Gick själv på kyrkans barntimma som barn. Var väldigt lite gud och mycket lek

Någon av sångerna kommer antagligen handla om att gud är snäll typ. Gillar du att hänga med föräldragruppen kan du ju gå en gång och kolla vad det är för något.

Som vanlig öppna Fsk ,fast lite mer troende avslutnings process. Men det är trevligt och det är mysigt nybakat bröd, the, kaffe, kakor , smör tillbehör var alltid tillhanda för 5 kr. Styck. Jag satt på fikadelen i rummet med andra föräldrar min dotter va så nyfiken och vilke vara själv och leka.

Jag gick på Kyrkans barntimmar från 5 till 12 års ålder. Döpt och konfirmerad och sonen går i kristen skola och dottern är begravd av Präst. Ingen av oss tror på Gud. Man kan umgås utan att dela tro.

Sambon har varit på kyrkans öppna förskola på orten där vi bor ett par gånger. Var precis om på vanliga öf, med undantaget att dom bad "fader vår" i början av sångstunden. Inga andra religiösa inslag.

Okay:-) Har inte varit på någon öppen förskola förut så vet ej vad man gör när de är så små. Den älsta i gruppen är 4 månader och My är yngst på 11 veckor så tror inte de kommer "leka" direkt ;-) Tänkte mer för ledaren pp bvc sa att man kan ex efter diskutera dop osv, tänkte att de på förskolan tycker jag är konstig/blir sura om jag säger att jag ej är intresserad?

Dagens Präster m.fl är väldigt moderna nuförtiden. (Ja, stofiler finns, men de är få) Så man prackar inte på någon Guds tro längre inom kristna kyrkan. Men visst kan det blir någon psalm som t ex Tryggare kan och avslutningsbön. Det överlever man, för det är en massa kul innan det.

Vi sjunger Tryggare kan ingen vara och ledaren ber en kort liten bön i början av sångstunden men det är allt. Jag tror att de flesta på vår öf inte är troende alls, och så finns det en hel del från andra religioner dessutom. Det är väldigt trevligt att gå dit tycker jag :)

Jag har också varit på kyrkans öf. Här ärndet mycket gudsånger, vi läser en bit ur barn bibeln(tror jag det är) och sen ber vi fader vår. Ibland får barnen instrument och vi gör rörelselekar. Stämningen är underbart avslappnad och de som håller i det riktigt goa. skulle fortsatt gå om inte jag börjat jobba :p

Prova att gå dit en gång. Gillar du det inte så behöver du inte gå dit mer.

Min syrra som aldrig besökte kyrkan innan hon fick barn går på träffar för ensamstående mödrar med barn i kyrkan,  hon åker även på de resor kyrkan ordnar för ensamstående mödrar. Så nej man måste inte vara troende för att vara välkommen att delta i svenska kyrkans aktiviteter

För mig känns det otänkbart att gå på samlingar med religiösa inslag. Även nu när Elva inte förstår vad som sägs/ sjungs. Jag ser såklart det positiva i att kyrkan har en samlingsplats för alla. Men det tar emot i hela min kropp :) Vår dotter ska inte "behöva utsättas" (i brist på bättre formulering), för religion om vi kan undvika det. Det är en diskussion jag förstår att vi kommer ha i framtiden, men jag vill inte ha med det ens nu då hon är så liten.

Det är ingen sekt ;) Skämt åsido, även jag som läser till präst förstår och respekterar din åsikt. Känns det inte bra så skippar man ju helt enkelt. För er som bor på större ställen finns ju antagligen fler valmöjligheter än för oss på mindre orter. Här finns bara kyrkans öf, och jag antar att många hellre väljer det än ingenting :)

Visst att Svenska kyrkan inte är så radikal, men nej. Är dags för oss att börja kolla upp alternativ dock :)

Vi föds kristna oavsett, vi bor i Sverige, men vi behöver inte följa det. Vi väljer det vi vill tro på Öppna Fsk i vår kyrka är ingen sekt. Öppna Fsk i kyrkan är väldigt trevlig miljö, man känner det när man är väl är där. Du ska inte lyssna på ryktets vägar vad vi upplever , du måste dit själv .

#15 vi föds väl inte kristna? Jag föddes inte in i svenska kyrkan utan blev döpt och därmed kom in i svenska kyrkan.  Men är inte kristen för det. 

Har själv valt att inte döpa min son utan det är ett val han själv får göra nära konfirmationen. 

Sarah: Maken kom med samma funderingar den dagen han varit med sin förskoleklass i julkyrkan. Tänk vilken makt det fanns där att ta över barns sinnen, Vi har valt att vara så neutrala det går men just den kykliga öf vi har är har jag inte velat undvika. Vi har få alternativ på svenska.

Vi föds absolut inte kristna, däremot har vi många kristna traditioner i vår gemensamma kultur. Det är en stor skillnad.  Jag är inte döpt, jag har gått ur kyrkan, mina föräldrar gick ur kyrkan långt innan jag föddes. Min dotter kommer inte döpas. Jag är dessutom ateist. 

Vart gränsen går för att kallas sekt kan man ju filosofera vidare på i en annan tråd :P 

Kan absolut förstå att man går på kyrkans öppna förskola när det inte finns alternativ. Men för oss som bor mellan Stockholm och Uppsala finns det (förmodligen) mer att välja på. 

#16 Ja verkligen, jag tycker att det är obehagligt. (Förlåt Ally :) )

Sverige är traditonellt kristet land. Har ni läst historia? Efter vi lever idag får man välja tro och religon själva. Jag diskuterar inte mer.

Eh, ja som de flesta andra har jag läst mycket historia. Det är skillnad på tradition och religion. Bara för att vi haft kristendom som statsreligion så betyder det inte att folk föds kristna. Sverige är ett land med religionsfrihet och vilken tillhörighet vi föds till påverkas inte av statsreligionen. Det föds barn in i kristendomen, judendomen, islam, m.fl och det föds barn in i ateistiska/ agnostiska familjer. Många svenska familjer firar kristna högtider av tradition, medan andra svenska familjer firar andra högtider, både religiösa och icke-religiösa. Att vara svensk betyder inte att vara kristen/ födas in i kristendomen.

#15 läser du inte på? Förr så var det som du säger. Men inte nu, och har inte varit på flera decennier. Så sluta sprid okunskap.

Efter år 2000 då svenska kyrkan och staten gick skilda vägar föds vi inte längre kristna. Man upptas i gemenskapen genom dopet :) Mycket enkelt :p

Eller ja, riktigt då enkelt är det inte men det är runt de åren som det ändrades.

Jag gick, men kommer inte gå igen. Var lite blandade sånger. Men kankse går sen när My är äldra och kan leka

Det är väldigt olika beroende på vilken kommun som anordnar. Här finns ingen öppen förskola som drivs utanför kyrkan. Jag och 3 mammor startade en samling 1/vecka via ABF, men nu har vi inte längre tiden då de andra arbetar. Önskar förstås att det fanns ett alternativ till kyrkans ÖF men här gör det inte det. I ena kommunen där vi går 1-2 ggr/veckan sjunger vi "vi sätter oss i ringen" och "gud som haver" (jag sätter mig alltid lite på tvären och mumlar mest), inga andra kristna inslag. I andra kommunen har de ändrat upplägget från att knappt ha varit något kristet alls till en hel del på slutet då en präst närvarar, det sjungs kristna sånger, och talas om kyrkan osv. Det är i direkt anslutning till sången så man kan inte vara skippa det. Barnen vill sjunga och ibland stannar vi och äter efter. Det är bättre lokaler, oftast mer barn och trevlignpersonal. Men sååååå tråkigt att de gjort det så kristet. Har tom fått ta ett lätt snack med min 3,5 åring om det här med gud och Jesus och att vissa människor tror på det men det gör inte vi, mamma och pappa. Alla har inte valet tyvärr… Och träffa barn vill vi ju ändå göra. Det är ju jätteviktigt i och med att mina barn inte går på förskola.

Jag tycker det e mysigt med kyrkans öppna förskola e lugnare tempo där än i vanliga öppna förskolan . Har lite planer på att gå dit när detta barnet e fött. Var där en del med sonen men eftersom han var ett kräkbarn o man skulle sjunga sånger där man skulle " jonglera" med barnen så kräkte han alltid ner mig så jag gav upp men tyckte som sagt det var mysig samling där

Ni som inte vill gå - ser ni inte någon vits med att era barn också får lära sig att vissa har en religion och tror på Gud? Och samtalet som kan komma som det #24 nämner, kan väl vara positivt? Förr eller senare lär de väl stöta på någon som tror på Gud och det är väl också något bland allt annat som kan vara bra att ha lite kunskap om?

Då jag gick på svenska kyrkans ÖF så sjöng de några kristna sånger, t ex Jesus älskar alla barnen, men det var en kort sångsamling och det hade varit lätt att komma dit efter eller före samlingen och ändå hinna med en hel del. De hade också babyrytmik och det var inga kristna inslag i det.

#26 det är en sak att prata om att man tror på olika saker osv, men kyrkan har en förmåga att visa barnen deras sanning utan att det egentligen finns något rum för att diskutera eller ifrågasätta den. Dessutom kommer barnen att stöta på religion i många olika former under hela sin uppväxt ändå, när de är så små har de inte förmågan att reflektera över vad de själva tror och tycker utan gör/tror bara på det de får höra.

Jo jag ser såklart vikten av att diskutera religion. Men jag vill inte vara med om ngn typ av indoktrinering till en specifik religion. Vi kommer prata religion senare och det är oundvikligt när hon börjar skolan men när vi har alternativt så finns det ingen anledning att ta det nu.

#27 Då finns ju Du som förälder som kan visa en annan sida av "sanningen". För det består ju livet av - andras sanningar, och våra. Deras värderingar - och våra. 

Det är ju trots allt vi - föräldrar som ska lära våra barn att hantera olika förutsättningar och hjälpa till så barnen kan gå in nollställda emot nya saker och vara nyfikna och kunna vända och vrida på sitt eget sätt.

#29 det är inte så enkelt när det gäller så små barn. Jag kan förklara att vi inte tror på gud eller jesus, men barnen förstår ändå inte fullt ut vad det handlar om. Jag kan inte avbryta sångstunder eller när någon pratar och säga att det endast är deras tro, för just där och då är det barnens tro också. När de sitter och lyssnar, sjunger med osv. De förstår förstås inte vidden av den religion de blir utsatta för, precis som att jag har svårt att förklara att det de pratar om inte existerar för oss, för i barnens huvud är ju det de pratar om verklighet. Därför hade jag uppskattat om detta med religion kom in i barnens liv när de blivit äldre, kan tänka, begrunda och förstå bättre.

#30 tumme upp

Fast man vet ju vart man ska i förväg, då kan man ha samtalet i god tid innan. 

Självfallet får man berätta efter ålder, men att man tror på olika saker kan man berätta för ett mycket litet barn och vad de "gubbarna/tanterna" heter och varför andra tror på det och inte en annan. Först då de är äldre kan man förklara med ett större perspektiv, precis som allt annat. För det är ju så idag att de möter andra barn varje dag på t ex dagis eller Ica som kanske har en slöja, en dräkt,  annan färg på huden eller som äter annan kost. Det går ju inte att säga att "vi tar det om några år, då Du förstår bättre". Det tar man då och nu. 

Jag är inte ett dugg troende, men jag skulle aldrig vägra mig eller mitt barn att gå på en släkting eller väns dop eller bröllop t ex bara för jag tycker deras tro eller tradition är puckad. Istället förklarar jag innan för min son att "så och så kommer det gå till och det är för dem vill ha det så, men mamma tycker så här om saken, och Du får välja själv vad Du ska tycka om saken".

Dottern är nio månader, hon förstår såklart inte men jag vill ändå inte ha henne regelbundet på en plats med religiösa inslag om jag kan undvika det. Det finns visst ett senare som jag känner är mer lämpligt. Det senare känner jag kommer efter typ 3 - 4 år om inte frågor kommer upp innan. Jag personligen kommer aldrig mer gå på ett dop. Vore det en väldigt närstående som höll i det och var religiös skulle jag överväga det men jag har ingen religiös i min närhet. Bröllop är annorlunda då det är vuxna människor det handlar om. Ni som tycker att det är bra att ha barnen på kyrkans öf för att ta diskussionen, skulle ni vara lika bekväma att gå till en muslimsk öf med religiösa inslag? Vill inte bråka, är nyfiken då jag tror att många skulle säga nej.

#32 min äldsta som nu då blir 4 i sommar har aldrig reagerat på att någon bär slöja, har annan hudfärg etc. Våra barn går inte heller på dagis. Oftast kommer riktiga funderingar kring detta när de är äldre. Nu är dom fortfarande så pass "oförstörda" att alla är mer eller mindre lika i deras ögon. Jag vill inte diskutera om folks olikheter innan de själva uppmärksammar att det är olikheter. som jag nämnt innan, barnen är för små för att förstå detta med religion. Att det som någon berättar om, som för denne person är sanning, inte är det för mig. Just där. Just då är det barnens enda sanning också. Det finns inte utrymme för diskussion där. Det är kyrkans öppna förskola. Här diskuteras inte kyrkliga bröllop eller dop. Vi går inte på något av det 2 ggr i veckan. Utan med flera år emellan. Där pratas det inte heller om gud eller jesus på barns nivå, eller sjungs glada klatchiga kristna barnsånger. Håller dessutom helt med Sarah om att det nog inte är lika många som skulle känna sig bekväma med att vara på andra religiösa öppna förskolor som inte är just kristna.