Vi var helt eniga om namnet från början och alla tycker om det. Vi satt och såg Stardust och sa att Tristan var ju ett fint namn. Jag har alltid gillat namnet. Sen låter det bra både på svenska och engelska, vilket var viktigt eftersom han kommer växa upp med båda språken. Mellannamnet blev skandinaviskt, efter min morfar. Jag gillar lite ovanliga namn, så skulle inte döpa ett barn till något som redan finns i släkten eller som nån annan tänker ha. Men jag kände inga andra gravida så vi var inte så orolig för att någon skulle sno det.

När vi väntade vår dotter visste vi inte vad det var för kön på barnet och vi hade ett ganska ovanligt pojknamn och flicknamn som vi hade i beredskap. Tjejnamnet var det jag var mest "rädd om" då jag inte hört det tidigare. Många reagerade på att det var så fint så började bli lite nervös för att det skulle bli en pojk så någon annan skulle hinna före med "vårt" namn! Men det blev ju en liten dotter så nu har vi vår Emmi-Lo! Det är svårt med namn och jag skulle inte vilja ha samma namn som andra i vår närhet just för att jag gillar ovanliga namn. Får se vad vi hittar på till nästa ;)

Mina fastrar har tyckt att alla min systers och mitt barns namn är hemska. Nu döpte systern sin sista till Signe och äntligen blev de nöjda haha.

Vi kommer inte alls överens om pojknamn, maken gillar bara fula namn medan jag såklart bara gillar helt perfekta namn ;) 
Jag älskar Nikolaj men det ratade han direkt, han vill att det ska bli en Errol eller en Yngve men jag totalvägrar. Joel är det enda vi båda tycker om men då anser maken att man inte kan heta det som vuxen, haha. Återstår att se om vi ens kan komma överens, det ser dåligt ut :o

Flicknamn är väl mer eller mindre bestämt, jag föreslog Silje och till min stora glädje fastnade det direkt hos honom. Blir det en tjej så återstår bara att se om hon ser ut som en Silje också, jag hoppas på det. 

Vi tar viss hänsyn till vad omgivningen tycker, jag resonerar som så att om många runt en reagerar negativt på namnet så lär det mest troligt bli så när barnet växer upp också och det vill jag inte att barnet ska behöva leva med. Det är främst därför jag gillar ganska vanliga namn. 

Ta någon annans paxade namn skulle jag aldrig göra, skulle mest troligt bli ganska ledsen och sur om någon gjorde så mot mig så.

Om omgivningen gillar namnet vi gav vår dotter vet jag inte, tror inte dom vågar säga om dom tycker det är fult 😛

Det fanns ingen i vår släkt på nån sida som heter Molly och det var väl egentligen mest jag som gillade namnet, men pappan till henne gav med sig när jag gärna ville ha det.

Hade det blivit en pojke skulle han hetat Hampus. Finns ingen som heter det heller.

Jag hade inte tagit ett "paxat" namn om inte personen som gärna ville ha namnet sagt att det var okej.

Jag tycker inte att man kan paxa namn, tycker inte att det är rimligt att man ska behöva ta hänsyn till det om man nu inte är gravida samtidigt. Kompisen eller vem det nu är kanske inte får ett barn av det könet som de "paxat" namnet till, de kan ändra sig, de kanske inte ens får något barn. Visst tänker jag på vad folk sagt att de gärna vill ha för namn när jag funderar på namn, men om ett namn är det enda som både sambon och jag gillar men som även nån kompis råkar gilla, men vi ska ha barn snart och kompisen inte är i närheten av att vilja ha barn inom de närmsta åren, då tar vi det namnet. Jag vill inte ta något namn jag inte riktigt gillar bara för att en kompis kanske i framtiden får ett barn.

Jag tycker lika som #6.

Jag o min sambo hade svårt o bestämma oss för namn innan sonen var född men när jag höll på o krystade ut honom så fick jag en ingivelse att det var en pojke o han skulle heta Oscar så det var typ bara för sambon o gilla läget när jag sa det så fort han kommit ut. Tur var ju att sambon också gillade namnet:)

Vi hade flera namn kvar på listan när vi åkte i på BB och även om alla namnen var okej för oss båda så hade vi olika favoriter. Jag var rädd att min man skulle bli besviken om inte han fick sin favorit men samtidigt ville jag ju inte bara ge efter och inte få säga min önskan.

Men så föddes sonen fem veckor för tidigt. Vi fick ha honom hos oss en stund men sen ville läkaren att han skulle iväg för undersökning och lite hjälp med andningen. Min man följde med sonen och jag blev kvar. När min man kom tillbaka till mig kom jag på vilket namn jag ville ha men jag sa ingenting till honom precis då, tänkte att vi kunde ta det sen. Men precis då sa min man just det namnet som jag tänkte på. Vi tyckte båda två att det var en liten Billy vi hade fått, och då bestämde vi oss för det på en gång. Ingen av oss har ångrat oss efteråt.

På neo träffade vi väldigt mycket personal och det var många som påpekade vilket fint namn han hade fått. Våra släktingar har inte sagt så mycket. De sa innan att de skulle vara nöjda med vilket namn vi än valde. Några har nog sagt efteråt att det är ett fint namn.

Jag ville inte ha åsikter innan utan ville bilda mig en egen uppfattning om namnen så under graviditeten berättade vi vilka namn vi hade på listan men inte vilka det lutade åt. Ändå fick vi kommentarer som "det namnet är fint" så ofta pratade vi inte om namn alls med andra. Vi ville att namnfunderandet skulle vara mellan bara mig och min man.

Vi har inte tagit någons paxade namn, jag vet ingen vän eller släkting som pratat om namnet. Dock vet jag om ett annat barn som heter precis samma sak, dvs Billy och samma efternamn, men vi kommer inte ifrån samma släkt och jag känner inte personen ifråga, bara känner till, så därför ville vi inte låta det hindra oss när vi hittat ett namn som vi gillade.

Kul att se hur ni andra resonerar. Jag har som sagt hittat ett namn som jag föredrar före Tristan, så min kompis kan behålla sitt paxade namn ändå. Fick iofs okej av henne att ta det om jag ville då hon inte vet om hon vill ha fler. 

Min sambo vet dock inget än om mitt första namnförslag till kille 😛