11 - Samlevnad

Att gifta sig som gravid

2014-04-22 11:06 #0 av: CelsiusT

Enligt tråden här på forumet som handlar om "civilstatus när du fick barn" så ser jag att många var sambos/förlovade när man blev gravid och sedan gift sig innan bäbisen kommit.

Då är jag nyfiken, hur har ni gjort då? Har ni haft ett litet enkelt snabb-planerat bröllop eller har ni planerat det långt innan ni blev gravida? Gifte ni er med stor mage eller såg ni till att passa på innan magen blev stor? Gifte ni er i finkläder inför släkt och vänner eller gifte ni er på tu man hand?

Medarbetare på westernridning.ifokus

Anmäl
2014-04-22 11:12 #1 av: Maria

När vi bokade vårt bröllop så visste jag inte att jag var gravid.

Nu var det ganska tidigt i graviditeten så det var bara en i sällskapet som anade detSkämtar

/Maria

 

Anmäl
2014-04-22 11:16 #2 av: Svarttusch

Vi bestämde att vi skulle gifta oss efter att vi fick reda på att jag var gravid. Vi gifte oss i stadshuset med två vittnen. Han hade kostym och jag en finare festklänning.

Anmäl
2014-04-22 11:30 #3 av: Praefatio

Vi ska gifta oss i sommar, innan bebisen kommer. Planen har gått från stort, traditionellt bröllop till liten ceremoni med kaffe efteråt till att vi nog bara drar med oss några kompisar på utflykt till skärgården och gifter oss som överraskning. Lär bli "brudlik finklänning" för mig, kanske kaffe och tårta plus grillpicknick efteråt. Sedan sticker vi iväg på bröllopsresa på kvällen och lägger pengarna på den istället. Känns ärligt talat som en sten som lyft sedan vi bestämde oss göra skala av det, skita i allt lull runt omkring och bara göra det till en rolig dag med våra vänner.

Anmäl
2014-04-22 11:46 #4 av: CelsiusT

#3 Så har jag alltid önskat mig, bara nåt enkelt och roligt och framförallt billigt. Fattar inte varför jag ska lägga pengar på en fest åt andra, jag själv gillar inte ens sånt. Då lägger jag hellre pengar på en resa åt oss.

Men sambon och hans släkt är lite speciella, det finns nog en hel del där som blir griniga om vi inte gör en stor fest av det. Och sambon älskar stora fester så han verkar inte kunna tänka sig att gifta sig och gå miste om festen. Och tydligen kan man inte gifta sig och ha festen senare, blir inte samma sak då enligt honom.

Så vi funderar på att gifta oss nästa sommar (denna sommaren har vi ont om pengar och jag kommer ju vara stor vilket inte känns kul om man nu ska behöva stå i finklänning inför gäster). Men grejen är också att jag vill inte planera ett bröllop och sambon kommer definitivt inte göra det (han verkar lite slapp på det här med själva giftermålet över lag) så om det ska bli något så lär det vara jag som år dra igång och eftersom vi inte vill samma sak så blir det väldigt svårt. Så det blir kanske inte av alls till slut... bara så opraktiskt att inte vara gifta när man nu planerar att leva ihop, köpa hus ihop, ha barn ihop och allt.. För mig är det inte något festligt, utan bara formellt det här med att gifta sig.

Medarbetare på westernridning.ifokus

Anmäl
2014-04-22 13:13 #5 av: ChristineL

Vi gifte oss när jag var gravid i vecka 25. Det var bara vi och våra två närmsta vänner närvarande och ingen annan visste något :) Vi hade sedan kombinerad bröllopsfest och namngivelse när dottern var tre månader och då var familj, släkt och vänner med och firade med oss.

Anmäl
2014-04-22 17:51 #6 av: [WickedAlly]

Vi gifte oss när jag var i vecka 13. Vi bestämde oss för att gifta oss drygt en månad innan vi plussade. Sen när vi fick reda på graviditeten så blev det plötsligt ännu viktigare för min del att vi skulle gifta oss. Även om enbart tanken på att vara gift med min man är väldigt fin i sig så gifte jag mig främst för att vi ska ha samma efternamn och rättigheter om det skulle ske något. 

Vi smög iväg till stadshuset tillsammans med två vittnen och den enes fru. Bara makens bästa vän och en av mina närmsta visste om det. 

Jag hade knälång, rosa klänning och maken kostymbyxor och finstickad tröja. Hade ju inte fått någon mage att tala om direkt men jag ser på bilderna såhär i efterhand att jag såg lite småfet ut, haha. 

Efter vigseln åt vi lunch på en uteservering mitt i stan.

Sen åkte vi hem och ringde familjen för att berättade vad vi precis gjort. 

Anmäl
2014-04-22 18:10 #7 av: Praefatio

#4 Jobbigt när andra vill helt annorlunda än en själv. För min del finns det säkert de som blir besvikna men inte så att någon blir sur, det är mest jag som har varit drivande i att ha ett stort bröllop... men prioriteringarna förändrades ju när vi blev med barn. Plötsligt verkar det superfånigt att ha värsta stora festen för tiotusentals kronor när vi egentligen borde spara till hus. Hoppas att du lyckas övertyga dem om att ni åtminstone kan ha festen lite senare.

#5 Låter perfekt tycker jag, alldeles lagom Glad

#6 Vi gifter oss också framför allt av praktiska skäl även om vi båda tycker det känns mysigt och viktigt rent känslomässigt också. Vårt största aber just nu är faktiskt efternamnet. Han har inga som helst känslomässiga band till sitt efternamn eftersom det var något hans pappa fick när han gifte sig med sin ex-fru, som alltså inte är mamma till min sambo. Finns med andra ord ingen historik bakom det namnet alls. Jag tycker mycket om mitt namn men avskyr en stor del av släkten med det namnet och skulle gärna bli "befriad" från det. Om man tittar bakåt i min och fästmannens släkter finns det bara -sonnamn, inte kul. Just nu lutar det åt att byta till något helt nytt. Vems namn tog ni?

Anmäl
2014-04-22 18:27 #8 av: [WickedAlly]

#7 Får man göra det nu? Ta ett helt nytt namn som ingen i paret har någon koppling till? Jag kanske har missförstått men jag trodde inte att man fick det. 

Detta är bara min åsikt såklart men om du tycker mycket om ditt namn så kan ni väl ta det? :) 
De i släkten kommer man ju ändå vara släkt med, oavsett vad man heter, är min tanke. Och såvida det inte är ett väldigt ovanligt namn så kvittar det ju att man heter samma, många namn idag delas ju av tusentals människor och gör inte att man förknippas med varandra. (Tur det, mitt flicknamn är ganska vanligt bland a-lagarna hemma i byn :P Men det är aldrig någon som trott att vi varit släkt ändå)

Fast ja, förstår ändå hur du tänker.

Jag tog min mans namn, jag är ganska gammaldags på det sättet och reflekterade aldrig ens över att vi kunde gjort på annat sätt. 

Anmäl
2014-04-22 18:38 #9 av: Praefatio

#8 Jodå, om det är ett helt unikt namn får man det, fritt fram, men kostar någon tusenlapp att registrera. Det finns regler kring hur namnet får utformas, det får t.ex. inte vara ett varumärke (såklart) eller vara vanligt utomlands. Vill man ha ett namn som redan finns men som man inte har någon koppling till alls innan, så kan det gå också om man får ett godkännande från alla bärare av namnet. Lite jobbigt att behöva fråga, kanske.

Mannen är inte helt övertygad om mitt namn, det klingar inte så bra med hans namn som det gör med mitt. Men absolut, jag förstår vad du menar! Det är inte superovanligt så jag delar det ju redan med många.

Ah! Ja, jag har egentligen ingenting emot att ta hans namn, det låter helt okej ihop med mitt, det är mest han som vill byta. Vi är krångliga. Tyvärr har han redan bestämt sig för vad han vill att vi ska heta och det är inget bra namn Skrattar Kan absolut förstå symboliken bakom och det är jätteroligt att kalla oss familjen [Namn] på skoj, men det är värsta Lustiga Familjen-namnet så det gååår bara inte.

Anmäl
2014-04-23 08:02 #10 av: CelsiusT

#7 Nej här blir inget bröllop innan bäbisen kommer. Så ingen idé att vänta med festen då när det väl blir dags. Och som sagt, det är dessutom otänkbart för sambon.

Vi kommer nog att ta mitt efternamn.

Man kan ju även ta ett namn som finns längre bak i släkten. Tex ett namn som försvunnit för att någon gift sig eller så. Det har vi haft ltie fundering på, men inte hittat något som vi tyckt passat. Hitta på et helt nytt känns krångligt och jag kan inte komma på något som känns okej. Så det lutar åt att vi tar mitt namn, jag vill helst inte byta heller så...

Medarbetare på westernridning.ifokus

Anmäl
2014-04-23 09:49 #11 av: [Tess86]

Jag skriver en liten kråka här och ska komma ihåg att svara så fort jag har lite mer tid :)

Anmäl
2014-04-23 18:01 #12 av: Praefatio

#10 Som sagt, smådrygt när man är på så olika plan.

Man får bara ta namn fem generationer bak dock, så det gäller att hitta något nära. Vi har verkligen bara -sonnamn fem generationer bak och det känns inte så kul så för oss känt ett nytt som det vettigaste. Gäller som sagt att komma på något också, som känns fint men inte så "hittepåigt". Stjärnhimmel eller Vinternatt känns ju inte så skoj Lipar En vän till mig var smart, de tog något lite speciellt som låg dem väldigt nära hjärtat (ett sagoväsen) och satte ihop det med ett normalt efterled (-myr) och fick således ett namn som speglar dem men inte låter påhittat.

Anmäl
2014-04-23 22:43 #13 av: [Tess86]

Nu ska jag svara på frågan. 

Jag och min sambo hade varit tillsammans i elva år när vi bestämde oss för att skaffa barn. Vi hade varit förlovade i sju år men inte gift oss. 

Egentligen ville jag ha ett bröllop med en ordentlig bröllopsfest. Jag såg framför mig vackra blomsterarrangemang, häst och vagn, dags, god mat osv. Men samtidigt som vi började försöka skaffa barn började vi leta hus. Vi flyttade till ett underbart hus på landet, precis som vi drömt om, och plötsligt ändrades våra prioriteringar. Köpa möbler, trädgårdsredskap och maskiner, en till bil, betala av lån och så plötsligt alla saker som man köper när man väntar barn, inreda barnrummet, vagn, bilstol... Vi insåg att om vi skulle ha ett stort bröllop var det mycket annat vi var tvungna att avstå, och då var den där bröllopsfesten inte lika viktig längre. 

Ändå ville vi gifta oss innan sonen föddes. Vi ville inte gå igenom faderskapsattesten. Vi orkade inte träffa jurist för att göra upp om pengar, arvsrätt osv. Vi visste att om vi gifte oss skulle det bli precis som vi ville ha det juridiskt sett. Så vi struntade i alla drömmar och gifte oss borgerligt, i biblioteket i vår lilla håla, jag med stoor mage i vädret. Familjen envisades med att komma :P Nästan finare uppklädda än vi, och de hade till och med köpt fina bröllopspresenter. 

Så vi kanske inte fick vårt drömbröllop men vi hade andra mycket viktigare drömmar som blev uppfyllda istället :)   

Anmäl
2014-04-23 23:23 #14 av: mollyt

Rolig tråd! Kommer att följa den tills vidare! Glad Vi väntar inte barn ännu utan planerar att gifta oss först och sedan börja försöka med att blir gravida (om man nu kan säga så om ett par, haha)!

Anmäl
2014-04-23 23:24 #15 av: mollyt

Ni som har gift er som gravid - hur har det gått med illamående och så vidare? Jag har haft flera av mina vänner som mått väldigt illa (vissa av dem har mått illa och kräkts genom hela graviditeten). Jag tänker mig att det måste vara en mardröm att må så dåligt på sitt bröllop! 

Anmäl
2014-04-23 23:26 #16 av: Praefatio

#15 Man får lägga sitt bröllop efter vecka 14 i graviditeten och hoppas att man inte är en av de stackare som mår illa hela graviditeten, antar jag.

Anmäl
2014-04-24 08:57 #17 av: ChristineL

#15 - Jag mådde inte illa alls under graviditeten :)

Anmäl
2014-04-24 09:02 #18 av: mollyt

Åh vad skönt #17! Jag hoppas att jag också slipper illamåendet! :)

Anmäl
2014-04-24 11:49 #19 av: CelsiusT

#13 Det är nog där jag och sambon är så olika. Jag prioriterar alla dom där andra sakerna. Jag har sett till att ha ett separata hus-sparkonto och jag vill inte lägga alla pengar på en fest. Men sambon vill gärna ha festen.

Är det så mycket man måste göra när man skaffar barn utan att vara gifta? Vi har tid inbokad hos socialstyrelsen för att skriva på papper om att sambon är far, faderskapsintyg eller vad det heter. Är det något mer man behöver göra?

Medarbetare på westernridning.ifokus

Anmäl
2014-04-24 12:58 #20 av: PogoPedagog

#19 Det kan vara en idé att upprätta ett testamente oxå om man har hus eller annat ihop. Nu är jag inte hundra på detta men har för mig att det är så här nämligen: Om den ena skulle dö ärver barnen och inte sambon, vilket kan krångla till det. I ett testamente kan man skriva in att sambon ska få ha kvar huset så länge hen lever. 

Anmäl
2014-04-24 13:01 #21 av: CelsiusT

#20 Jo sen när vi skaffar hus så blir det juridik om vi inte är gifta då, för då är det mer än det du nämner och det bör ju skrivas oavsett barn eller inte. Men när man inte har några värdesaker mer än tv och köksbord liksom..

Medarbetare på westernridning.ifokus

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.