter. Och visst måste man få känna ilska och frustration mot sina barn - så länge man inte blir fysisk.  Jag tycker att du ska förklara för din sambo hur du känner och att det är därför som du vill ha hans hjälp med nattningen, du kanske kan avlasta honom med att göra annat under tiden så att han ändå känner att ni hjälps åt. Men som någon ovan skrev - det går över!

När jag blir frustrerad och känner att tålamodet tryter vid nattning så brukar jag försöka ta tio djupa andetag och om det inte hjälper så gå upp igen och försöka lite senare. För oss brukar nattningen ta ca 30 minuter och sedan brukar jag ofta stanna kvar ett tag så att jag är säker på att dottern (blivande 17månaders) sover ordentligt djupt innan jag går upp).

Anmäl
2017-08-11 09:56 #7 av: Sarah

Tror att det är vanligt att det går fortare för den förälder som barnet kanske inte är tryggast med och många är väl tryggast med mamma. Går fortare för min kille att lägga också. Hon är liksom inte lika intresserad av att ligga och prata med honom. 

Jag blir inte arg om det tar tid pga att vi ligger och pratar och kramas, men jag blir arg när det är massa stök och inte ligga still. Men, jag vet att jag kan minska det genom att inte ignorera henne, även om det är allt man vill efter ett tag. Tar jag fram telefonen blir det värre. Istället försöker jag lägga mig bredvid henne och prata så att hon varvar ner fysiskt. Det är ju mysigt att ligga på sidan och titta på varandra och prata om dagen, ibland vill ens egen hjärna inte fatta det bara :P 

Anmäl
2017-08-11 11:37 #8 av: Thiah

#7 jag är likadan. Jag bryr mig sällan om hur lång tid det tar bara han ligger lugnt i sängen.
Joel vill pilla mig i håret när han somnar så jag kan utan problem sitta med ryggen lutad mot sängen med telefonen. Bara han når mig är han nöjd, för det mesta.

En smula hänsyn och lite omtanke betyder så mycket. /Nalle Puh

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.