Jag skulle börja med att ta en ordentlig diskussion med din sambo om att du tycker att kommunikationen fungerar dåligt och att du upplever dotterns sovvanor som jobbiga. Försök ta reda på varför dottern hela tiden har behovet att sova hos er (De flesta 10-åringar har inga problem att sova själva) Det kanske ligger något bakom? Drömmer hon mardrömmar eller är hon osäker på grund av något annat bakomliggande? 

Jag personligen tycker självklart att barnen ska komma första hand och att den biologiske föräldern har huvudansvaret, men du är också en del av familjen nu. Med detta kommer både "rättigheter och skyldigheter" Du ska inte behöva sitta i en situation som gör dig så obekväm och känna att du inte kan göra någonting. Du är en huvuddel i barnets liv nu oavsett om du vill det eller ej kommer du att sätta prägel på hennes liv så länge du bor med dem. Din sambo borde inför samtal med dotterns mor lyssna till dina önskemål och tankar för att efteråt informera dig om vad som sagts och bestämts.
Jag tycker att din sambo borde bli lite handlingskraftigare i denna situationen, det är väldigt tråkigt när man ska hamna i kläm på det sätt du har gjort. Hoppas det löser sig!

Tack Thrace92!

Det du skriver hjälper mig mycket, både att inse att jag faktiskt är en viktig del och kan tillföra även bra saker i dotterns liv (det ger motiverande krafter att kämpa på) och dels att hennes sömnvanor inte är det vanliga för 10-åringar. Hon vaknar ofta för att kissa, ibland även pga mardömmar, och då är hon orolig att hon inte ska somna om ifall hon går tillbaka till sitt rum, medan vårt sovrum ligger bredvid badrummet. Min sambo tycker att det är mysigt att hon vill sova i vår säng och vill passa på medan hon fortfarande vill vara liten ibland. Hon sover dock även i sin mammas säng när hon är där vilket gör det svårare.  Jag ska prata med min sambo igen. Tyvärr är svaret jag fått förut att han tycker att det är "tråkigt att höra hur jag ser hans barn som ett problem, att han skulle önska att jag istället tyckte att det är roligt med dottern". Kanske skulle det vara roligare för mig om jag kände att jag hade lite mera kontroll över situationen, var förberedd på vad som väntar när jag kommer hem. Vissa dagar är man ju väldigt trött efter jobbet och vill bara sjunka ner i soffan och inte vara alltför social. Det är dock i princip alltid dottern som bestämmer över TV-programmet och då blir det barnkanal. Då smiter jag oftast in i vårt sovrum istället för att få lugn och ro, och det gynnar inte direkt situationen.

Jag ska hur som helst försöka få min sambo att förstå hur jag upplever det hela. Kanske kunde en lösning vara att lägga in en madrass i dotterns rum så att han får gå in till henne på natten när hon kommer till oss. Om han själv "drabbas" lite mer kanske det är lättare för honom att förstå problemet. Eller är det fräckt av mig att föreslå en sån sak?!

Det är inte ett dugg svårt att förstå att det är jobbigt med en tredje person i sängen, jag kan inte ens sova med mina egna barn i sängen MEN, det blir nog svårt att ändra rutinerna om inte flickans mamma är villig att göra detsamma. Flickan känner sig säkert otrygg när hon ska sova ensam och det är ju inte så konstigt om hon är van att sova med en vuxen. Har du någon bra relation till flickans mamma?

Jag tycker det är en jättebra ide att lägga en madrass på dotterns rum, problemet kan nog vara att din sambo fastnar i den och aldrig mer kommer in till dig där han ska sova! själv skulle jag lägga en madrass i ert sovrum gärna en bit ifrån er säng om det går. Men där får hon bara ligga om det är kris på natten. Sen skulle jag införa en belöning till henne. Barn i den åldern vill ha belöning. För varje natt hon sover i sin egen säng får hon 5-10 kr. För varje natt hon inte väcker er. MEN vara noga med att säga åt henne att hon måste komma om hon ex kissat i sängen el kräkt eller så.

Fungerat fint på min dotter som är 6,5 och som fick genomgå skilsmässa med sina två syskon för 2,5 år sedan. Hon sover i sin egen säng numera. I början fick hon ligga på golvet hos mig och efterhand har hon flyttat in i sitt eget rum.

Man måste ju tänka på att rädsla faktiskt kan bli otroligt stort och medföra stora problem i framtiden.

Till ditt andra problem måste jag säga åt dig att skämmas! Din sambos dotter borde vara välkommen 7 dagar i veckan och när hon vill! Att du ska ha två veckors förvarning för att din sambo ska träffa sin dotter tycker jag att du borde tänka igenom en gång till. Förstår att du inte har barn och inte har den egna barnkänslan ännu men det är för sjutton hans dotter. Hon kommer att komma först och ska alltid komma först även om det ibland blir obekvämt. Däremot ska ni kunna säga nej att ta henne om ni har något speciellt inplanerat och det inte är förvarnat att hon kommer men eftersom jag själv inte kever med mina barns pappa så kan jag säga att hos mig är mina barn välkomna 5 minuter innan, tre dagar innan eller en sekund innan förvarning, 365 dagar om året! och även om det ibland är lite jobbigt för min X mans nya sambo att förstå så har hon också fått lära sig att hans barn ska få lov att komma och gå som dom vill. Annars vet hon var dörren är! '

Varför ska hon inte kunna sova mer hos sin pappa än hos sin mamma i perioder? För att du inte klarar omställningen? Nädu, då får du nog omprogrammera dig att klara det

Nu har jag inte läst alla svar, men har dom inte ett "schema" på när dottern ska vara hos sin pappa resp sin mamma? Att hon så gärna vill sova hos sin pappa trots sin ålder kanske beror på att hon känner sig otrygg. Mina barns kusin klarar knappt av att pappan hämtar en dag tidigare för att det rubbar hela hans "planering". Pojken måste veta att "den och den dagen är jag hos pappa och den och den dagen är jag hos mamma" för att vara lugn och må bra. Och vad jag förstår på ditt första inlägg så har inte flickan några sådana fasta dagar/veckor? Det kanske är en sak att prata med din sambo om. 

Jag förstår att du tycker det kan bli jobbigt att ha henne hos er. Jag blir smått tokig av att vår snart 5åriga dotter kommer och sover hos mig. Det blir så varmt och hon sparkar och har sig på nätterna. Men vi har löst det med en gästsäng. Min man sover ofta i gästsängen för att han ska upp till jobbet och jag sover med vår 2månader gamla bebis och ibland kommer dottern in och kan då ligga på min mans sida, det blir inte riktigt lika trångt då. Vi har accepterat att det kommer att vara så här ett par år farm över. Det är bara att acceptera. Barnen kommer alltid först ❤️

Jag tror också på att ha en madrass för dottern att sova på i erst sovrum. Tycker att det är fult av din sambo att skuldbelägga dig (du tycker att barnet är till besvär istället för roligt) istället för att försöka lösa problemet. Det är ju inte så att du inte gillar hans barn det är ju så att din nattsömn blir förstörd. Jag ser inte heller att det är fel att vilja se vad din sambo och hans ex planerar gällande dottern. Det betyder ju inte heller att dottern inte skulle vara välkommen om hon kommer oplanerat bara att det blir lättare för er och dig att planera vardagen. Prata med din sambo och säg att han måste förstå att det inte handlar om hans dotter utan kommunikationen och din sömn.

Jag hade faktiskt bett sambon gå upp när dottern kom in och gå med henne och sova i hennes säng. Alternativet är att ni köper en 90-säng och ställt intill er säng, eller i fotändan, så att dottern kan sova hos er men inte PÅ er.

Jag hade nog haft svårt att ha en 10-åring i min säng om det inte var mitt eget barn. Trots att jag samsover med mina egna barn och absolut tycker att man ska respektera det i alla åldrar om det fungerar bra för alla parter. Däremot tycker jag inte att man kan ställa krav på hur sambon ska uppfostra sin dotter, det kan ligga mycket känslor bakom och mamman kanske också har något att säga om saken, men som sagt måste du kunna känna att du får ha din integritet och din säng. Därför hade jag försökt lösa det som sagt genom egen säng intill den egna eller att sambon gick över och sov i dotterns säng när hon behöver det enligt honom.

#0: Hej Nysituation! Jag råkade komma in på ditt inlägg nu och känner igen mig mycket i din situation. Eftersom det har gått en hel del år, hur löste det sig till slut? :)