Annons:
Etikett08-nybliven-förälder
Läst 1467 ggr
LoAEmma
2016-05-07 18:00

All denna oro

Ja, det hör ju till att vara orolig för sina barn och alla säger att det är bra att man är det. Men fyy vad det tär.
Vi fick ju en lite tuff start iom att jag fick preeklampsi, det blev kejsarsnitt, jag fick inte träffa henne så mycket första dagarna för att jag blev sämre, inlagda ett tag, och nu då blev vi inlagda igen med RS-virus för någon vecka sen.
Så jag antar att jag kanske oroar mig ännu mer pga detta.

Men nu är ju varje nysning, hostning, snorbuse osv nåt som skrämmer upp mig och jag måste kolla hennes andning hela tiden så hon inte får såna "indragningar" som hon hade när hon fick RS. 
Och även kolla så hon andas överhuvudtaget för man har ju rädslan för SIDS också hela tiden…

Puh, släpper detta någonsin? Blir man lugnare och tryggare med tiden?
Kommer ju gå i bitar om jag ska hålla på så här och vill verkligen inte att det ska påverka henne framöver!

*Det blir som det ska*

Medarbetare på Gravid iFokus

Annons:
frejaspluto
2016-05-07 18:45
#1

Det klart att du kommer ha oro, men om du sköter detta med kallt huvud och gör detta kontroller regelbundet så kommer det nog bli bra, blir det tvärtom att din dotter ser dig och känner oro då tror jag att det blir kämpigare. Jag ska inte ta ngn jämförelse utan en liten familjesituation som vi har det i familjen. Min ena syster har tre barn och den minsta har cancer. Det är mkt tårar, glädje, skratt, arg, mm. Hon har sina dgr att hon inte orkar men hon gör det för alla son man och andra barn. Hon lever normalt, mkt sjukhusbesök, dottern har lärt sig att livet är tufft, hon går i tvåan och har gett en stor inspiration till lärare, kompisar, familj, släkt. Dottern är bara glad hon lever dit självklart blir hon ledsen men det är sällan. Hon har lärt sig simma, cykla, och nu ska hon gå på kollo. Det kommer bli bra med dig och familjen. Jag har också haft motgångar med dottern och sålänge man är stark och envis. Jag tänkte bara på mintt barn och min make . Så länge dom finns så klarar jag allt känns det som 🤗💜💜💜

✨✨✨🌙love is in the air 💙🐇💜💜

LoAEmma
2016-05-07 19:01
#2

Tack för peppande ord Frejaspluto!

*Det blir som det ska*

Medarbetare på Gravid iFokus

frejaspluto
2016-05-07 19:14
#3

Självklart, du ska ha det ! ✨

✨✨✨🌙love is in the air 💙🐇💜💜

Destany
2016-05-07 19:23
#4

Tror det e normalt att känna oro för sitt barn o det e ju klart man e mer orolig när ens barn varit dålig. Har själv varit ofta på sjukhus med sonen när han var liten o bl.a. Blev han inlagd för undertemp när han var ca 1 år. Han har krupp o problem med sin mage men tycker ändå nu när han är 3 år så har min oro lagt sig lite. Så länge oron inte genomsyrar allt så tror jag det e sunt

Ria74
2016-05-08 10:27
#5

Det hör till att man oroar sig som förälder, det är bara för vad man oroar sig som ändras med åren.

När dottern var riktigt liten var man rädd för psd, nu när hon är snart 3 år är det att hon ska trilla ner och slå sig riktigt illa eftersom hon är enormt orädd av sig. När hon blir äldre kommer jag säkert att oroa mig för något annat.

Så länge det inte stör det dagliga livet så ser jag inga problem med att oroa sig.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Aleya
2016-05-08 11:33
#6

Man slutar aldrig oroa sig. Min mamma oroar sig fortfarande om jag är ute själv en fredag själv. Fast jag brukar åka hem så tidigt jag kan osv. Och jag är 30 nu. 😂 Och hon är 62 i år. Så man kommer aldrig ifrån oro som mamma. 😊 Men det är ju skönt om någon bryr sig om vad som händer med en.☺

BlommaStjärnorMemento moriStjärnorBlomma

Medarbetare för Julen

Annons:
Upp till toppen
Annons: