01 - Allmänt om barn

Hur mycket märker barnen?

2011-09-03 15:42 #0 av: Ellax7834

Jag mår psykiskt dålig just nu och har tre barn. Dom verkar vara glada och leker och skrattar och busar med varandra. Jag har inte berättat att jag mår dåligt utan jag ligger mest ner och vilar. Jag gör enkla maträtter som går snabbt att laga som tex pizza i micro. Mer orkar jag inte. Barnen är så pass stora att dom kan ta mackor i skåpen om dom är hungriga så dom blir inte utan mat men väldigt näringsfattigt.

Hur märker barn att en förälder mår dåligt mer än att dom ser att jag vilar mycket? Jag är inte irriterad på dom och är väldigt tystlåten. Skriker inte för det har jag ingen ork till och de får göra det mesta här hemma men jag försöker att få barnen att städa efter sig så det inte ser allt för stökigt ut.

Inga kompisar får vara här för det orkar jag inte och det känns för jobbigt att dom går till någon annan för oftast så måste de ha skjuts då vi bor på landet. Kan inte förklara det där med att det är jobbigt att dom går till andra men det är bara något som känns jobbigt. Min äldsta tjej fick ringa efter någon kompis men denne hade inte tid så hon har nöjt sig med att vara hemma idag. Min mellersta tjej är lite smått förkyld så hon får stanna hemma oavsett och det har hon accepterat. Så det är inga protester på den fronten iaf.

Ja till frågan. Hur ser man på barnen att en förälder mår dåligt?

Anmäl
2011-09-05 12:26 #1 av: Trollhassel

Stackare som mår dåligt! Jag vet hur det är! Har du bett om hjälp? träffat läkare? Det är något du måste ta tag i både för din och barnens skull. Visst märker de att du inte mår bra, helt säkert, men de behöver inte nödvändigtvis må dåligt av det...inte nu i all fall. Huvudsaken är att du tar tag i ditt problem och att du börjar må bättre på ett eller annat vis, då kommer också dina barnrelaterade problem och dåliga samveten att bli färre. Om man mår så dåligt att man inte orkar engagera sig i sina barn är det dax att ta problemet på allvar.

Har en bekant som har gått och mått dåligt i flera år nu utan att göra några större ansträngningar att bli frisk. Nu är hon bekväm i sitt tillstånd, sjukskriven och deppad. Hennes barn har absolut tagit skada av det, men det tog något år.

Vet du varför du mår dåligt? Något i din vardag som du kan förändra?

Anmäl
2011-09-09 21:07 #2 av: lane

du kan väl berätta att du mår dåligt till de så kanske de kommer att förstå och hjälpa med städningen

Anmäl
2011-09-11 10:40 #3 av: Zahara

Barn förstår så mycket mer än vad vi tror! Prata med dem och förklara!

Anmäl
2011-09-12 10:02 #4 av: [Alexis78]

#2# Men frågan är också hur mycket man kan begära av dem. Det känns inte okej att ts bara resonerar som så att hon mår dåligt och då vilar hon och barnen får lida för det.

Ts vet ju att hon mår dåligt och att det går ut över barnen så då måste hon också ta sitt ansvar och se till att få hjälp.

Anmäl
2011-09-12 10:06 #5 av: [kvasthilda1972]

#3 jag håller med dig... tyvärr så har barn en förmåga att tro att allt handlar om dom själva och att dom kan ta på sig skulden för något som dom inte kunnat påverka, så prata med dom på deras nivå och förklara!! Ljus och kärlek till dig!

Anmäl
2011-09-12 10:30 #6 av: [shanti&luna]

Jag vet inte hur jag ska skriva...för jag vill inte trampa någon på tårna. Men...

Jag mår inte heller bra, har epilepsi och diskbråck, facettledsartros m.m. Har väldigt många trötta, dåliga dagar.

Trots mina dåliga dagar lagar jag alltid nåt som barnen mår bra av eller lägger undan matlådor till dagen efter om jag kanske mår dåligt dagen efter. Jag kan heller inte städa vissa ytor hemma p.g.a ryggen men min man hjälper mig med dammsugning, skura golv. Så jag får ju hjälp med sånt. Har jag haft ett anfall på natten så brukar min man lämna barnen på skolan, men under två veckor trots trötthet av mediciner har jag lämnat och hämtat barnen till punkt och pricka. Ibland får man ta sig ork, särskilt när man har barn. Annars ser man till och fixa någon som kan hjälpa en.

Som sagt, jag vill inte trampa någon på tårna...men du behöver sträcka ut en hand för att få lite underlättning. Barn kan inte leva på närings fattig kost.

Du får en tröstande kram från mig som vet hur tufft det kan vara med sjukdomar och sånt.

P.s Barn är klokare än vi tror och dom märker framför allt när man som förälder inte är som man brukar.

/Maria- Sajtvärd Chinese crested ifokus

Anmäl