Annons:
Etikett02-barn-0-12-mån
Läst 7330 ggr
[Tess86]
5/27/14, 10:20 PM

Samsova med rörlig bebis

Ni som samsover med era barn, hur gör ni/har gjort när barnet är så stort att det kryper iväg, men för litet för att förstå att det är farligt att krypa över kanten?

Vår son har samsovit med oss vissa nätter och sovit i egen säng intill ibland. De flesta nätter har han samsovit en del av natten i alla fall. Men för några veckor sedan vaknade jag av att han grät. Han hade utan att väcka mig krupit iväg. Han låg ytterst på min sida och bredvid stod spjälsängen med kuddar emellan som skydd för att ramla ner. Han hade krupit ner till där kuddarna tog slut, tippat framåt och slagit pannan i spjälorna. Jag vill inte ens tänka på vad som hade hänt om han hade krupit ner till fotändan och ramlat över kanten! 😮

Sen dess har vi inte vågat sova med honom i vår säng. Han sover i sin spjälsäng i vårt rum och sover gott däri, men istället för att ligga intill honom och natta honom får vi nu istället ofta bära honom tills han somnar. Det blir rätt påfrestande för ryggen att bära på en nästan 10-kilos bebis flera gånger om dagen (utöver det bärande som man gör under dagen). När han ska sova blir det ju dessutom tung snedbelastning, när han ligger i famnen. 

Han har börjat väcka sig själv på nätterna för att han övar på att stå på alla fyra, sätta sig och sedan ställa sig upp. Inget konstigt i sig, han är inte ledsen eller orolig, men det kan bli två-tre nattningar under en natt. 

I morse vaknade han vid femtiden. Jag höll handen på honom i spjälsängen, klappade på huvudet och pannan men han somnade inte. Jag tog upp honom i famnen och bar, han somnade inte och sträckte på sig som om det var jobbigt att ligga i mina armar. Han ammade men somnade inte av det heller. Efter en timme orkade jag inte bära mer så jag la honom i mitten av vår säng och la mig bredvid. Han rullade in till mig, la sitt lilla huvud under min haka och somnade omedelbart, så låg han där och andades så tungt och mysigt. Men jag behövde ju också sova, och vågade inte lämna honom där när jag sov, så jag var tvungen att lyfta över honom till spjälsängen. Tråkigt, för det är ju så mysigt att sova ihop. Men jag vågar helt enkelt inte.

Så hur ska man göra? Är madrass på golvet enda alternativet om man vill samsova med krypande bebis? Det verkar ju ingen höjdare att behöva montera ner sängen, och dessutom köpa nya madrasser, för resårmadrasserna från sängen är också för höga att falla ifrån.

Annons:
Challa86
5/27/14, 10:29 PM
#1

Oj. Min son har sovit i min säng (resårmadrass på golvet) sen han var 2-3 månader. Jag har insomnia och måste ta sömntabletter för att kunna sova. Han ligger innerst och jag ytterst och trots att han rör mycket på sig (enligt mamma) så har han aldrig ramlat ur sängen. 
Jag tycker egentligen du låter lite för överbeskyddande. Ditt barn är inte gjort av glas och går inte sönder om han skulle råka ramla ur sängen ;)

challameow.wordpress.com 

Ria74
5/27/14, 10:44 PM
#2

Vi samsover och har gjort det sen Molly var knappt en månad.

Nu är hon lite mer än 10 månader och kryper som ett skott, men hon försöker aldrig ta sig ur vår säng utan väcker mig först. Visserligen är jag väldigt lättväckt, men hon petar mig i näsan, öronen och klappar på mig till jag vaknar.

Vi har sängen intill en vägg så hon ligger mellan väggen och mig. Vid hennes fotända har jag lagt en kudde som hon visserligen kan flytta på eller krypa över men det gör hon inte. På det viset så måste hon krypa över mig för att komma ner på golvet och då vaknar jag garanterat.

Kan du inte lägga upp en liten vall med kuddar eller något vid fotändan så han får lite jobb med att komma över där och det blir mer troligt att du vaknar om han försöker?

Alternativt att lägga en madrass på golvet vid fotändan på sängen så det dämpar ett eventuellt fall.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

[Tess86]
5/27/14, 11:37 PM
#3

#1 Nja, överbeskyddande eller inte så vill jag då inte låta honom falla med huvudet före ner från en möbel. Okej om han var så stor att han själv kunde gå upp och ner för möbler, men till och med ettåringar har ju dött av att falla från möbler höga som bänkar eller stolar. Jag låter ju honom inte sitta i soffan utan att passa honom, och sängen är ju lika hög. Jag är av principen att om han inte kan ta sig till ett ställe själv så ska han heller inte sitta där själv. 

#2 Ja, Billy verkar ju inte väcka mig utan utforskar gärna lite själv. Jag är inte ens så svårväckt men tydligen kan han krypa omkring utan att jag märker det. Vi har ju hundarna i sängen också så jag antar att jag är van vid rörelse omkring mig när jag sover.

Billy kryper med lätthet upp för trappor och även över kuddar och dylikt så jag tror knappt att det skulle sakta ner honom ens.

En madrass på golvet skulle nog vara det alternativ som funkar bäst, fast då kvarstår ändå problemet med den skarpa kanten på själva sängstommen som sticker ut utanför madrassen. Men den kanske han undviker att falla på :P

Ria74
5/27/14, 11:50 PM
#4

#3 Runt sängen hemma hos oss hänger det vikta filtar som är fästa under madrassen. Molly lyckades falla mot sängstommen när hon började ställa sig upp så jag vek ihop filtar och fäste runt hela sängen, snyggt? nej verkligen inte. Men en "kul" inredningsdetalj ;)

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

[Tess86]
5/27/14, 11:58 PM
#5

#4 Smart! Imorgon blir det remake av sovrummet, sängen intill väggen, filtar under madrassen och en madrass på golvet 😃

Emmmie
5/28/14, 12:07 PM
#6

Min son är bara 7,5 månader men har redan börjat krypa så smått (det går inte så fort än tack och lov). Vi samsover och han brukar alltid väcka mig när han vaknar, men jag är ändå jätteorolig att han skall ramla ur sängen. Vi gjorde så att vi skruvade isär spjälsängen (som han ändå aldrig använt…) och fäste spjäldelarna runt sängen (så att dubbelsängen blev som en stor spjälsäng). Där vi inte har spjälor (vi måste ju komma ur sängen själva) har vi lagt kuddar under madrassen.

Annons:
JossanH
5/28/14, 1:52 PM
#7

Vi har ju samsover till och från i snart 2 års tid. Det var under en period som vi började använda spjälsängen men sover faktiskt bäst tillsammans så vi har en 2,5 m bred säng direkt på golvet. Enda gången hon ramlat ur är faktiskt i sömnen, när hon krupit neråt och till sist hamnade på golvet, vid 1,5 års ålder. Jag har hört om de som använt tex kompostgaller som de satt som en kant runt sängen (bara så högt så att det håller barnet inne) och fäst tex fleecefiltar runt gallret för att göra det lite mjukt.

Sajtvärd på Iller.ifokus

[Tess86]
6/2/14, 2:57 PM
#8

Vi har varit i föräldrarnas sommarstuga en period nu och då har Billy sovit i en spjälsäng mellan våra två enkelsängar. Han sover gott där hela natten och när han vaknar på morgonen ställer han sig upp och tittar på oss och snackar tills vi vaknar. Så vi får se hur vi gör här hemma, om vi modulerar om vår säng eller inte. Så länge det funkar kommer han nog sova i spjälsängen, och så flyttar vi över honom till vår säng om han är orolig eller ledsen.

Upp till toppen
Annons: