Annons:
Etikett02-barn-0-12-mån
Läst 5269 ggr
CelsiusT
8/24/14, 5:20 PM

Lämna spädbarn i vagnen ute

Sambons båda föräldrar är så på och trycker på att jag ska lägga bäbis (8 dagar gammal) i vagnen och ställa ut vagnen utomhus så barnet får sova ute. För frisk luft så det viktigaste man kan ge dom. Får tips om att använda babyradio och liknande så jag hör om bäbis skriker (men, ehm, min bäbis skriker inte för jag är i närheten och svarar direkt då barnet kommunicerar med små tysta signaler säger jag då och då blir det tyst).

Själv är jag av skolan att spädbarn inte ska lämnas oövervakade och jag är helt positiv till att låta bäbis sova ute i vagnen när jag själv är ute och grejar och alltså är i närheten. Men ser inte vitsen i att ställa ut vagnen med ett ensamt barn 'för sakens skull'. Jag är dessutom hundägare så jag går ju ut och går med hunden minst en gång om dagen, ibland 3-4 ggr/dag (vi är ju två vuxna så vi turas ju om lite) och när jag är ute med hunden så har jag ju bäbis med mig. Så frisk luft får han dagligen, så det bekymrar jag mig faktiskt inte för. Och skulle det vara så att man hade haft ett barn som vaknar direkt man ska gå in efter en vagnpromenad så hade jag nog kunnat ställa vagnen utanför köksfönstret medan jag själv går in och sitter vid köksbordet och fikar (nära nog att höra och kunna kika till då och då), men det är inget jag stött på själv ännu.

Tycker det är en intressant diskussion så nu undrar jag hur ni andra resonerar kring det här? Skulle ni själva ställa ut vagnen för att låta spädbarnet sova i friska luften då ni själva är inne och grejar (typ städar/lagar mat osv)? Eller tycker ni det är mer prioriterat att vara närvarande och kunna läsa barnets signaler?

Medarbetare på westernridning.ifokus

Annons:
Calcifer
8/24/14, 5:24 PM
#1

Jag växte upp när det inte var det minsta konstigt att ställa vagnen ute med barnet i så länge det stod säkert och det fanns noll risk för olyckor etc och man hade översikt. Men så mycket har ju förändrats. När jag var liten fick jag leka oövervakat i lekparken också, och det fick alla som bodde där jag bodde och i andra städer och klasskamrater osv. Nu ska föräldrar/annan ansvarig vara med och övervaka på ett helt annat sätt känns det som.

Så jag tycker inte att det finns något rätt eller fel egentligen, så länge man kan ha översikt hela tiden. Det är enligt mig ingen direkt skillnad på att ställa barnet säkert utomhus som att lämna det ensamt i sitt rum när det sover.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Emo
8/24/14, 5:31 PM
#2

Du ska göra det du känner är rätt.
Andras åsikter kan man lyssna på och sen bestämma om deras åsikter är bättre än ens egna, annars finns det ingen anledning att ändra på hur man gör.

 Värd på  Pyssel och medarbetare på Pärlpyssel.
Mina figurer: http://parlkonst.se/
Emo, ägare till Emos Shop sen 1973

CelsiusT
8/24/14, 5:33 PM
#3

#1 Nej jag tror inte heller det finns något rätt eller fel, frågar bara efter hur ni andra skulle göra idag (jag vet att det var annorlunda förr).

Ärligt talat så lämnar jag inte ett spädbarn i sitt rum ensam heller. Faktum är att på föräldrautbildningen jag gick nu under graviditeten blev vi tillsagda att man inte ska göra det, åtminstone inte första månaderna. Utan man ska ha dom nära så man har koll på dom och rent instinktivt så känns det så för mig. Så om jag har behov av att låta mitt barn sova utan mig så lägger jag honom i vagnen inne, behöver jag då gå till ett annat rum och göra något annat så drar jag med mig vagnen dit. Men annars när jag springer och städar, tvättar osv här hemma så har jag ju sjalen (vilket är mer praktiskt för mig eftersom vi har flervåningshus + trädgård).

Jag skulle kunna ha min sovande bäbis i sängen medan jag tex lagar mat eftersom spisen är precis intill sovrummet och är dörren öppen så är jag ca 2m från sängen. Men jag skulle inte kunna gå och sätta mig och titta på TV i andra änden av huset medan bäbis ligger i sängen. Även om jag hör om barnet skriker så ser jag ju inte signaler som barnet ger ifrån sig. Idag har mitt barn inget behov av att skrika, eftersom jag har det inom sådan uppmärksamhet att jag hinner läsa av signaler och svara på dom innan det går så långt att det blir gnäll/skrik av det.

#2 Självklart tänker jag inte ställa ut mitt barn i barnvagn ensam eftersom det inte känns rätt för mig. Skulle aldrig falla mig in att göra något som går emot mina instinkter. Men jag är lite nyfiken på om jag är ensam om att tänka såhär, eller om det här faktiskt är en förlegad företeelse. Hur gör andra föräldrar idag?

Medarbetare på westernridning.ifokus

Calcifer
8/24/14, 5:35 PM
#4

#3 Men då är det ju så du ska göra! Du ska göra som känns rätt för dig helt enkelt. Även om alla här inne sa "vi gör på ett annat vis" så blir det ju inte mer rätt för dig. :)


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

Zynell
8/24/14, 5:35 PM
#5

Aldrig. Folk får tycka hur mycket de vill om vad man ska och inte ska, men jag skulle aldrig gå med på att lämna mitt barn oövervakad utomhus. I mina ögon är det fruktansvärt oansvarigt för man vet aldrig vad som kan hända. Jag blev själv lämnad på det sättet som spädbarn i skuggan en varm sommardag ett tag. Min mamma trodde jag sov så hon tyckte väl att det var bara att låta mig sova vidare. När hon till slut kollade till mig hade värmen i vagnen blivit så hög att det höll på att ta livet av mig. Jag minns inte exakt var som hände, men min hjärna blev påverkad på något sätt. Det var en sådan där plastvagn som man hade för över trettio år sedan i Polen. Jag var bara några veckor gammal när det hände och var jättedålig i flera veckor efteråt. Feber, spydde osv.

CelsiusT
8/24/14, 5:38 PM
#6

#4 Som jag skriver i #0 så är jag inte det minsta bekymrad över det här med frisk luft till mitt barn eftersom jag är ute dagligen. Men jag tycker det här är ett intressant ämne och undrar hur andra föräldrar resonerar kring företeelsen idag. Är jag ensam om att tänka såhär idag? Eller är den här företeelsen förlegad?

Medarbetare på westernridning.ifokus

Annons:
Calcifer
8/24/14, 5:42 PM
#7

Jag kan tycka att man daltar förvånansvärt mycket med barn i dagens samhälle. Dessutom med tanke på att det inte finns några studier som hänvisar till att brott mot barn på något vis gått upp under de senaste 20 åren, snarare tvärtom. Dock är man mer paranoid nu, och det är mycket "allt är farligt" propaganda som far omkring. T:ex har jag bekanta som tycker man är oansvarig och elak som förälder om ens barn inte får spela på mobilen eller surfplattan. "Det är så barn lär sig ansvar". Vad oansvariga alla äldre generationer måste vara då när det inte fanns sånt plotter att syssla med som barn. ;)


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

CelsiusT
8/24/14, 5:43 PM
#8

#5 Jag tänker också lite så. Att lämna ett spädbarn oövervakat (oavsett var) innebär en risk. Man kan inte vara helt stensäker på att det är helt tryggt om man inte har uppsikt. Och dessutom märker man ju inte om barnet vaknar. Mitt barn är helt tyst när han vaknar och när han vaknar så är han oftast hungrig och då smackar han lite med läpparna, slickar sig runt munnen och ibland tar handen till munnen, hur ser man sådana signaler om man inte är i närheten? Hade jag inte svarat på signalerna så hade han säkert börjat grina/skrika och det är ju oerhört onödigt tycker jag.

Medarbetare på westernridning.ifokus

CelsiusT
8/24/14, 5:51 PM
#9

#7 Vad för brott är det du pratar om? Jag pratar inte om barn i allmänhet utan om spädbarn. I första hand upp till halvåret, men även upp till året. Ett spädbarns liv är till 100% beroende av dess föräldrar. Har jag satt ett barn till världen är det väl min uppgift att ta hand om det? Barn har behov, och jag finns till för att tillfredsställa dom behoven. För att göra det så behöver jag vara så pass närvarande att jag kan läsa av barnet och se när behoven uppstår. För mig är det ingen uppoffring, inget konstigt utan rent bara följa mina instinkter. 

Och enligt svärföräldrarna så är detta fenomen "att ligga ensam i vagnen ute" tydligen ett av behoven barn har. Fast det håller jag personligen inte med om.

Medarbetare på westernridning.ifokus

Zepp
8/24/14, 5:52 PM
#10

Lite tramsigt kan man tycka och antagligen husmorstips från en ännu  äldre generation?

För bara några generationer sedan så var inte innomhusmiljön så vidare hälsosam.. och man hade många barn samt väldigt många sysslor för husmor att sköta!

I dag tror jag bestämt att det är bättre bevänt med både inomhusmiljön, barnbegränsning och arbetsbelasning på husmor/huspappa!

Vi får som regel 1-2 barn.. dessa är vi följdaktligen betydligt räddare om än när man fick 10 barn.. kanske inte så mycket beroende på känslor som av praktiska förutsättningar.

Hade man tio barn var det nästan omöjligt att ha koll på alla samtidigt.. och som sagt arbetsbelastningen på husmor var högre.

Ljuva dröm att som en svensk se ut, att få lära sig att veta hut.

Calcifer
8/24/14, 5:53 PM
#11

#9 Jag pratar i allmänhet, då du ställde fler frågor och uttryckte att du ville diskutera andras åsikter och tankar. Så jag erbjöd mina. Sen behöver ingen hålla med mig eller så får de göra det, det är upp till var och en.


"Creature of the Night, The One Many Children Talk About-"

CelsiusT
8/24/14, 6:00 PM
#12

#11 Okej, jag har bara uppfattat det som att jag pratat om spädbarn hela tiden. Det är det tråden handlar om iaf. Så blev väldigt förvirrad när du började prata om brott mot barn och att dalta med barn. Jag ser det inte som ett daltande att ta hand om mitt spädbarn, utan som min plikt som förälder att tillfredsställa mitt barns behov. När det är så utelämnat som det är den här första tiden innebär det för mig att vara närvarande och uppmärksam nog att läsa och lyssna till mitt barns sätt att kommunicera.

Medarbetare på westernridning.ifokus

Ria74
8/24/14, 6:03 PM
#13

Jag har aldrig varit bekväm med att ställa barnvagnen med barn ute själv.

Vi gick mycket promenader och hade hon somnat så stannade jag ute till hon vaknade. Jag vet ju inte om det kommer något djur (bor mitt i skogen) och tar sig upp i vagnen t.ex.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Annons:
CelsiusT
8/24/14, 6:04 PM
#14

#10 Intressant vinkel. Kan nog mycket väl vara så.

Medarbetare på westernridning.ifokus

CelsiusT
8/24/14, 6:07 PM
#15

#13 Eller rovfåglar. Här finns mycket rovfåglar som seglar över ängarna precis utanför huset.

Medarbetare på westernridning.ifokus

Ria74
8/24/14, 6:08 PM
#16

#15 Sant, det finns mycket glador, hökar och andra rovfåglar som seglar i luften här också.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

PogoPedagog
8/24/14, 7:54 PM
#17

Med mitt första barn var jag väldigt nogran med att uppmärksamma minsta signal och blev oerhört stressad om jag någongång inte kunde det. Men precis som min mor påpekade är det mest med första barnet man kan vara så 100% uppmärksam. Har du t.ex. en vild tre-åring hemma får bebisen skrika i sin säng medan du plockar ned tre-åringen från bordet för hundrade gången. Man kan helt enkelt inte var apå två ställen samtidigt och alla småsyskon ute i världen klarar sig ju utan psykiska men trots detta: :) Det är mest ens eget föräldra-hjärta som brister när man inte kan hjälpa alla barn på en gång.

Nu med andra barnet blir det naturlig precis så eftersom jag är hemma själv med henne och en 1,5-åring. Så att ställa vagnen ute med baby-vakt har jag inga problem med efetrsom jag ändå inte kan ha ständig fokus på henne. ( Om jag inte skulle binda fast 1,5-åringen vill säga:P )

JossanH
8/24/14, 8:51 PM
#18

Nej, jag gillar inte att lämna obevakat. Mitt första barn skrek väldigt sällan som bebis så man kunde ju knappast höra när hon vaknat i vagnen. När jag lät henne sova vidare i vagnen ute slutade det med att jag hade dörren öppen till altanen och låg i soffan innanför och sprang och kollade hela tiden= det tog energi och tid att söva ute för att jag var så nojig. Med andra barnet nu (snart 6 veckor) har jag aldrig lämnat någon annanstans än i babynestet någon gång i ett annat rum när vi ätit (hör direkt när hon knorrar, springer dit och kollar till) och låtit sovit i sängen på dagen ett par gånger då hon sover allra bäst där. Men springer och kollar till hela tiden! Är alltid inom räckhåll. Skulle aldrig(!!!) lämna en så liten i vagnen utanför. Finns inte på världskartan. Jag har ju en 2 åring också hemma och min sambo har hittills varit hemma med oss hela tiden också och jag svarar hittills så fort jag bara kan på bebisens signaler. Hon kan gnälla lite ibland innan jag hinner svara, men aldrig skrika! Jag får panik när hon gråter förtvivlat för det ska hon aldrig behöva göra ensam. Det är inte lätt alla gånger men tacka vet jag bärsele! Den kommer användas flitigt när jag blir ensam med dom sen :)

Sajtvärd på Iller.ifokus

JossanH
8/24/14, 8:52 PM
#19

Ska tillägga att vi alla sover i samma säng så har ju bebis bredvid mig hela nätterna.

Sajtvärd på Iller.ifokus

[jnordstrom]
8/24/14, 9:49 PM
#20

Jag förstår dig precis. När Elton var "ny" var han aldrig själv! Man ville ju bara ha honom runt sig hela tiden. Jag har fortfarande jätte svårt när han sover ute på verandan trots att han 7 månader. Folk lägger sig i saker dom inte har att göra med.

Annons:
[WickedAlly]
8/25/14, 12:31 AM
#21

Jag testade en gång att ha Wilmer sovandes i vagnen på trappsteget vid ytterdörren, jag pysslade i köket tre meter därifrån men jag blev så nojig att jag tillslut fick dra in honom i hallen och stänga dörren. Fick inte mycket gjort, stod bara och sneglade på vagnen hela tiden. 

Skulle aldrig någonsin ha honom ute utan att vara där själv.
Däremot ligger han just nu och sover på övervåningen medan vi sitter nere. Tar mig kanske 15 sekunder att ta mig till honom om han börjar vakna till. Har fått superhörsel i och med att han kom, så jag hör direkt om han börjar låta så något skrik blir det sällan, mycket praktiskt :)

[Thiah]
8/25/14, 7:04 AM
#22

Här hemma har Joel kunnat ligga själv i sovrummet och sovit medan vi varit i vardagsrummet. Han har tidigt haft ett mönster som varit lätt att följa. Hos svärmor har han sovit i vagnen ute medan vi fluffat runt i trädgården. Men han har aldrig varit mer än 5-10 minutet ensam och då för att t.ex jag gått in på toa. Vi är inte varje dag ute, det beror på vädret men jag är inte orolig. Vi vädrar och har en bra inomhusluft. Vet jag att vi blir inne ser jag till att vädra extra (tex ha balkongdörren öppen och Joel sovandes i soffan). Tycker det är så hysteriskt med alla råd hit och dit. Många "man ska"… Så länge Joel mår bra så gör vi som vi gör i vår familj.

Intehärutandär
8/25/14, 8:18 AM
#23

Så liten, fick han sova vidare i hall efter promenad, men då han började dagis vid 10 mån. så sov han ute både på dagis och hemma. Då sov han som bäst och längst. Bara vid minus 20 och mer tog vi in honom.

Jespersen
8/25/14, 9:10 AM
#24

Jag tillhör dom som aldrig skulle lämna mitt barn oövervakat ute. Jag kan knappt göra det inne ens! Igår låg Villemo själv i ett annat rum för första gången, hon låg i sin spjälsäng i sovrummet medan vi åt i vardagsrummet, och trots superkänslig babyradio var jag tvungen att gå och kolla henne flera gånger..  :) Jag har också en bebis som nästan aldrig gråter eller skriker utan alltid börjar med att knorra lite och då tar jag henne, och när andra sagt att "Ja, men du hör ju om hon skriker" så känner jag också att det är onödigt att hon blir ledsen. 

Men som CelsiusT så är vi ute massor ändå, så hon sover ju någon timme eller två i vagn/sele ute tillsammans med mig och hundarna istället :)

JossanH
8/25/14, 9:52 AM
#25

#24 det var samma med min första. Hade hon gråtit så hade det gått bra långt i hennes värld och det vill man ju inte gärna utsätta dom för!

Sajtvärd på Iller.ifokus

CelsiusT
8/25/14, 11:23 AM
#26

Samma här, gråter han så har det gått riktigt långt. Här knorras det inte ens när han vaknar. Är han hungrig när han vaknar så åker tungan ut och in i munnen och han kan öppna/stänga munnen så det ibland blir lite smackande ljud, men det hörs inte långt. Är han inte hungrig så ligger han bara tyst kvar och vrider på sig. Behöver han närhet när han vaknar så skrynklar han ihop ansiktet, men är fortfarande tyst, men svarar man inte då så börjar han knorra.

Medarbetare på westernridning.ifokus

Praefatio
8/26/14, 1:46 PM
#27

Nu vet du ju att min bebis inte har kommit än men jag skulle inte heller lämna henom i vagn utanför bara för sakens skull. Vi har ju öppen planlösning i vår lilla tvåa och hade det inte varit så mycket måsar så hade jag kanske kunnat ställa ut vagnen på balkongen någon gång, alla väggar till den är gjorda av glas så jag ser vagnen oavsett vad jag pysslar med i vardagsrum/kök, men som sagt, måsarna gör att det inte känns bra. Att lämna på en veranda/altan/gräsmatta finns inte med i min världsbild faktiskt men så är jag också den där daltiga mamman som vill vara uppmärksam på mitt barns signaler så att det sällan behöver gråta. Där får jag mycket motstånd, konstigt nog. "Äh, vad du är fånig, spädbarn mår bra av att gråta och vara ensamma i sängen!" Nej, det tror jag inte alls alls att de gör, jag tror att de mår bra av lyhörda föräldrar som gör så gott de kan för att tillfredsställa alla behov. Ett så litet barns gnäll och gråt är ju aldrig ett maktspel, det är just bara instinkter och behov.

Är tillgången på frisk luft ett så stort problem så vädrar man väl för övrigt…?

Jag tycker att Zepps infallsvinkel i #10 är intressant. Så sent som på 70-talet var det ju fullkomligt normalt att röka inomhus t.ex. och ja, då var det säkert positivt för barnen att vara ute mycket. Eller när man bodde oerhört trångt. Nu däremot har vi ju ofta en väldigt bra inomhusmiljö i våra bostäder och då tror jag att behovet av frisk luft fylls utmärkt av en promenad om dagen.

Annons:
CelsiusT
8/26/14, 2:33 PM
#28

#27 och som vanligt känns det som om det lika gärna hade kunnat varit jag som skrev ditt inlägg ;)

Medarbetare på westernridning.ifokus

JossanH
8/26/14, 5:25 PM
#29

#27 jag tycker verkligen inte du beskriver en daltig förälder utan en lyhörd förälder.

Sajtvärd på Iller.ifokus

Praefatio
8/26/14, 5:29 PM
#30

#29 Nej, jag tycker inte heller att jag beskriver en daltig förälder men många i min omgivning verkar tycka det. Det är trist, faktiskt. Har svårt att avgöra om det är svartsjuka från föräldrar med lite dåligt samvete eller om det är omtanke mot mig som förstagångsförälder när de säger att jag inte ska ta det på så stort allvar…

CelsiusT
8/26/14, 5:40 PM
#31

#30 undrar samma. Får hela tiden höra att dom behöver få skrika av sig ibland och att det bara är att gå ut en stund då så dom får skrika ifred. Sen är det så att dom skriker inland utan att man vet varför. Men har barnet ren blöja, ätit, får närhet och inte är för varm eller för kall så kan man liksom inte mer göra än att trösta och vara nära utan att stressa upp sig över det.

Medarbetare på westernridning.ifokus

Praefatio
8/26/14, 5:55 PM
#32

#31 Nej, visst skriker de utan orsak ibland och jag har dessutom full förståelse för att man (speciellt med fler barn) ibland måste stressprioritera någonting annat ibland. Vi är ju inga supermänniskor. Men att gå in med inställningen att de ska skrika av sig känns bara fel för mig…

CelsiusT
8/26/14, 6:03 PM
#33

#32 ja fast utan anledning är det ju inte. Men det kan vara en anledning som vi inte förstår/kan påverka. Tex ont i magen eller liknande. Då är det ju bara dumt om man stressar upp sig, men man får ju inte strunta i barnet för det.

Medarbetare på westernridning.ifokus

[Thiah]
8/26/14, 6:29 PM
#34

Nämen inte är det okej att låta barnet skrika av sig medvetet. Jag vet att Joel ibland knorrat när jag tex suttit på toaletten och innan jag hunnit därifrån kan han ha börjat skrika. Men jag skulle aldrig medvetet gå in (eller ut, hur man nu ser det) med inställningen att han SKA gråta av sig lite. Jösses amalia liksom.

Annons:
JossanH
8/26/14, 9:57 PM
#35

Det kan ju röra sig om sådana saker som att bebisen fått för många intryck under dagen och därför skriker och behöver trygghet. Då ska man ju inte bara ignorera det. Det verkar som att väldigt många med detta synsätt får sådana kommentarer som ni beskriver, av släktingar och vänner. Jag har aldrig fått det! Kanske för att både min och sambons familj är typiska "hemmafamiljer" med trygg bakgrund som faktiskt har kört lite samma sak med oss barn. Kanske för att jag själv är så otroligt fast vid mina åsikter och att folk tänker saker om det men inte vågar/vill ta diskussionen med mig.

Sajtvärd på Iller.ifokus

PogoPedagog
8/26/14, 10:10 PM
#36

Sen behöver ju inte beisen börja gråta för att den sover ute. Vår babyvakt fångar upp smackljuden minstingen gör i sömnen innan hon vaknar och man kan ju lika lätt gå ut ofta o kolla till bebisen ute som man kan kolla till den inomhus.

[Torpedtass]
8/31/14, 12:54 PM
#37

Personligen kan jag inte med att göra så oavsett hur jag bor. Jag vill gärna ha ett vakande öga på mina barn hela tiden.

Haft en granne som gjort så där ställde de barnvagnen hos en kompis och sen gick de allihop hem till någon annan som bodde en dörr ifrån utan babymonitor. De slutade rätt fort när grannar i samma hus som dem reagerade och socialen titta förbi, tydligen inte populärt i socialens ögon.

Crispig
8/31/14, 7:48 PM
#38

Jag vet att min pappa fick sova i vagn på balkongen som barn, för friska luftens skull. Han lyckades bli stucken av en geting.

Vare sig man vill ha barnet sovandes i friska luften eller ej så blir jag personligen en aning tjurig till rent av förbannad när far/morföräldrar till mina barn tjatar med massa åsikter på hur jag bör göra, eller inte göra.  Speciellt saker utan att ha någon direkt info som stödjer deras påstående.

Tangotimes
8/31/14, 9:07 PM
#39

Nu är min yngsta 16månader, men när båda våra barn varit riktigt små så har dom sovit absolut bäst utomhus. Speciellt när det varit kallt och regnigt. Nu har ju vi inglasad altan så jag har ställt dom där för att det inte ska hända något (typ att en katt hoppar upp och lägger sig i vagnen osv). Jag har haft babyvakt som fungerat bra. Den använder jag fortfarande till minsta tösen när hon sover på kvällen och sätter jag den mot mitt öra så hör jag hennes andetag. Så hon har aldrig någonsin hunnit vakna och bli ledsen innan jag hunnit ut till henne för jag har hört henne när hon börjat snurra sig lite och sucka som hon gör strax innan hon vaknar.

Jag tycker att man måste få göra det som känns bäst för en själv så länge inte barnet far illa av det! Jag är jätte tacksam över att båda mina har sovit så bra ute i vagnen. Dom har varit mycket mer nöjda efter att ha sovit ute än när dom somnat inne.

Sandra LT
9/1/14, 3:08 PM
#40

Gör som DU tycker att det känns bäst att göra 🙂

CelsiusT
9/1/14, 3:32 PM
#41

#40 Vem skriver du till?

Medarbetare på westernridning.ifokus

Annons:
[JeanetteK]
9/3/14, 12:54 PM
#42

Jag vågade aldrig lämna min son i vagn om jag inte var nära. En gång när jag och mina mammakompisar var och fikade ställde en av mammorna barnvagnen utanför fiket. Vi satt inne och barnvagnen stod precis utanför fönstret. Efter ett tag kom en kvinna och helt enkelt gick i väg med vagnen. Mamman sprang ut som en tok och tog tillbaka vagnen, kvinnan flydde snabbt från platsen. Ett ögonblicks verk och trots att vi satt synliga i fönstret. Får fortfarande hjärtklappning när jag tänker på det.

Praefatio
9/3/14, 1:19 PM
#43

#42 Åh fy sjutton, jag får ont i magen 🤮 Vad finns det för jävla idioter?!?

[JeanetteK]
9/3/14, 1:20 PM
#44

#43 Mmmm…. jag vet. 😕

fridaas
9/4/14, 9:18 AM
#45

Jag har inte lämnat någon av barnen själva ute i vagnen, har alltid varit någon i närheten av dem. Däremot vet jag att min pappa "lämnade" alwa på deras inglasade veranda när hon somnade i vagnen och de var barnvakt, men då satt han oftast vid bordet i köket eller gjorde något i köket, verandan ligger precis bredvid köket så man ser och hör på en gång och han höll extra koll då med. Så hade jag också gjort om vi hade kunnat. Hon var en sån som började fäkta och ha sig en massa så fort hon vaknade och skrek på en gång så henne gick det aldrig missa. Noel däremot knorrar och sparkar lite så han är inte lika lätt att upptäcka när han vaknat om man är i ett annat rum, så med honom får man ha extra uppsikt.

Med Vänliga Hälsningar Frida

Kolla gärna in Finntrolls Hembränneri på facebook och instagram.

Upp till toppen
Annons: