Föräldrarledighet "inget jobb"
Jag vill börja med att säga att jag har en fantastisk sambo på alla plan, som gärna är med våra barn och inte prioterar något annat. Han är med dem oss hela tiden (förutom på arbetstid). Men han verkar inte förstå vad det "krävs" när man är mammaledig.
Idag rann väl bägaren över för båda två. Jag som gått hemma de senaste dagarna med vår lille som inte velat annat än att bli buren på, han ska också underhållas varje sekund och inget duger. Han vill också ammas stup i kvarten (han är 6 månader). Jag får dåligt samvete, för jag klagar inte, jag är överlycklig som får gå hemma, men det tar på krafterna, jag får liksom ingen energi. Det är tufft att bära och underhålla från morgon till eftermiddag, sen när sambon kommer hem är han med honom en stund såklart, men så fort det ska ammas tar jag ju över (en gång i timman). Vi har ju också ett hem, och jag vill helst inte lämna disk, tvätt mm så det gör jag också om dagarna. Utöver det har vi två barn till, en som går i mellanstadiet bland annat. Och den här veckan har sambon arbetat över (kurs) och tre timmar extra är mycket. Jag hinner inte inhämta nya krafter.
Om natten ammar jag också, men som sagt, det är inte det. Jag behöver bara få vara jag utan att någon drar i mig. Jag blir knäpp annars. Jag kräver inte att åka iväg, men bara få någon timma själv. Då är jag stark igen. Nyss frågade sambon om inte jag kunde storhandla istället för att inget göra. Inget göra tänkte jag för mig själv och höll på att svimma inomobords, eller hur liksom.
Ja jag vet inte vad jag ville få fram med det här, skriva av mig kanske.
Ni borde prata om detta. Så ni hinner lösa saker innan det kokar över helt och hållet och det blir nått gigantiskt bråk.
Memento mori
Medarbetare för Julen
Det är svårt att förstå innan man själv varit där. Min kille tänkte lika innan han gick på pappaledigt. Nu har han varit hemma ett år och det är lite annat ljud i skällan ;p Han är helt slut när jag kommer hem. Nu är er bebis så pass stor att hen kommer kunna äta mer själv, då kan du lämna hemmet längre stunder så att han får märka hur det är.
Samtidigt är det ju inte omöjligt att göra saker. Jag har alltid tyckt att det är roligt att åka och handla med bebis. En utflykt tillsammans. Sele hjälper också så att man kan få saker gjorda.
Tack för era svar, vi har pratat lite mer idag. Det kommer nog lösa sig.
Kram på dig TS! Bra att ni kunde prata, fortsätt med det. Min man har visat stor förståelse för att det är mer än ett heltidsjobb att vara mammaledig vilket jag är glad för. Men jag får också dåligt samvete när jag kan se tröttheten/besvikelsen i hans ögon när frukostdisken fortfarande står i diskhon när han kommer hem från jobbet. Men ja, alla dagar hinner man inte.
Jag bär mitt barn mycket i sjal vilket underlättar mycket. Sedan promenerar vi jättemycket vilket rensar huvudet skönt och dottern kan sova gott i vagnen/sjalen.