Jag skulle nog frågat vad de gör och se vad svaret hade blivit. Jag skulle undvika att skuldbelägga utan bara fråga nyfiket. Om jag hade en bok om hur barn blir till skulle jag ta fram den och gemensamt med barnen bläddra i den.

#1 Bra svar. Jag tror inte heller på att slkuldbelägga, men att man bör prata med barnen om det här och att ingen ska tillåta något som den andra inte vill!

Jag började onanera tidigt, och tänka på det här med sex, kärlek och att skaffa barn. Har ett minne från då jag gick i 1a klass (alltså ca 7 år gammal) och blev påkommen av min äldre syster då jag onanerade, och då hade jag nog hållit på en tid, det var liksom inte första gången. Jag gjorde det för att jag tyckte det var skönt, min kropp ville ha det där och det blev väldigt skönt när man pillade där nere, jag kände mig tillfredställd.

Så en dag så började jag och en 3 år äldre tjejkompis att prata om det här och prata om vad vi tyckte var skönt. Minns att vi hittade en porrtidning som vi bläddrade i. Jag var väldigt nyfiken på dom dildos som fanns att köpa, många var skrämmande och jag tänkte nog att ingen ville ha en sån men andra såg spännande ut.

Hon hade en lillebror som var i min ålder, och en dag "parade" hon ihop oss och att jag och lillebrorsan skulle leka samlag (med kläder på), tror vi då var 9-10 år. Jag var med på det ett tag, men mitt i så ville jag inte och då sa jag nej och gick därifrån. 

Jag fortsatte att vara nyfiken på sex och killar. Blev av med oskulden vid ett perfekt tillfälle med min dåvarande pojkvän och vi var båda 17 år gamla. Var väldigt avslappnad inför det här med sex och kände mig inte särskilt osäker utan tvärt om så visste jag precis vad jag ville. Jag älskar fortfarande sex. Har inga problem med att säga nej, jag vet vad jag vill och står för det. Är nyfiken och provar gärna nya saker.

Tror det inte per automatik är farligt för ett barn att intressera sig för sex och sånt (upplever inte att det varit skadligt för mig), men jag tror det är viktigt att man ger sina barn bra värderingar. Bra värderingar i allt. Och att man ger sitt barn möjligheten att se värdet i sin kropp och sin integritet och stå för det. Att veta att man har rätt att säga nej. Annars är det väl egentligen inte fel att utforska?

Men helt ärligt, om jag uppmärksammade detta hos mitt egna barn så skulle jag säkerligen bli förskräckt. Nu uppfattas dom ju som så små, så uppfattade jag inte mig själv i den åldern. Man tycker att ett litet oskyldigt barn ska väl inte hålla på med sånt. Men jag tror samtidigt inte det är bra att begränsa, säga att man inte får eller inte ska osv. Eller som min sambo fick höra när han var liten, att drar man för mycket i snoppen så ramlar den av. Då blir det ju snarare något konstigt och jag tror inte barnen slutar med handlingarna för det. Då är risken nog större att man skapar en konstig bild och konstiga värderingar av sex.

Tack för ditt svar som var långt, men ändå väldigt givande.

Jag lekte också samlag när jag var ca 7-8 år. Min kompis hade hittat sin pappas porrtidningar och jag minns hur chockad och äcklad jag var av innehållet så vår lek var kanske en bearbetning av vad vi hade sett, vi var 2 tjejer( och jag är inte lesbisk) :)

Jag och min kompis lekte att vi "låg" när vi var typ 9-10 år. Minns inte exakt hur vi kom på det, det var bara något vi gjorde ibland. Egentligen var det ingen av oss som förstod vad vi gjorde, två tjejer som härmade vuxna. Vi turades om att ligga på varandra, fortfarande med kläderna på, och det har inte påverkat mig varken positivt eller negativt, det var nån fix idé vi fick för oss bara. (Jag är hetero idag osv). Det är väl nånting alla ungar provar på i nån utsträckning och det kan man väl låta dem göra, bara ingen skadas eller far illa. Om man nu som förälder är orolig kan man undersöka om beteendet avtar eller ökar. För de flesta svalnar intresset när man "provat färdigt". :)

Jag tror ockå att det där med att "leka samlag" är ganska normalt, precis som det är normalt att utforska sin kropp och fortsätta pilla där det känns skönt att göra det.

Skulle jag upptäcka mitt barn i en sådan situation skulle jag nog ta tillfället i akt att prata om hur barn blir till och om hur man respekterar sin egen och andras kroppar, men absolut inte skuldbelägga!

#7 Bra svar!