Annons:
Etikett01-allmänt-om-barn
Läst 4516 ggr
MaMaMade
1/5/12, 2:10 PM

Särskilt begåvade barn

Hej!

Håller mig normalt till andra iFokus-forum men idag är min son i tidningen pga sitt "handikapp", som jag ibland kallar det.

Jag, tillsammans med en grupp andra föräldrar som träffas på Facebook, vill uppmärksamma den grupp personer i Sverige som har vad man kallar "särskild begåvning" o de problem som dessa får/har i livet.

Jag är övertygad om att det här finns familjer med barn (o kanske även en el båda förädrarna) som är särskilt begåvade. Ni är hjärtligt välkomna att kontakta Anita Kullander på Filurum-sidan på FB om ni misstänker att ni har ett SB-barn o vill ha kontakt med andra familjer i samma situation. I gruppen stöttar vi varandra i vår (oftast) ständiga kamp mot skolvärlden o de problem som kommer med att ligga lite över genomsnittet IQ-mässigt sett i dagens Sverige.

Läs gärna artikeln o kom väldigt gärna med en kommentar.

http://www.vk.se/Article.jsp?article=507648

Annons:
AnnaLundin
1/5/12, 3:11 PM
#1

Jag antar att min äldsta dotter skulle falla inom ramen för särbegåvning om man djupdök i det. Och jag inser än en gång hur glad jag är för den skola vi valt till våra barn - en helt vanlig liten landsbygdsskola, där lärarna är väldigt bra på just individuell undervisning från elevens förutsättningar. Min dotter tog sig nästan igenom 2ans mattebok medan hon gick i ettan och så har det fortsatt… Läraren öser på framåt med de barn som behöver det.

MaMaMade
1/5/12, 3:35 PM
#2

Det låter helt underbart Anna! Vi har också en mindre skola (ca 70 barn) men där såg de inte alls hans potential. "Ja, han är väldigt duktig men ni förstår, det blir så jobbigt för honom att gå tillbaka när vi ska ha genomgång i klassen". Istället satt han o pratade o störde, lyssnade på musik o höll på att bli galen pga uttråkning.

I högstadiet var gränsen nådd o han började tala om att ta livet av sig, skadade sig själv o fick våldsamma humörutbrott (gråtanfall o slog/skar sig blodig). Ingen förstod varför, minst han själv o det blev BUP, tal om autismutredning mm. Ödet förde mig till skolpsykolog Anita Kullander på Facebook o jag tackar alla goda makter för det. Hade det inte hänt vet jag inte var vi hade varit idag; sonen med en funktionshinderdiagnos, fler anmälningar till socialtjänsten…omhändertagande av våra barn kanske? Psyket för sonen o kanske även för mig för både jag o min man höll på att bryta ihop när det var som värst (nej vaddå hjälp…det ansågs väl allmänt att det var vi som drivit honom till självmordets gräns).

Håll koll på tösen o skolan är mitt råd, inte för att skrämmas, utan för att vara redo *utifall att*…för puberteten ställer till det än värre för dessa barn.

Kram! Kyss

AnnaLundin
1/5/12, 8:39 PM
#3

vi har en mkt bra dialog med lärarna på skolan, den dagen den dialogen försämras kommer jag absolut hålla koll.

Det där med att man nödvändigtvis måste ha "gemensamma genomgångar" är väl en av de saker som förstör för de elever som "ligger före".

Vår skola är en gammal "b-skola" med flera klasser per lärare och klassrum. De har ju i alla tider jobbat med elever på olika nivåer i samma klassrum ochvar vana vid det arbetssättet redan i "gamla tidens skola". Alla lärarna på skolan är att räkna som inventarier där, men jag är väldigt glad att de trots detta alltsåp inte har snöat in i att tratta in alla eleverna i samma mall.

MaMaMade
1/6/12, 12:24 AM
#4

Samma här…men tyvärr inte samma inställning. Obestämd Jag är ändå glad över att höra att det faktiskt finns skolor därute i Svea Rike som ser barnen för vad de är o vad de behöver! Glad

[FruStein]
1/12/12, 9:10 PM
#5

Jag funderar på om dessa barn placeras in i fack de inte tillhör. Kanske får diagnoser som Aspberger eller ADHD för att omgivningen inte kan bemöta de här barnen på det sätt de förtjänar. I Landet Lagom far nog dessa barn väldigt illa… :S

MaMaMade
1/13/12, 8:24 AM
#6

Det finns säkerligen *väldigt* många med diagnoser som de egentligen inte har.

De har kommit väldigt många reaktioner på vår artikel (både i tidningen o privat). Det konstiga är att alla hakar upp sig på resurser, då det viktiga för oss är barnens mående. Nu är ju artikeln väldigt kortfattad o "allmän". Men nog är det konstigt att ingen verkar bry sig om hur barnen mår i skolan?

Vi har fått höra allt från att "det är ju bara att skaffa en privatlärare" till att vi ska vara tacksamma "för att han har det lätt för sig i skolan". Men vem har råd till en privatlärare…när man dessutom betalar skatt för att barnen ska få skolgång av staten…skolgång som regleras av lag! O visst är vi glada att han har en skarp hjärna men då den funkar lite annorlunda skapar det ju en massa problem också - det är som ett handikapp i det "normala" samhället.

Men men…hade detta drabbat deras barn…som kommit hem med sönderskuren/slagen kropp hade det nog varit annat ljud i skällan! Nu mår han bättre, kämpar väl lite med sitt humör när det går honom emot men det är slut med destruktiviteten vad vi kan se o märka. Betyg betas av o förhoppningsvis kan vi få till ett samarbete med universitetet. Väntar på besked just nu.

Iaf…har ni el misstänker att ngn ni känner har särbegåvade barn o kämpar…informera dem om Filurum Sverige o Anita Kullander på Facebook! Hon räddade inte bara vår son…utan hela vår familj!

Annons:
Upp till toppen
Annons: