Kollar alltid först så att man inte behöver åka in på akuten. Är jag det minsta tveksam ringer jag 1177 för råd.

Är det en vanlig vurpa men med lite blodvite, t.ex så trillade Molly när hon började gå och slog sig på ett blomsterbord hos farmor och farfar så det blödde lite i munnen. Kollade att det bara var läppen som blödde lite och sen tröstade vi och höll koll.

Jag brukar berätta för mina föräldrar och sambon om vurporna hon gör.

Vi har aldrig tack och lov behövt åka in med henne, men det lär ju hända nån gång i framtiden.

Hade hon fått någon allvarligare skada hade jag först och främst åkt till akuten och sen fotograferat skadorna ifall det blir ärr eller annat som måste åtgärdas. Har för mig att det stod i försäkringsvillkoren att man skulle ta foton.

Det första och hittills allvarligaste som Nova gjort var att rulla ner för trappen, då var hon 11 månader och vi ringde ambulans som var hos oss på några minuter (fördelen med att bo på mindre ort som ändå har ambulanser). Det gick jättebra för henne, hon fick några bulor och precis efter fallet kom lite näsblod men det hade redan gett med sig när ambulansen kom. Annars inget alls :) 

Sen har det varit lite andra inte så allvarliga men ändå otäcka grejer.
På ett årsdagen tappade hon balansen och kom emot en vass kant alldeles under ögat, det hade ju kunnat gått illa. 
Någon månad efter det stod hon bakom mig när jag var på toaletten och tvättade händerna, jag märkte inte att hon kom in så jag blev lite överraskad och vi liksom snubblade över varandra så hon slog pannan i tröskeln. Framför ögonen på mig växte det fram en bula stor som en femkrona, det var skitläskigt att se! Det gick jättefort! Härligt gulblå färg.
I höstas halkade hon och slog i munnen i golvet, massa blod och rejäl fläskläpp men tänderna klarade sig. Jag åkte in till bvc så fort hon slutat blöda och blev då skickad till tandläkaren, men som sagt ingenting. Detta är det enda jag inte berättat, fick sååå dåligt samvete över att hon inte hade sockiplast på sig.
Och imorse skaffade hon en fin blåtira när hon snubblade och hamnade på en legobit. Själva ögat är oskatt men på ögonlocket och under ögat syns det.

Vi har fotograferat alla dessa skador.

Jag har köpt en kallpåse att sätta på bulorna som kommer komma. Är ganska lugn efter allt jag varit med om på dagis (maken har likadant jobb). Men annars är jag inte orolig. Kommer kanske ta någon bild om det är en värre skada men annars inte. Berättar alltid för maken om sådant som hänt. Även farmor och mormor/morfar brukar få höra men mest för att det är synd om Joel. Än så länge är det enbart bulor men om han ens är lit släkt med mig så kommer det snart bli blodvite…

Bastian har oxå ramlat ned för trappan en gång. Som tur var rullade han med ner, hörde jag på ljudet, det blev liksom massa små dunsar istället för en mer rejäl om han skulle ramlat mer handlöst. Fy fanken vad rädd jag blev! Trodde hjärtat skulle stanna. Som tur var fick han knappt ens några blåmärken och jag hann fram och fångade honom på sista steget så jag hann se att han aldrig svimmade av. Jag ringde 1177 och bad om råd för vad jag skulle hålla utkik efter för tecken på att han fått mer allvarliga skador men eftersom han betedde sig precis som han brukar göra om han ramlat på ett mindre allvarligt sätt åkte vi aldrig in.

Den gången var det tyvärr en miss från min sida, jag tänkte jag hann gå ned med minstingen innan jag hämtade Bastian som satt och lekte men han kom efter mig i trappan och föll. Men när tror ni man vågar plocka bort trappgrindarna egentlöigen? Bastian är nu nyblivna två år och går vanligtvis jättesäkert både uppför och nedför trappaan men det känns ändå som jag vill hja kvar grinden läääänge till.

Angående grinden så skulle jag ha kvar den tills liten är 4 kanske. Olyckor händer även när man blir lite äldre.

Vi kommer nog ha grindar till lilleman och efterföljande syskon flyttar, kan behövas även vid första fyllorna :P Nej men, vi kommer nog ha våra upp till skolålder faktiskt, tänk om det visar sig att man har en nattvandrare t ex. Livsfarligt. 

Angående skador så har vi varit ganska skonade hittills men de gånger han klappat i huvudet har jag undersökt, inte hittat något och därmed lämnat saken. Det värsta som hänt hittills är att han trillat av soffan när Rasmus hade honom, jag stod i köket och hörde plötsligt en duns. Trodde jag skulle dö på fläcken för på något sätt visste jag exakt vad som hänt. 

Men han fick inte ens en bula så det fanns inget att dokumentera. 

I framtiden kommer jag åka in ifall det behövs såklart, annars ringa 1177 och sedan dokumentera och anmäla skadan. 

Berätta gör jag sällan faktiskt, eftersom vi inte vart med om något allvarligt än så glöms det bort ganska fort.

Vi har besökt akuten ett par ggr. Bulor och vurvor har vi inte åkt in för. Har blåst, satt på kall sked, gett glass osv och bevakat ev hjärnskakning - för att isf åka in.

Åkt in för:

- Allergichock som bäbis.

- Svalda pengar/mynt.

- Coxit/tillfällig förlamning.

- Misshandel (mobbning) i skola.

Vi har peppar, peppar inte haft några olyckor alls här. Joline ramlade från soffan när hon var bebis, Ric höll vakt och Holly har ramlat ur sängen när jag höll vakten. Känslan då går inte att beskriva, som att någon drar mattan under fötterna på en, hjärtklappning och illamående…. Bland det värsta jag varit med om! Sen har Joline brutit benet hos dagmamman och Tyra blivit påkörd av en pulka i skolan så hon fick en mega bula. Hemma har det varit nåt enstaka skrubbsår endast.

Alwa har slått i bakhuvudet en gång så det började blöda, funderade då på om vi skulle åka in, men ringde mamma (fd sjuksköterska på akuten) och hon tyckte vi kunde avvakta eftersom ungen var pigg ändå och aldrig varit avsvimmad och såret vsr inte jättestort heller för den delen. En gång har vi åkt akut till tandläkaren med henne då hon hade trillat ute på dagis och slagit i tanden så den blivit blå, de ville dock avvakta och se innan de bestämmer sig hur de ska göra, ska på återbesök om en månad. Dock anmäldes det till försäkringsbolaget ifall det blir något med hennes permanenta tänder sen. De gånger vi besökt akuten pga sjukdom är desto fler istället. Tror vi varit där minst 5gånger med misstänkt urinvägsinfektion, peppar peppar så har det varit falskt alarm varje gång hittills, eftersom hon bara har en fungerande njure måste vi in med henne varje gång vi misstänker uvi enligt hennes läkare. Noel har åkt ambulans en gång, när vi krockade med älgen, hela han var täckt med glas, men som tur var sov han så ingenting kom i ögonen.

Svante slog munnen i en dörrpost häromdagen. Det gick bra, han börjad blöda lite och blev ledsen men han blev snabbt glad när jag tog upp honom och det slutade blöda snabbt, men då han slog i tänderna fick vi åka till tandläkaren och kolla upp det för att sedan meddela försäkringsbolaget att han slagit tänderna. Detta gör man ju bara för att risken finns att de permanenta tänderna kan bli skadade och då är det bra om det är anmält så man kan få på försäkringen om man får oroblem senare. Vi var också till akuten en gång när han var mindre och hade 40graders feber utan förkylningssymptom då tyckte kvinnan jag pratade med på 1177 att det var bäst att åka in och kolla up det då han var så liten. Annars är han inte så olycksdrabbad än så länge, eller ja nog har han slagit sig en hel del när han började härja runt här men inga större olyckor tack och lov!

Klämda fingrar i bildörren, mysigt.