12 - Uppfostran

Hur uppfostrar du?

2013-10-17 10:16 #0 av: Jaguar_

Hej!

Som titeln lyder. Hur uppfostrar ni era barn? Vad har ni för regler?

Jag har sett skräckexemplar till underbar uppfostran som man önskar sina egna barn.

Skräck exemplar är en jag känner som låter ungen sitta framför tv/läsplatta/nintendo/dator osv från 1½års ålder. Ungen har ingen fantasi. Gråter av frustration över att den inte vet hur den ska leka om den inte får sitta framför dessa skärmar, sitter och gungar på en stol tills den får kolla på tv, kan inte leka själv, säger ofta att han/hon inte kan något och är ledsen över detta och ändå fortsätter detta uppfostringsbeteende. Ungen fick tv och dator på rummet vid 3-4 års ålder och de följdes av läsplatta, nintendo och alla familjens mobiltelefoner om barnet vill spela vid 5 års ålder. Idag är ungen snart 7 år och sitter hela dagarna framför någon av dessa skärmar om han/hon inte är i skolan.

Andra är: Inga egna rum och dela med syskonen. Alltid skrika på dom. T ex de ska städa eller de hoppar i sängen säger en av föräldrarna till 'på skarpen' många gånger och ungen fortsätter med sitt och till sist ger föräldern upp och går iväg och ungen skuttar glatt vidare i sängen. Alltså tomma hot som ungarna är vana vid. Vilket även leder till ingen respekt för föräldrar eller andra. När de åker hem till andra får man låsa rum för de lyssnar inte. Hoppas i sängar osv. Helt sjukt jobbigt. Och klart, de lyssnar inte om man säger till och kan även börja slå sina föräldrar eller andra personer som säger till dom. Att höja rösten fungerar inte då föräldrarna skriker på dom från morgon till kväll. Totalt normalt tonläge. Ibland undrar man vad man ska göra för att få ungarna att fatta. Man vill inte ha det såhär och man vill ha respekten om man bjuder hem någon till sitt hem och att ungarna ska lyssna på både en själv och deras föräldrar.

Den underbara uppfostran. Inte mycket tv (eller andra skärmar) och massor av lek och lär leksaker. Få vara med och baka bröd och laga mat. Vara med under allt som sker i hemmet om barnet vill. Läsa sagor osv. Kan leka själv och är som man själv var i den åldern.


Själv vill jag att barn ska vara barn. Jag vill ge mina barn en uppfostran bortom skärmar, men klart ska de få se på film någon gång. Mina barn vill jag ska ha den uppfostran som jag nämnde sist. Massor av lek och lär leksaker, pussel och allt som har med utveckling att göra. Jag vill att mina barn ska kunna leka själva så som tillsammans med mig. Och när jag väljer att gå från leken för att göra mina sysslor som förälder så vill jag att mitt barn ska kunna stanna på sitt rum utan problem och fortsätta leka. Jag skulle vilja ha en pyssellåda där man kan göra smycken och andra grejer. Jag vill helt enkelt ge mina barn en barndom som är värt något för dom. Så de inte tittar tillbaka på sin barndom och tänker att de missade hela på grund av att de satt framför tv under hela alltet eller något sådant. Min pappa sa alltid till mig att man ska vara barn så länge man kan och det sitter i mig som ett heligt budord. Och jag tog vara på detta budord när jag var liten. Jag ångrar inget och jag älskade vara ute och leka. Mina föräldrar fick typ jaga mig på kvällen för att få in mig till läggdags. Året om. Jag hoppas att jag kommer uppfostra mina barn såhär och att de får den barndom de förtjänar och har rätten att få. Som det ser ut nu så kommer jag inte bli förälder på max 3 år framåt, men jag längtar verkligen till allt detta jag har planerat i mitt huvud och de jag vill ge mina barn.

Min och sambons regler, för barnen. Alla är väl inte stämplade än, men vi vill att man ska kunna prata om allt. Mycket kramar och gos (som man själv inte fick när man var liten). Fredagsmys som inte handlar om godis utan att man umgås och alla hjälper till att laga mat.  Lördag vill vi ha som tradition för godis klart. Ja, det är väl svårt att bestämma nu när allt ligger så långt fram i tiden, men man planerar en hel del och det skulle vara kul att höra hur andra gör/tänker och tycker :)

Anmäl
2013-10-17 10:25 #1 av: Ria74

Än så länge har vi inte mycket till uppfostran eftersom min dotter inte är mer än 3 månader.

Men jag kommer att införa regler att är man borta så får man inte göra samma saker som hemma t.ex hoppa i sängen.

Sen kommer jag att låta henne utforska sin fantsi precis som jag fick göra som liten och leka både med mig, med kompisar och själv.

Tv kommer hon att få se på i begränsad mängd. Går det något bra och pedagogiskt barnprogram kommer hon ju såklart att få titta på det, men jag kommer inte att använda tv:n som barnvakt.

Lördagsgodis kommer hon att få, jag anser att barn ska få prova det mesta. Fredagsmys kommer vi säkert att ha då vi kanske spelar spel eller pysslar tillsammans.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Anmäl
2013-10-17 10:27 #2 av: vinteralvan

Vi har fasta regler för barnen vad gäller "skärmtid", varannan dag och bara mellan middag och läggdags. På helgerna måste dom vara ut och leka om det inte är snöstorm. Skrattar Just nu har jag och min man sockerfri månad och barnen valde att också vara med på det.

Anmäl
2013-10-17 10:32 #3 av: AnnaFagerell

Tycker det är tråkigt att läsa ovan att egna rum är ett måste och att man måste ha en massa leksaker. Det tycker jag känns lika tragiskt som att folk sätter barnen framför tvn.

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2013-10-17 10:37 #4 av: Jaguar_

#1 låter som vi har tänkt oss helt klart Glad

#2 Gillar ditt sätt också. Vi hade också regel att vi skulle vara ute och leka om det var fint väder, annars fick vi vara inne om vi ville. Min sambo är emot att 'tvinga' barn att vara ute om de inte vill för att han gillade sitta inne när han var liten. Och ja, alla barn har olika personligheter, men jag tycker ändå man ska försöka få barn att vara mer ute om det är fint väder.

Anmäl
2013-10-17 10:45 #5 av: Jaguar_

#3 Visst är det tragiskt och det är väldigt jobbigt att stå bredvid och inte kunna göra mycket åt det. Ännu värre för ungarna som utsätts för detta.

Eget rum ska alla barn ha rätten att ha tycker jag. Det handlar om så mycket och betyder så mycket för varje enskilt barn och utveckling.

Att slänga framför tv och sånt har jag aldrig förstått mig på och det är fruktansvärt, men inte mycket jag kan göra något åt. Jag tänker det att de kommer bli problem för detta barn när de växer upp och när de ser tillbaka på sin barndom och allt de missade på grund av just detta. För det kommer förr eller senare komma in i deras tankar tror jag. Har läst många artiklar om just detta skärm och barn och det leder aldrig till något positivt. Ledsen

Anmäl
2013-10-17 10:50 #6 av: Ria74

Glömde att tillägga att eget rum har vi inte till Molly. Hon har sin säng inne i vårt sovrum och så kommer det att få bli ett tag framöver. Vi har helt enkelt inte fler rum i huset.

Däremot kommer hon att få ett eget lekrum i en stor innerhall vi har.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Anmäl
2013-10-17 10:55 #7 av: Jaguar_

#6 Hoppas ni kommer få till ett rum senare till henne. Det är viktigt, men klart mycket viktigt för er själva också. Glad

Anmäl
2013-10-17 11:00 #8 av: [Zorita]

Vi har inte riktigt planerat något. Klart barnen inte ska få se på film hela kvällarna, men känner vi för nån film ibland så är det ju ok.

Vad gäller godis äter vi inte det. Kanske vi köper lite till barnen ibland, men inte bara för att det är lördag. Mina föräldrar hade en godisskål stående på bordet halva veckan, det åts helt enkelt inte upp. Så vill vi kunna ha det också. Barnen kommer också få lära sig att hjälpa till.

Vi båda ser fram emot att vår första son blir gammal nog att leka med. Speciellt med lego! Då kommer vi leka hela kvällarna allihop tror jag!

Anmäl
2013-10-17 11:03 #9 av: Ria74

#7 Det finns ett rum på övervåningen. Men det får bli när hon känner sig mogen att sova själv på ett annat våningsplan.

mvh Maria värd på barn, miljonar, bloggande
medarbetare på husmorstips.ifokus
Min blogg: http://nouw.com/mariastankar

Anmäl
2013-10-17 11:17 #10 av: Jaguar_

#9 Ja, det är lite knivigt med våningar. Enklare med en plans hus faktiskt.



Ang olika våningar i hus och barn. Själv så har jag aldrig tänkt på att jag varit på en annan våning än mina föräldrar. Det var något normalt och inget jag tänkte på. När jag var mellan 2 till 6 år bodde jag på nedre plan och min syster med längre bort (vilket jag aldrig tänkte mycket på att min syster var på samma plan konstigt nog), medan mamma bodde uppe. När mina föräldrar blev ihop igen fick jag rum på övervåningen och min syster jämte mig, med föräldrar nere och ena systern bodde vid deras rum. Tv rummet var precis utanför vilket, när man skulle sova, kunde höra vad de tittade på och deras röster när de diskuterade olika saker, vilket gjorde att man somnade lugnt och stilla. Jag sov aldrig med nattlampa eller något sånt som många har till sina barn och inte mina syskon heller. Det är så jag växt upp iaf Glad Röster som pratar än idag i ett visst tonläge kan få mig trött och kunna somna lätt haha. Evil effect Lipar


Anmäl
2013-10-17 11:23 #11 av: [WickedAlly]

TS: Jag är uppfostrad ganska precist som du beskriver den "underbara uppfostran" förutom att jag inte var ute jättemycket. Jag har alltid varit ganska stilla, gillar att läsa och läsa pussel. Min lillasyster älskade däremot att leka ute så då fick hon göra det istället. Mamma och pappa gjorde liksom allt rätt känner jag, sen är det helt säkert saker jag inte minns som jag inte hade vart helt överens med dem om men på det stora hela vill jag göra likadant med mina barn. 

Fast jag måste vara realistisk också, det vet jag. Min mamma gick hemma med oss tills jag var 15 vilket inte jag kommer vara med mina barn. Det blir ju lite annat när man själv är trött efter jobb och barnen är trötta efter dagis/skola, men man får göra så gott man kan för att inte teven eller datorn ska bli den ständiga barnvakten. Men är barnen trötta och tittar på teve en halvtimme medan man lagar middag så är ju inte det hela världen, långt ifrån. 

Men ja, jag kommer göra mitt bästa för att mina barn ska få en barndom de kan minnas med glädje precis som jag fick, men jag går in i det med realistiska förväntningar. 

Anmäl
2013-10-17 11:38 #12 av: Jaguar_

#11 Det är underbart att höra att du fick en sådan uppfostran som du kan se tillbaka på och minns med glädje och stolthet. Alla är vi olika i personligheten. Vi var 3 syskon varv 2 av oss älskade vara ute och hade typ samma intressen, medan vår mellansyster var mindre för allt sådan och gillade mest sitta inne. Vissa saker i min uppfostran har väl inte varit perfekt. Något jag vill ändra med mina barn, så som att kramas och säga att man älskar varandra, läsa sagor osv. Sånt gjorde inte mina föräldrar och något man saknar idag. När jag blev ihop med min sambo blev jag chockad första gången jag träffade hans föräldrar. De kramades och sa de där älska orden till varandra. Något jag inte är van vid. Det har tagit tid att vänja sig kan jag säga haha.

Ja, visst måste man vara realistisk och se till just nu och vad man kan göra. Inte många idag kan vara hemma med sina barn. Och när man är trött så är man trött. När man kommer hem från jobbet ska det göras mat och sen ska de kanske badas eller duschas innan läggdags innan man själv får lite fritid innan sömnen slår in och ny dag. Det är tufft att vara förälder kan jag tro, speciellt om man har mer än 1 barn. Tyvärr så finns ju inte barnprogram kvar som de gjorde när man själv var liten. Började kl 6 och varade 30 minuter varje kväll förutom lördagar då det var disney istället och söndagar fanns det typ inget att se. Det är synd allt sådant är borta.

Men jag tänker som du och jag tänker även realistiskt. :)

Anmäl
2013-10-17 12:22 #13 av: Mabrotnosh

När ska barn få eget rum och varför ska de ha eget rum? Vi bor i hus och våran dotter kommer få ha eget rum tills ett eventuellt syskon kommer sen kommer de få dela. Vi tänker varken flytta ut eller bygga ut bara för att barn ska ha eget rum. När den äldsta är 12 år så kanske vi kan fundera på om de kanske skulle ha varsitt rum. Våra barn kommer inte få äta socker hemma för det är något som inte existerar. De kommer heller inte få äta ris potatis eller pasta för det kommer inte finns här. Socker finns på kalas borta men inte hemma. Ris potatis och pasta finns på dagis eller skola. Ska de ha något får de arbeta för det eller iallafall hjälpa till hemma, jag får inte pengar från chefen utan att ha gjort något detta gäller tonåring eller då de börjar kräva iphone lurar. TV kommer de få titta på men de kommer också få vara ute och leka. Men ett nej kommer vara ett nej i detta hem.

Anmäl
2013-10-17 12:30 #14 av: AnnaFagerell

Förstår inte varför barn måste ha eget rum som en del av uppfostran? Tycker snarare det är tvärt om jag. Får de dela rum har de en helt annan respekt för andra människor. (två av mina tre har dock eget rum då vi har plats) Tycker dock att mina barn var snällare mit varandra då vi bodde trångt.

Tror inte att huvuddelen av barn har egna rum. Alla som bor med 3-4 barn i lägenhet kan säkert inte ha egna rum.

Märkligt att det är okej att vuxna ser tv en hel kväll men att barnprogram bara skall vara 30 min

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2013-10-17 12:37 #15 av: Mabrotnosh

Mmm och vissa sitter framför skär ar hela dagen och barnen ser att man gör det men att de inte får göra det. Vad säger man om barnen ifrågasätter varför får du och inte jag är det samma vanligt ursäkt för att jag är vuxen och det är inte du.

Anmäl
2013-10-17 12:54 #16 av: JossanH

Det känns väldigt fördömande här.. Tror föräldrar idag har alldeles för mycket press på sig att alltid göra rätt och får nog ofta höra vad de gör fel.. Det är tråkigt tycker jag. Man ska våga lita till sitt eget förnuft.

Varför är ett eget rum så viktigt för ett litet barn? Vad gör det för utvecklingen menar du?
Att umgås och våga vara tillsammans är väl en stor del som saknas idag. Hur levde man förr? Alla sov i samma säng och delade på 1 eller 2 rum på en hel familj. Var det hämmande för barnens utveckling menar du?

Jag ser nog hellre att barnen får vara hemma och slippa den stressiga miljön i förskola men kanske bo lite trängre. Med sin familj. Skulle jag välja mellan att ha barnet på dagis och arbeta för att bo större så att hon kan få ett eget rum, och vara hemma så hon slipper förskolan men bor med oss, utan eget rum, så väljer jag det sistnämnda alla dar i veckan. För det anser jag är det bästa i MITT barns uppfostran.

Jag försöker involvera vår dotter i det mesta vi gör. Vi leker ute, inne, går på öppna förskolan, läser böcker. Ibland, när hennes pappa jobbar borta en vecka, kan jag sätta på Bamse på TVn en liten stund för att ha båda armarna fria till något som behöver göras.
Hur gärna jag än vill och önskar att TVn aldrig skulle vara på så är varken jag eller min sambo perfekta, men vi gör så gott vi kan och vad som passar oss :)

Pedagogiska lekar och leksaker eller ej. Barn utvecklas ändå om dom bara får vara med i vardagen och lära av nära vuxna och barn i olika åldrar.

Sajtvärd på Iller.ifokus
Anmäl
2013-10-17 14:07 #17 av: [AmandaO]

Jag har en rätt klar bild om hur jag vill uppfostra min unge, hon är en så länge bara 4månader. 

Vi ska vara ute och leka någon gång per dag, oavsett väder (finns ju dock gränser, men i princip oavsett väder.) men säger hon att hon vill ha filmmys en ruskig höstdag så kommer jag gå med på det, bara vi är ute en stund på morgonen och en på eftermiddagen/kvällen. 

Godis kommer hon endast få på fredag/lördag om hon inte är sjuk, då gör det ingenting om det är tisdag, glass är ett måste. Och t.ex kommer farmor på besök med en godisbit mitt i veckan så kommer jag inte slänga den i soporna precis. 

Tvtittande är helt okej för mig, bara hon är ute någongång på dagen som sagt. Men jag tvivlar på att hon kommer titta nonstop när hon är inomhus. ute/leka/tv/leka tycker jag låter okej. Jag är rätt barnslig av mig så jag kommer leka massor med henne.

Jag tror att bara man hittar en balans som fungerar för familjen så kommer barnet må bra. Mycket frihet blandat med regler. Man ska göra så som man själv vill och inte som alla andra vill. 


Anmäl
2013-10-17 14:56 #18 av: [MyCassie]

Vår dotter är snart 6 månader så någon direkt uppfostran sker inte än. Men jag kommer helt klart ha regler då jag inte vill följa strömmen föräldrar som kör med självuppfostran. Jag kommer också se till att alltid prata med henne i en lugn ton så hon förstår då jag har sätt för många föräldrar stå och råskrika allt vad de har på sina barn vilket jag anser bara skadar relationen till barnet.

Anmäl
2013-10-17 15:13 #19 av: Jaguar_

Väldigt spännande att höra allas åsikter och regler och tänk. Alltid bra att höra för att själv kunna ta in nytt och tänka om och till och så. Allt blir ju klart anpassat när den dagen kommer, men man har ju en stadig grund att stå på med lite fantasi och regler. Även om de görs om lite under årens lopp :)

Dock i min familj ha de alltid varit viktigt med ett eget rum. I hela vår släkt faktiskt. I min sambos uppväxt har de delat eftersom de haft lite plats men fått egna rum senare när de blivit äldre.

Vad jag själv har hört från många andra som har delade rum från vuxna är att de önskar barnen kunde få egna eftersom de inte är lätt för barnen att få vara ifred om de har kompisar hemma eller att de inte få ha sina saker ifred för lillebror eller lillasyster. Från barns mun har man fått höra typ samma. Även min sambo har uttryckt sig att han tyckte det var jobbigt ibland att dela med lillbrorsan, men att han accepterade de för att de inte fanns något annat. Han blev väldigt nöjd när han äntligen fick eget.

Få säga det att själv är jag inte mycket för att sitta framför tv och dator och sånt när det är barn i närheten. Man får liksom en ny mening och vill göra saker istället.

Anmäl
2013-10-17 19:47 #20 av: AnnaFagerell


#19 Jag tror att du behöver läsa dina egna inlägg faktiskt. Ta inte illa upp men det låter som om du är så hårt driven av vad du växt upp med att du tror att det är det enda rätta. Frågan är om det är dina egna åsikter eller det bara är vad du är van vid. det finns säkert många som tycker det är jobbigt att bo i samma rum, absolut, men det finns många som tycker det är roligt och helt okej också. Tror inte det finns något specifikt rätt och fel här heller. Jag skulle snarare ta tag i den konflikt som kan uppstå. Klart de måste få vara ifred med sina vänner. Men då får man lösa det på något smidigt sätt. Allting går.

Vissa vill bara ha ett barn för det ska vara enkelt, tycker de. Andra vill ha fyra för att det känns bäst. Man får göra det man tror på men man ska samtidigt släppa in andra tankar och ideer och inte låsa fast sig vid det man så hårt tror på. Det kan hända att man ibland ändrar sig och får en aha upplevelse.  

Medarbetare på djurskydd.ifokus
Anmäl
2013-10-17 19:57 #21 av: [MyCassie]

#19 Kan säga redan nu att eftersom jag vill ha många barn, helst sex stycken, så kommer de garanterat få dela rum för jag har ingen större lust att köpa en herrgård. ;)

Man gör det bästa av situationen tror jag.

Anmäl
2013-10-17 19:59 #22 av: Jaguar_

#20 Är inte alls hårt driven av min uppväxt. Jag vet bara vad jag vill göra för mina barn när de nu kommer. Och att jag delar med mig lite av några bitar ur min uppväxt samtidigt tycker jag inte är något fel. Min uppväxt var inte den helt perfekta och det har jag typ redan nämnt i mina inlägg vad jag vill ändra och lägga till i min egen uppfostran av mina barn. Det finns nog ingen uppfostran som är perfekt för det finns alltid något som felar. 

Men vissa grejer är bara fel och det är skärmbarn. Det står jag för att jag tycker. De ungarna mår inte bra och det har jag upplevt och sett själv. Extrema skärmbarn då som den ena så kallade uppfostran jag nämnde i mitt första inlägg. Att låta barnen kolla på tv typ någon timma lite hipp som happ när det passar gör väl inte mycket, men att låta dom växa upp framför skärmen så de inte utvecklas. Det är fel och det vill jag inte att mina barn ska göra.

Att jag startade tråden var också för att se hur andra gör och tänker.

Anmäl
2013-10-17 22:30 #23 av: Mabrotnosh

Har en kusin som sov åt och levde framför tv och växte upp med teleteknik 24/7 böt någon kanal eller stängde av de inspelade avsnitten så skrek hon.

Hon kan prata gå stå och klarar sig bra i skolan. Så vad som hämmat hennes utveckling fattar jag inte. Jag menar teletubbies kan ju inte ens prata Men Hon Pratar Mest Av Alla Idag.

Anmäl
2013-10-18 07:43 #24 av: PogoPedagog

Först tänkte vi att vi skulle vara jättekonskvensta. Aldrig vika oss i något vi bestämt trots gnäll från barnet. Sen tänkte vi ett varv till och kom fram till att vi tyckte att det var viktigare att fostra ett barn som känner sig sedd och lär sig argumentera. Så om mitt barn vill något som vi i vanliga fall inte går med på men kommer med bra argument kommer vi vara flexibla. 

Annars har vi nog inte så mycket till plan. Vi tar det som det kommer. Vi vill gärna försöka vara roliga föräldrar som leker med barnen och skiter i vad andra tycker ( min mor har t.ex alltid gillat att klä ut sig och leka med oss bland allmänheten vilket jag tyckte var så himla kul och gärna vill ta efter) och slösa med kramar även när barnen blir större. Sedan vill jag verkligen att barnen ska kunna leka själva oxå men vissa barn har svårt för det och då får man väl bara försöka uppmuntra så mycket det går.

Anmäl
2013-10-31 01:28 #25 av: exitingsvillemo


#22 "men att låta dom växa upp framför skärmen så de inte utvecklas"

Eftersom datorn idag, är ett medel som används i skolan, så ser jag det som en bra sak att faktiskt vänja sina barn vid dessa innan de börjar skolan.
Jag tror förstås att utvecklingen hos barnet går framåt om dom får chans att sitta vid datorn då och då.

Vår son (9 år) får använda datorn och TV:n några timmar varje dag, han använder datorn mest för att googla på olika djur, nu har dom i skolan läst om våra vilda djur och vargdebatten är inget ens barnen undgår så just nu är det mycket bilder på vargar, men jag ser det som possitivt att han har ett intresse för vår vilda fauna samt att han har åsikter om vargdebatten =)

TV-spel har vi också (hela familjens) men i det här huset har vi spelförbud när det är skoldagar, det är alltså bara på helger och lov han får spela, och det är aldrig tjafs, han vet vad som gäller och accepterar det.

Han HAR ett eget rum, men väljer att sova med oss eller leka där vi är, han tar ut sina saker i hela huset. Mycket, mycket sällan är han inne på sitt rum, det används mest som förvaring till hans leksaker och kläder.

Anmäl
2013-11-03 21:20 #26 av: Velinga1984

Jag har väldigt mixad uppfostran på min son men huvudregeln är alltid att man uppför sig (vuxna som barn) och att ett nej är ett nej. Att vänta på sin tur gäller för alla i familjen och inte bara för honom. Senast idag ville jag ha ett dataspel som sonen spelade men fick vackert vänta tills han var färdig Blinkar

Sonen får vara med vid alla hushållssysslor om han vill men måste plocka in sina rena kläder samt packa skolväskan för idrott. Han får spela dator på helger men får spela på min mobil eller sitt nintendo ds när han vill i princip. Trots att han älskar att spela så leker han med kompisar och har även fantasi att leka själv med lego. Det ena utesluter inte det andra om hur man blir som vuxen. 

Han fyller 9 år om en vecka om det nu spelar in Blinkar


Anmäl
2013-11-06 22:33 #27 av: Jaguar_

Intressant läsning Glad Man får mycket inspiration från er alla!

Anmäl
2013-11-08 00:15 #28 av: jen83

Intresant lesning ser dok ut som många av er bara ha planer på 1 barn eler?

Ja ha 5 barn varav 4 bo hema på heltid å mina två söner delar rum å de funkar topen utan poblem d enda dom jör i sit rum i stort set e å sover om dom ont ha kompisar hema men då e dom oftast ute å leker då dom inte e nåra ine barn, utan elskar at va ute å leka! likaså våra dötrar dom e 3 å 2 år siljer 10 månader på dom å dom skule int klara at Ha varsit rum, dom klar int ens at sov om en av dom e hos farfar eler nåt sånt utan då måst den andr sov ine hos os! Så ne barn lider int av at dela rum!

Deremot min eldsta son som bo hos sin pappa i vekorna han ha eget pga at han e tonåring å lite anra behov å intresen en va dom små barna ha!

Å de der me tv, de e begrensat, tv spel veldit sälan her hema då båda söner ha adhd/as så begrensar Vi sånt men tv titar dom på kvelarna i vekorna melan typ kanse 17:30 til ca 19 då dom gå å sover å om d e helj å de e jetedålit veder så varierar vi melan spela spel,pusel,pysla tita film mm!

Man måste int fösöka va den perfekta föreldern hel tiden vilket ja kener at dom flesta her på dena tråd verk fåt fö sej! At så her ska ja va å jöra!

Vaför int ta d som de komer å kena av hur era barn komer at bli som individer?!

Anmäl
2013-11-08 19:58 #29 av: jmkforlajjf

Min dotter är snart 15 månader, och vi leker hela dagarna. Får hon kolla på tv så kollar jag tillsammans med henne. Hon brukar få kolla på drömmarnas trädgård på barnkanalen varje dag, mellan typ halv 1 och 1, samt kolla en liten stund på kvällen när hon äter smörgås. Det verkar vara en riktig hit :-) annars leker jag med henne för jämnan, om hon inte leker själv vilket hon också gör en stund varje dag. Hon kommer inte få titta hela dagarna på tv ju större hon blir, utan hon ska leka punkt slut haha! Jag lekte hela tiden nästan när jag var liten, och de minns jag verkligen med glädje! Jag har levt länge på min fantasi, och den funkar fortfarande fin fint! :) klart hon kommer få se på tv ibland, det gör väl dom flesta barn. Sen kommer vi även uppfostra henne till att man hjälps åt här hemma. Än är hon ju för liten för de, hon tycker mest de är kul att riva ut när jag plockar in :P hon ska även få lära sig att man respekterar andra människor, och att man faktiskt behandlar andra människor så som man själv vill bli behandlad, och hoppas på att jag som mamma alltid kommer att göra mitt bästa för att hon ska bli en sån bra människa som möjligt!

Anmäl
2013-11-11 22:36 #30 av: Jaguar_

Ingen är den perfekta föräldern. Det finns alltid något hos alla precis som att ingen har en perfekt relation med sin partner. Det är bara att inse. Man går så gott man kan. Man får kommunicera så mycket det bara gå och göra det bästa som ni alla säger och jag är medveten om det.

Vi planera 2 barn, men om det blir 3 så blir det 3. Man vet aldrig förrän man är där eller hur det kommer att gå. Jag är i det stadiet då jag bara kan planera och drömma om vad jag vill ge mina barn för uppväxt och sen regler i hushåll så som att prata mycket, hjälpas åt osv. Därför tycker jag det är kul att höra från dom (er då) som har barn hur ni uppfostrar och gör. Det ger mig insyn hur våra verkliga familjer ser ut där ute i världen och ger mig insyn i att det är så olika.

Klart man får ta hänsyn till personligheten hos sina barn när den väl kommer fram och då ta nya ställningar, men det ligger ju en bit fram. Jag älskar läsa allt ni skriver här. Det ger mig så mycket och säkert er andra med som är mitt uppe i detta. Jag menar alla tänker olika. Så läser man något någon annan gör kan man få AHA men det var ju smart eller det var ju kul, det vill jag med göra. Glad

Hoppas jag gör en poäng i vad jag skriver så alla förstår vad jag menar haha Galen

Anmäl
2013-11-16 22:03 #31 av: Djurälskaren87

nu har ju inte jag barn ännu men jag vet ändå hur jag vill uppfostra barnt och reflekterar mycket till min egna barndom. Dock så hade jag eget rum och min syster eget men vet inte om vårt barn kommer kunna få eget direkt men i framtiden absolut men inte första två åren iallafall.

Jag kommer inte ha massa hårda regler för mitt barn men jag kommer vilja att hen inte ser data/tv som en vardagsyssla och inte gör något annat än just detta, därför tycke rjag det är viktigt om barnet har en hobby eller går i någon sport så hen kan sysselsätta med det, sen Två timmar per dag vid dator/tv och å helger fritt men kommer även kräva att hen umgås med oss i familjen och även hjälper till vid matlagning eller dyker etc, tycker det är viktigt att barnet känner sig delaktig och hjälper till:)


Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.