06 - Tonåring

Vad kräva av en 18åring?

2007-11-28 17:41 #0 av: Hedbrant

Jag har en hemmaboende son som fyllde 18 år i September nu i år.

Han jobbar inte så han har ingen inkomst. Och jag har enbart min pension med bostadstillägg. Sonen hoppade av IV tidigare så han går ju inte i skolan längre heller, han går mest hemma & gör ingenting. Vill jag att han exempelvis får ta och hjälpa till lite mera hemma så händer det inte så mycket, Han kan ju ställa sig och diska ibland men det är inte ofta & det är efter att jag har fått tjata på honom ett tag.

Jag vill att han skaffar sig ngn sysselsättning och börjar betala för sig hemma, ber jag honom att skaffa ngt sådant då suckar han & bara tiger. Jag blir så trött när det inte händer ngn.ting från hans sida. Som det är nu så både tvättar jag åt honom & diskar efter honom. Jag betalar tv,bredband & telefon, ngt som även han utnyttjar som om det vore gratis.

Han får själv hålla ordning på sitt rum för där lägger jag mig inte i, men jag vill att han hjälper till mera hemma & att han försöker ordna ngt jobb så att han kan börja betala för sig här hemma, jag har inte råd att försörja både honom & mig & jag orkar inte ta hand om honom hur mycket som helst. Jag har sjukpension pga depressioner så jag orkar inte hur mycket som helst.

Helst av allt skulle jag vilja att han flyttade hemifrån, det låter hemskt men så är det. Han måste ju lära sig att stå på egna ben ngn gång. Han vill inte bo hos sin pappa & där är han knappt ngn.ting, han har knappt varit där på dom här 3½ som jag & hans pappa har varit skilda. Så sonen är ju hemma jämt, ställer jag krav & ber om hjälp då tiger sonen & bara går undan, det är som att prata med en vägg..

Många gånger har han tjejkompisar här, och det är ofta som det alltid är ngn tjej som sover kvar och det kan vara olika tjejer från kväll till kväll & bara att ha olika tjejer springandes här för jämnan är ganska så jobbigt. Okey att ngn sover här ngn gång ibland men inte var & varannan helg & ibland även på veckorna. Jag har nu sagt ifrån om att jag inte vill ha folk som sover här på vardagarna.

Men det jag undrar, vad kan jag kräva utav honom, kan jag slänga ut honom om han inte skärper sig, eller åtminstånde att han får flytta hem till sin pappa om han inte hjälper till mer & fixar sig ngn sysselsättning så att han kan börja betala för sig här hemma, Ibland känns det som att det är ngt jäkla hotell med alla tjejer som ska sova över, och det ska ätas och fikas & allt vad det är..

Hur skulle ni tonårsmammor göra,,

 

Hälsningar från Anneth

Anmäl
2007-11-28 19:41 #1 av: [Sajberlena]

Klart du skall ställa krav!!!!!

Försök att se det som om han inte var din son utan en annan vuxen människa. Sluta tvätta och diska efter honom!

Min son fyllde 18 nu i november. Nu bor han inte hemma i veckorna, men långt innan han flyttade hade jag slutat med både tvätt, städning och passupp åt honom för länge sedan. Han fick göra sånt själv - hur skulle han annars klara sig sedan, menade jag.

Och detta är ett hem, inte ett hotell. Vi är flera som bor här, naturligtvis får kompisar komma och sova över men på mina villkor. Passar inte det - skaffa eget.

Jag må låta hård, men livet utanför ÄR hårt. Finns ingen som kommer att försörja, servera eller passa upp på honom utanför hemmet heller, så det är bara att gilla läget. Du gör varken honom eller dig själv någon tjänst genom att passa upp på honom, tvärtom.

Han är "vuxen" - dags att börja ta ansvar som en sådan. Att man hjälper till när det är kris någon gång - absolut. Men annars är det "ta ansvar för ditt eget" som gäller.

Det är väl inte hemskt att man önskar att ens vuxna barn flyttar hemifrån? Det är väl det mest naturliga i världen!

Nä, sätt ner foten och slå näven i bordet!

Lycka till!

Anmäl
2007-11-28 23:42 #2 av: Hedbrant

Jo en del mammor tycker att man är hemsk om man vill att ens stora barn ska flytta hemifrån någon gång,,

Jag är nog en rätt så mesig mamma, sonen vet i vilka trådar han ska dra i för att jag ska ge med mig. men jag får nog ta & skärpa till mig om det ska bli ngt folk av honom, han kan ju inte ha morsan efter sig i hela sitt liv, en morsa som tvättar, lagar mat & diskar medans han lever loppan. Visst hjälper han till ibland men det är inte ofta och man ska ju inte behöva tjata om det tycker jag, inte nu när han ändå är 18 år..

Hur mycket kan man kräva av honom att han ska betala för sig hemma, visserligen jobbar han inte och han går inte i skolan, det är bara det att jag vill att han ska fatta att det inte är gratis att ha ett boende. Han äter ju en hel del & han dricker några liter mjölk om dagen och det blir inte billigt i längden..

Han har fått för sig det att han är inneboende och då får han göra som han vill och det utan att göra rätt för sig.

Jag vet inte hur jag skall göra eller vad jag ska säga för att han ska förstå vad jag menar & att jag menar allvar.

 

Anmäl
2007-11-29 00:14 #3 av: lisette

när min svåger hoppade av skolan blev han utslängd hemifrån.

jag tycker det är hårt att göra så. men han skötte inte sig alls där hemma. fast sen gick hans liv utför efter det med.

nu sitter han med skulder hos fogden.

 

jag tycker absolut du ska ställa krav på honom! han får väl se till att hjälpa dig där hemma, ddet gör man i ett hushåll.

Anmäl
2007-11-29 08:11 #4 av: PernillaS

Ojoj!! vilken björntjänst man ger sina barn. Han är vuxen det innebär att han kan fixa sitt liv själv städa, tvätta sin egen tvätt,Laga mat .

Ge han en spark i arslet så han söker jobb eller börjar skaffa sej en utbildning utan den är man ganska stekt på arbetsmarkanden.

Ska han använda bredband mm får han oxo hjälpa till att betala för det. 

 

Ge honom ett ultimatum antingen skärper han sig annars vet han vart dörren är. 

 

Anmäl
2007-11-29 08:58 #5 av: MaMaMade

Jaa, gör som tidigare talare sagt. Ta en rejäl konfrontation m honom. Skärper han sig inte då...be honom flytta. Säg upp kabeltv (?), säg att du funderar på att säga upp bredbandet...kanske flytta till en 1½:a...allt för att du inte har råd att leva annars...maten har blivit dyrare...ngt måste väl gå in.

Jag förstår dig fullt ut. Jag kommer att sakna våra små odjur som bara den den dagen de flyttar. Sonen kommer att bo borta på veckorna om 4 år då han börjar gymnasiet o fy vad jag gruvar mig. Samtidigt känns det skönt att veta att vi återigen får ett "liv"...ett där vi inte är totalt låsta till mattider, skjutsningar mm. Ett liv där jag o Guben kan ägna oss mer åt varandra o våra intressen, ett liv där inte alla klättrar på varandra.

Nu dröjer det 10 0 12 år innan flickorna blir så gamla att de börjar gymnasiet o flyttar hemifrån men för varje år blir det äldre o mer självständiga (förhoppningsvis ;). Jag har bestämt att fr o m åk 7 inleds ska sonen få lära sig laga mat o tvätta. Han kommer att få en mobiltelefon i julklapp m kontantkort så förhoppningsvis kommer han att fatta att även andra saker kostar...tv, bredband mm.

Ibland känns det ganska skönt att bo vid sidan om så att de *måste* flytta hemifrån när det ska byta skola... Lycka till o berätta hur det går för dig!

Anmäl
2007-11-29 13:14 #6 av: Faxlin

Ohh, har varit i din sitts för inte så länge sedan.

Finns bara ett recept här. Ställ krav. Visst kan man tvätta deras kläder när man ändå tvättar sina egna. Men då finns det så mycket annat de kan göra. Och ska göra. Bara kräv att han tar sin del av uppgifterna hemma. Låter så lätt när man säger det, men jag vet att det är så mycket svårare att få dem att lyssna. Våran 18 åring (nu 22) trodde han slapp allt ansvar när han fyllde 18 och därmed fick göra som han ville. Han var ju myndig. Snacka om att han blev lurad på det. Hemma under mitt tak bestämmer jag och det är mina regler som gäller. Passar det inte kan man flytta. Så ställ ultimatum.

Lycka till och behöver du prata så finns jag här.
Mvh Åsa

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Anmäl
2007-11-29 23:52 #7 av: NovaRoll

Allt som man kräver/fodrar av vilken annan VUXEN som lever och deltar i samhället, det var ett tag sen barna åren tog slut.....tänk bara att han får rösta, skaffa barn vid 15, flytta till eget boende vid 16, så ställ KRAV som han ska UPPFYLLA eller FLYTTA!!!!!! han är ju myndig och borde av egen kraft inse att det är dags att vakna och ha ett eget LIV utan morsans trygga famn......

Anmäl
2008-03-09 17:25 #8 av: Loove

Jag tycker att du verkar snäll...

Ställ ultimatum.... Skaffa ett jobb eller flytta till pappa/egen lägenhet. Berätta för honom som om han vore en vuxen att du inte har råd, att du inte har ork och att ni är 2 vuxna människor och måste hjälpas åt.

Jag vet hur det är med att tjata..har själv en son som nyligen fyllde 18...(han går 1 året på gymnasiet och trivs med det).. men jag har tjatat på honom om att skaffa ett jobb och tjäna egna pengar... nu har han 2 jobb...1 där han jobbar varannan lördag och på lov hos sin pappa (som bor 18 mil bort) och ett jobb här där vi bor... får fortfarande tjata om att han tar tider på jobbet så det inte blir så att han inte jobbar någon vecka.

Hos oss har våre 3 tonnåringar dessutom rullande schema på disk och toalettstädning..

lycka till

Anmäl
2008-03-09 19:01 #9 av: blondifire

asså jag tycker inte man är snäll om man gör allt för sina barn..vad är snällt? och lära dom att vara helt beroende av en annan människa? att ta ifrån dom känslan av att betyda nåt och att vara behövd? så man blir en produktiv ansvarsfull person?

nu är det inte nåt personangrepp detta men det är resultatet,min äldste sons pappa blev hela uppväxten uppassad av sin mamma,kunde inte ens koka ägg när vi flyttade ihop (19 år).jag var 17 år o gjorde dumt nog allt där hemma,så i princip vara jag bara en ny morsa.kommer ALDRIG sätta mina pojkar i den situationen,det är inte schyst.min äldste pojk fyller 18 år i år,han sköter sin egen tvätt,annars får han gå i skitiga kläder,han går ifs på gymnasiet men får jobba extra för o ha fickpengar,studiemedlet är hans betalning här hemma,han hjälper till o hämta sin syster,passa när det behövs,lagar mat nån gång i veckan m.m.

den dan han flyttar ska han inte behöva flytta ihop med nån för o klara sig. sen ca ett halvår tillbaka har han fått sitta med mig och gå igenom vad man har för räkningar v.s utgifter och han har god förståelse vad det eg kostar nu..sen funkar olika saker på olika ungar så klart.

han får inte ha tjejer till o sova över om dom inte har ett seriöst förhållande! mitt hus mina regler!! och respekterar dom inte det..fine..släng ut han.det är inte kärlekslöst,tvärtom.att bli vuxen innebär förmåner men också skyldigheter vilket man borde lärt dom under uppväxten.. 

Anmäl
2008-03-09 20:03 #10 av: Telefonkontakt

Jag som är 20 kan nog nästan lova att de där tjejkompisarna som sover över inte bara är kompisar om de är nya ganska ofta. Jag skulle tippa på att de har lite vuxenlekar..

Han är ju "bara" 18 och föräldrar är ju underhålsskyldiga til 20-21 där någonstans.. Men det är bra att du ställer krav, fortsätt med det! Kräv att han ska börja skola eller söa jobb, för han kan ju inte bara släpa omkring..  Säg att om han inte fickar syllelsättning eller inkomst på annat sätt så får han inte använda telefon och internet. När man är 18 kan man ju få jobb och kunna gå i skola. Stå på dig!

Jag hoppas att det blir bra och att han skärper till dig..!

Många kramar! 

Anmäl
2008-03-09 20:54 #11 av: sasha-

Tror faktiskt att de bara är underhållsskyldiga till 18 såvida han inte går på gymnasiet, vilket han i det här fallet inte gör.

Anmäl
2008-03-09 22:26 #12 av: Telefonkontakt

Isåfall eller annan skola.. Går ju att kolla upp

 

Anmäl
2008-03-10 12:16 #13 av: blondifire

stämmer.bara tills dom är myndiga om dom studerar är det upp till 21 år..

Anmäl
2008-10-10 21:30 #14 av: Hedbrant

Ja så här ser det ut nu, sonen är nu 19 år & han jobbar strövis hos sin farmor & farfar, han handlar hem lite mat ibland, tvättar ibland. Men han betalar fortfarande inget hemma, han har fått för sig att jag skall försörja honom trots att han nu är 19 år & han har varken ett riktigt jobb eller går i skolan. Jag har ingen som helst kontakt med sonens pappa för han vägrar prata med mig så där får jag ingen hjälp eller stöd med att få sonen att förstå hur det ligger till..

Nu ikväll satt vi & pratade jag & sonen och han menade på fullt allvar att jag skulle dra ner på mina saker så att jag skulle kunna försörja honom nu under vintern för det fanns inget & göra hos farmor & farfar förrans till våren. Sonens farmor & farfar har en liten livsmedelsbutik och att dom åker runt på marknader & säljer snacks & annat rammel, så det "jobbet" som sonen har där är att packa naturgodis, alltså inte ngt riktigt jobb med riktig lön.

Jag har förklarat för sonen miljoner gånger hur det ligger till och att han måste hjälpa till att betala hemma, för enligt normen så ska han betala hälften av allting hemma eftersom att han är vuxen men han verkar inte förstå, eller om han inte vill förstå jag vet inte.

Men nu så sa jag till honom att passar det inte så får han flytta hem till sin pappa då eller till sin farmor & farfar för jag har inte råd att ha honom hemma, Jag har ju inget att dra ner på heller, jag går i gamla trasiga kläder, har inte haft råd att klippa på mig på över ett år, jag går inte på krogen, jag röker inte & jag dricker ingen alkohol..

Visserligen har jag mina djur men dom är min hobby & min livstil, jag har förtidspension pga depressioner så mina djur är min energi & jag mår bra av att ha & få pyssla om dom, och jag har trots allt dragit ner en del även där, jag har sålt några av mina djur så mer än så tänker inte jag dra ner där för att jag ska kunna leva & sonen inte vill betala för sig hemma.

Jag vet inte vad jag skall göra, slänger jag ut sonen så har han ingenstans att ta vägen och så får jag dåligt samvete & jag känner mig som en skitdålig morsa. Han vill inte flytta till sin pappa, han har ny fru & ny unge på väg plus hennes tidigare ungar. Jag har förslagit att sonen kan flytta till sin farmor & farfar men det vill han tydligen inte heller.

Hur ska jag få honom att fatta att jag menar allvar & hur får jag honom att fatta varför & hur mycket han ska betala hemma, det är många gånger som att prata med en vägg ungefär,,,

 

Anmäl
2008-10-11 13:03 #15 av: Nicka

Ingen rolig situation Du är i ! Självklart ska Du ha djuren kvar, de ger Dig mycket när Du är hemma ! Tycker nog att Ni ska gå och prata med någon, och sonen ska självklart följa med.

Leta i Din kommun vart Ni ska gå...tfn.nr. brukar alltid finnas med. Och ganska lättläst också.

Hm? Nää..inte kasta ut honom, även om det känns så ! Verkar som han bestämmer över Dig ? Hoppas Jag har fel. Du är INTE någon dålig mamma...Neej då ! Man måste få känna som Du gör nu och allra helst när inte pengarna räcker till.

Önskar Lycka TillFlört..KRAM

Anmäl
2008-10-16 21:21 #16 av: [Hellas]

Råkade lägga ögonen på detta inlägg och eftersom jag själv börjar närma mig en situation med min egna dotter som jag måste ta tag i även om det inte känns speciellt roligt.

Så här säger Konsumentverkets uträkningar gällande det ekonomiska, med andra ord, vad är i genomsnitt rimligt att en vuxen person betalar för bostad med fullständig utrustning inkl. mat (lunch ingår ej).

Konsumentverket/KO - Flytta hemifrån

Anmäl
2008-10-16 23:01 #17 av: lisette

jag själv hade slängt ut ungen med buller och bång. lätt för mig att säga, jag vet. men han måste verkligen få en realitycheck!

sen har jag sett vad en sådan sak kan ge för konsekvenser. min mans lillebror blev utkastad när hna var 17. han sket totalt i skolan och gjorde ingenting alls.

han köpte egen lägenhet när han fått jobb och den var verkligen kanon. men han ansåg sig inte ha råd med den för han hade inga pengar. alla hans pengar gick åt till sprit och spel.

nu sitter han hos fogden, har ungefär 40 tusen där.

han är 24 år gammal. ganska sorligt.

Anmäl
2008-10-17 09:05 #18 av: [mingdie]

Din son måste lära sig att stå på egna ben. Det bästa var om du fick hjälp eftersom det verkar som om du inte kan stå emot honom.

Om du orkar eller kan få hjälp så sätt upp några enkla regler. Han får ingenting förutom mat så han överlever. Inga pengar till kläder, bensin, mobil, nöjen aller något annat. Allt det får han fixa själv. Om han vill titta på TV så får han betala för det. Vill han ha några nöjen får han betala för det. Låt honom inte ens låna telefonen utan att betala.

Det kallas tuff kärlek dvs du visar att du fortfarande tycker om honom men nu är gratisåkandet över. Jag inser att det kanske kan vara svårt för dig att göra detta själv så du behöver kanske hjälp.

Om han fortfarande inte vill ändra sig så släng ut honom. Han är vuxen och det kan behövas en spark där bak för att han skall fatta.

Lycka till

Anmäl
2008-10-17 10:59 #19 av: AlbaStiffler

Han lär sig ju ingenting av att forstätta bo hemma och att suga ut din ekonomi. Tyvärr är nog den enda sak han lär sig av att bli självständig, dvs att du kickar ut honom. Kanske kan du hjälpa honom på traven, kanske hjälpa honom fixa jobb, hjälpa honom skriva CV, prata med AMS och Soc kanske?

Hjälp dig själv och hjälp honom, kicka ut honom. Killen behöver en reality check, och han är gammal nog att försörja sig själv och ta konsekvenserna av de val han gör/gjort. Lycka till för jag antar att det inte är så lätt!

Anmäl
2008-10-20 15:28 #20 av: Hedbrant

Kläder, hygienartiklar, nöjen & sånt får sonen betala själv & det vet han om, Nu senast när jag blev riktigt förbannad på honom så tror jag att han fattade lite i alla fall för nu har han hjälpt till mera hemma som med disken & tvätten & han handlar hem när han ser att det börjar bli slut på ngt, så det är bara att hoppas på att det håller i sig. För hjälper han till med sånt så blir ju allt mycket smidigare här hemma & han slipper en sur & grinig morsa som bara tjatar på honom.:)

Han sa till soc. i nästa vecka för att prata med dom om hjälp med en lägenhet, men då har dom ju lite krav på honom för att han ska få hjälp med en lägenhet, men jag hoppas & håller tumarna för att det börjar lösa sig nu för man orkar ju inte hur mycket som helst, och speciellt när man inte får ngn hjälp ifrån sonens egen pappa.

Anmäl
2008-10-22 01:04 #21 av: ParaKiss

Annars är det bara o säga till så tar jag ett snack med honom ;) Kan även be pappa och ta ett ordentligt snack med han med. :D Ska nog ta o göra det ändå. o prata me pappa. Eftersom han borde göra något åt han med

mvh
Stupid Bitch

Anmäl
2008-10-23 10:01 #22 av: Tatsja

Har du varit i kontakt med sociala? Han kan nog få hjälp där. Testa i alla fall

Väl mött, Tatsja

Du tittar väl in på Fotboll iFokus?

Anmäl
2008-10-23 19:52 #23 av: parisjetaime

Det här med att tvinga sitt barn till att jobba under gymnasieåren som någon berättade om är jag mycket kritisk till.

Under årskurs ett och två på gymnasiet jobbade jag på helgerna, cirka 12 timmar/helg.

Det slutade med att jag var tvungen att byta skola och linje samt gå om årskurs två för jag hann inte plugga alls första gången.

Betygen från årskurs ett låg inte heller på den nivå som jag egentligen kunnat uppnå.

Går ens barn på gymnasiet är man försörjningsskyldig tills han/hon tar studenten. Det är oavsett om denne jobbar eller inte.

Sen bör ju alla hjälpa till hemma, men det är en annan sak.

Anmäl
2008-10-24 13:31 #24 av: Hedbrant

#23, Den här unga mannen går inte i skolan, det var länge sedan som han hoppade av så därför har jag ingen försörjningsplikt längre.

Han går varken i skolan eller jobbar, han varit inskriven på arbetsförmedlingen men eftersom att han inte gjorde det som han skulle göra så står han inte med där längre.

Vi har varit i kontakt med soc. tidigare bla för att han kanske kunde få en egen lägenhet men då hade dom som krav att han skulle vara bla aktivt arbetsökande, men eftersom att  han inte söker ngt jobb eller visar lite intresse på bla arbetsförmedlingen så blev det ju avslag.

Men nu till veckan har han en tid till soc så jag hoppas att det händer ngt nu snart..

#21, Du är för go du, det är tur att det är ordning & reda på dig i alla fall,Kyss, Lillebror ska ju till soc nu till veckan så får vi hoppas på att det löser sig då.:)

Anmäl
2008-10-24 15:02 #25 av: parisjetaime

#24 jag förstod det. Jag syftade på #8 men jag menade ingenting illa.

Anmäl
2008-10-24 19:29 #26 av: Tejoos

Jag tycker absolut att han ska räknas som vuxen när han är 18 år och själv har valt att hoppa av skolan och missköta kontakten med Arbetsförmedlingen osv. Han är myndig och därför ansvarig för sina egna handlingar och sitt liv.

Du som mamma kan finnas där och stötta och vara en trygghet, men tycker inte du ska ha dåligt samvete för att du inte vill ge honom gratis mat och husrum. Det är snarare än björntjänst än att vara en snäll mamma tycker jag.

Hoppas det ordnar sig för dig och din son!

Anmäl
2008-10-24 23:46 #27 av: ParaKiss

Hans personliga ombud borde göra något för att hjälpa han. Tycker ni borde byta. Kankse till den jag hade. Hon var/är ju bra och får saker och ting att ske, och snabbt med.

Eftersom han har panik ångest och kan må dåligt ibland så läre han få hjälp. Tror han skulle må sämre om man tjattar allt för mkt och tvingar ut han, då hamnar han kanske som en känsla i en inträngd hörn och bryts ihop. Han är rätt så känslig. Han behöver bara hjälp och riktlinjer . Just nu får han inge hjälp ifrån personliga ombudet eller soc. och har för mig att han skickas mycket fram o tbx till olika ställen. Eftersom det då blir som huller o buller för han så klarar han inte av det. Han behöver en linje.
Hoppas att soc hjälper till denna gång. Ni/han får dra fram allt dåligt. Och säga att ni mår dåligt utav det. Eller att han mår dåligt att han är där eller något.

Ni borde kanske sätta er ner, prata och göra upp en regel lista och "Att göra lista" typ sysslor som han kan göra och hjälpas till med hemma. Lixom dela upp på det ^^. eftersom han inte direkt får nå inkomst just nu så blir det svårt för han att betala av. Men kanske han kan gå till farmor o farfar någon gång i veckan o hjälpa till där. så att han kan arbetsträna lite typ och komma ut på det viset och kanske få en liten slant som han kan klara sig på så länge.

När man bor tsm typ, i en familj, så måste man kunna sätta sig ner och prata och lyssna på varann, och komma överns och fram till beslut så att alla blir mer eller mindre nöjda. Viktigt att lyssna och prata och förstå varann ^^

mvh
Stupid Bitch

Anmäl
2009-02-20 17:17 #28 av: silvery

nu är ju inte jag en mamma, men en tonåring =)

du kan kräva att han ska betala för sig eftersom han hoppade av skolan av fri vilja. jag började jobba när jag var 15 trots att mina föräldrar hade det gott ställt. hjälpte till med matlagning, tvätt, passa syster, städa etc. tyckte det var en självklarhet, varför skulle det vara annorlunda för en kille liksom.. speciellt eftersom du verkar ha begränsad ekonomi, väldigt ego av honom...

han får lära sig att ta ansvar, han kan ju itne bo hemma resten av livet ;)

tycker du ska tänka på dig själv nu och sätta press på honom.. antingen skaffar han sig ett jobb och betalar hemma, börjar skolan eller så får han flytta.

Anmäl
2009-02-22 14:31 #29 av: gizz

va bra att ja fick ta del av detta..jhar nämningen samma problem här hemma...tack för alla bra tips!!

Anmäl
2009-02-22 14:51 #30 av: Hedbrant

Nu så tror jag att det börjar bli lite ordning på sonen, Han har nu den här terminen börjat på komvux där han läser in grundämnena från högstadiet, och jag hoppas av hela mitt hjärta att han kommer att gå klart och int får för sig att hoppa av, Men än så länge ser han ut att tycka att det är kul så det är bara att hålla tummarna för att det håller i sig.

#29, Ja det är inte lätt med hemmaboende vuxna tonåringar som inte gärna vill göra ngt, Min pojk har gått hemma i nästan fem år utan att knappt ha gjort ngt så det har varit himla tufft både ekonomiskt & psykiskt, för det ta på krafterna att ha vuxna ungar hemma samtidigt som dom mer eller mindre äter en ur huset,,

Men man får vara himla envis & inte ge sig även om tjat inte alltid hjälper men jag tror att dom själva till slut ser att det inte håller i längden, eller jag hoppas att dom ser det så i alla fall.

 

Anmäl
2009-02-22 15:21 #31 av: Susanne

# 30, det låter ju jättebra att det går frammåt.
Jag hoppas det håller i sig.
Lycka till i fortsättningen.

Susanne Glad

Anmäl
2009-04-11 22:50 #32 av: fisken-linus

han får skaffa ett jobb eller gå på ive eller ut vem  bestämmer han gör så här för du går med på detta han skahjälpa till minst tvätta själv och diska eller duka av min son blir 18 i nov han tvättar själv och ska hjälpa till med en sak om dagen han går på ive han är duxektiker man kan om man vill.

Anmäl
2009-04-11 23:14 #33 av: Hedbrant

Min son går numera på Komvux, och han städar, tvättar, hjälper till med att handla hem och allt sådant som hör vardagen till så allt är bara positivt här hemma nu & glad är jag för det....

Anmäl
2009-04-11 23:49 #34 av: magma

Verkligen roligt att höra att det blivit bättre hemma!Glad

Anmäl
2009-07-06 04:02 #35 av: submarine66

Hej.

Lite sent att kommentera just ditt fall. Hoppas allt har löst sig. Jag är i en likadan situation som du var dvs en vuxen son 18år som varken pluggar eller har jobb. Han har rätt till försörjningsstöd genom soc men eftersom han inte söker jobb får han numera inga pengar därifrån. Som mamma kan jag ju inte låta honom svälta. Men jag har som du pension och den lägsta man kan få och det är precis att jag kan klara mig själv på den. Min äldsta son betalar både en del på hyran samt mat varje månad, men min yngsta son tror bara jag vill mjölka pengar av honom och gör istället så han inte får några pengar alls. Jag har pratat med kommunen men de kommer inte hjälpa honom med bostad eller pengar så länge han inte söker jobb. Så jag kan ju inte kasta ut honom heller. Jag fick mitt bostadsbidrag sänkt när han fyllde 18år så jag går back både på matpengar och mitt bidrag. Nu är det så tufft varje månad att jag får ångest i slutet på varje månad då räkningarna ska in. Man hoppas ju att allt ska gå ihop. ibland går det men ibland går jag back med räkningarna.

Man ska vara hård säger ni?? Men om man som förälder får höra att de inte kan få bostad vad gör man då?

Anmäl
2009-07-06 12:32 #36 av: Hedbrant

#35 Hejsan!

Ja det är himla jobbigt när de vuxna ungdomarna inte förstår, eller inte vill förstå hur tufft det kan vara hemma med allt vad det innebär.  Här hemma går det upp och ner, sonen har ju uppehåll från komvux och inget jobb så nu är det mest bara jobbigt igen.. Aldrig några pengar, matskåpen ekar nästan av tomhet, för när alla räkningarna är betalda så blir det inte mycket pengar var till mat mig, till sonen och även hans flickvän..Jag har sagt åt dom miljoner gånger att det är dax för dom att skaffa något eget för jag har varken ork eller råd att ha dom hemma, jag mår riktigt dåligt emellanåt pga allt det här. Sonens pappa får jag fortfarande inget stöd eller hjälp ifrån, han pratar ju inte ens med mig.

Även min son tror att jag vill mjölka han på pengar när jag vill att han ska betala för sig hemma. Visserligen försöker han hjälpa till att handla hem mat & sånt men det räcker inte på långa vägar. Helst skulle jag vilja att han betalade sin del i både elen och hyran.. Men jag vet bara inte hur jag skall få honom att förstå att jag inte har råd att betala allt sånt själv, Jag har bara min sjukpension med lite bostadstillägg och det är pengar som skall räcka till bara mig och inte till flera personer.

Det är himla tufft och jobbigt när de vuxna ungarna inte vill förstå hur det faktiskt ser ut med bla ekonomin hemma.

Jag hoppas att det ordnar sig för dig och att din son skärper sig..

Kram från Anneth

Anmäl
2009-07-09 16:24 #37 av: vinteralvan

Varför i hela världen bor hans flickvän hos er? Nej, se till att dom skaffar sig en egen lgh. När du köper och lagar mat så fixa bara åt dig själv. Dom får köpa och laga sin egen mat. Du måste vara stenhård, annars händer ingenting.

Anmäl
2009-07-09 16:40 #38 av: Hedbrant

Hon har det struligt hos pappan & hos mamman fungerar det visst inte heller så bra så därför har det bara blivit så att hon har varit hos oss..  Jag har sagt åt dom flera gånger att det är dax för dom att skaffa något eget eftersom att jag varken har råd eller ork att ha dom hemma längre.

Jo maten får dom oftast fixa själva om dom ska ha ngt. Fast numera hjälps vi åt med att handla hem mat och ibland fungerar det och ibland inte alls..

Jag har idag beställt tid hos konsumentrådgivningen så då ska även sonen med så att han får se & höra själv vad som gäller, det kanske fastnar bättre när det är ngn annan som talar om hur det ska vara för att det ska fungera i vardagen med bla ekonomin..

Anmäl
2009-07-18 20:11 #39 av: annabara

Så nyttigt för mej att läsa detta! Har nämligen en blivande 18åring i höst, hon tycker vi ställer för mycket krav på henne men när jag läst detta så känner jag att hon istället har för lite krav på sej! Problemet vi har just nu är att hon drog iväg istället när det blev för jobbigt här hemma. Hur ska man lösa saker o ting då när hon bara sticker när det blir lite kämpigt. Hur ska det gå för henne i framtiden när man bara tycker synd om sej själv och tycker att föräldrarna bara ställer massa krav!! HJÄLP vad gör man....

 

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.