Annons:
Etikett12-uppfostran
Läst 1849 ggr
lisette
12/6/07, 1:54 AM

vad gör ni för era barn?

under hela min uppväxt har min mamma ställt upp för mig. hon har skjutsat mig till ridningen (när det inte var gångavstånd). när jag blev äldre och började festa så ville hon komma och hämta oss.

hon kunde inte sova om jag inte var hemma och hon ville givetvis se till att vi kom hem ordentligt.

JAG förstår henne till 100% och jag kommer att göra exakt samma sak med loke. 

vi var i bulgarien i somras, min mamma kom och hämtade oss på flyget. klockan var då 3 på natten. hon hade bara legat sömnlös tills vi kommit hem. vi FICK inte ta taxi hem till dem (de bor 15 min från flygplatsen) för henne.

min sambo tycker jag är bortskämd.

jag tycker som sagt att det handlar om att vara rädd om sina barn.

min sambo har inte själv bivit så väl behandlad av sin mamma, hon har aldrig haft intresset av att hämta sina barn någonstans.

vad tycker ni? hur mkt ställer ni upp för era barn? var går gränsen?

Annons:
White_Trash
12/6/07, 2:15 AM
#1

Ställer upp till 110%. Dessutom bor vi på landet och för att komma någonstans måste man köra själv. Har alltid satt barnen i första rummet och kommer alltid att göra.

miwi
12/6/07, 10:06 AM
#2

samma här, min mamma kom och hämtade mig på nätterna när jag var tonåring, och min man och jag får väl turas om att hämta våra små när dom kommer till det.

men just nu handlar det fortfarande om att lämna och hämta på scouterna, vara med på dykningsträning och fotbollsträning etc.

man skaffar väl inte barn och sedan glömmer bort dom , eller litar på att dom klarar sej själv. numera är världen hårdare än bara för 15 år sen, och även om jag lär mina barn vett, så kan det vara någon annan som inte lärt sig det.

AnnaLundin
12/6/07, 11:33 AM
#3

Jag bodde ju i centralorten när jag var yngre, så jag behövde sällan skjuts någonstans. Stallet låg 5 minuters cykelväg bort, skolan ännu närmare åt andra hållet. "Stan" tog knappt en kvart att cykla till. Och ville man inte cykla så gick det två bussar i timmen.

Jag fick med andra ord sköta mig ganska mycket själv.

Nu bor vi på landet och det går tre bussar om dagen här - vilket innebär att jag kommer få skjutsa massor när barnen blir större. Men jag kommer då ställa krav tillbaka också. Det blir varsin "aktivitet" i veckan, så får de välja själva. Sen får man väl se hur det blir med skjutsande till kompisar och sånt. Här i byn finns inga fler barn i samma ålder, tyvärr.

Faxlin
12/6/07, 2:15 PM
#4

Tycker inte det låter som om du var bortskämd Lisette. Tycker det mer låter fullt normalt. Själv har jag tvingat gubben eller kompisen min att köra mig för att hämta upp Malin för att jag tycker det är för mörkt att cykla. Vill inte att det ska hända saker. Så att man kör sina barn ser jag inte som att skämma bort, det hör till.

Vad har jag gjort för mina barn? Ja just nu tar alla skolmöten och att de blir mobbade i skolan och Malins egenheter all min ork. Så det känns som om jag inte gör ett skit för mina barn. Hämtar om de behöver det, skjutsar om de behöver det. Skaffade häst åt Malin. De har en varsin iller då de ville ha det.
Jag bakar ofta med mina barn, något de uppskattar i alla fall. Annars tror jag inte jag gör så mycket.

Cave quid dicis, quando, et cui
Audiatur et altera pars

Chirak-96
12/6/07, 8:48 PM
#5

Man kan inte bli bortskämd med kärlek, vilket det är när man ställer upp för sina barn. Jag har oxå alltid blivit skjutsad till och från stallet. Hämtad efter fester även om vi bodde i stan. Mina barn kommer oxå få det, men kanske mer naturligt eftersom vi bor på landet. Självklart är det bra om de lär sig ta vara på sig själva oxå, men de ska veta att det bara är att ringa så kommer jag!!!

lisette
12/7/07, 12:04 AM
#6

#4 tror det beror på att sambon alltid har fått sköta sig själv. hans mor har haft fullt upp med sig själv och alla andra barn i familjen. tragiskt faktiskt.

Annons:
[Anna-N]
12/7/07, 2:49 PM
#7

Jag kommer ställa upp för mina barn som jag själv blivit av mina föäldrar som mindre eller även nu för den delen också.

Det är man evigt tacksam för!

Tina-A
12/8/07, 3:49 AM
#8

Min mamma gjorde samma sak när jag bodde hemma, trots protester från min sida. Anledningen till att jag protesterade var för att hon har ganska hett temperament och blir arg och skriker för nästan ingenting. Då skriker hon alltid på mig och säger att jag är så dum och hon gör så förbaskat mycket för mig och hämtar och lämnar och att det är så hemskt jobbigt och att jag är olidlig.

Hon hämtar av egen vilja och jag har alltid varit tydlig med att "det är okej, jag kan lika gärna åka hem själv. För mig kvittar det".

Och visst, hon har ju rätt i att hon ställer faktiskt upp (ställde upp) väldigt mycket och det var jättesnällt. Men hon var absolut inte tvungen om hon inte ville och det var jättejobbigt att bli skälld på hela tiden av den anledningen…

.: Dance like there is no tomorrow :.

[Lyssna på någon av mina låtar -
”Jag är en liten bajskorv” på Spotify]

lightseeker
12/8/07, 12:49 PM
#9

det låter som dubbelbestraffning: damn you if you do, and damn you if you don´t. Det där är mental och känslomässig misshandel och det är din mammas ansvar att ändra på sig, inte ditt, även om hon säger så.

White_Trash
12/8/07, 4:45 PM
#10

#8 Tror din mamma mest var rädd att förlora dig. Mycket kan hända och som förälder är man livrädd att något ska hända. Minns när jag var liten och tex gjorde något som gjorde min mamma rädd. Först skällde hon på mig och sen började hon gråta och krama om mig. Hon skällde för att hon var livrädd.

Barnen är försmå än så länge men minsta ramlade ner för trappen en morgon. Vi låg kvar i sängen och jag hörde hur han gick ut från sitt rum och trodde han skulle komma in till oss. Istället hörde jag hur han dunsade ner för trappen. Jag flög upp ur sängen och kastade mig ner för trappen, slet upp ungen och började stortjuta. Han mådde bra och var bara lite chockad, hade inte slagit sig, men jag var halvt hysterisk och skakade som bara den.

Hade sambon varit ensam hemma hade han bara sprungit ner, kollat så lillkillen mådde bra, burit honom och tröstat om han hade gråtit (vilket han inte gjorde) och sen hade det varit bra med det. Mycket bättre egentligen, men i mitt huvud snurrar det kring en massa tankar om vad som "skulle kunna hända" och därför reagerar jag på ett helt annat sätt än sambon. Tror att din mamma reagerade så som jag.

Oj vad långt det blev! Generad

MIRJAMI
12/9/07, 11:13 PM
#11

Jag kommer alldrig låta mina barn gå ensam hem från kompissar när de kommer i tonåren utan går då heldre och möter dem. Jag medelade alltid mina förälrar en tid när jag skulle komma hem även då jag var myndig och bodde hemma. Kom jag inte i tid ringde jag, så att de visste att jag kommer senare. En gång då jag kanske var runt 19 år så var jag på fest och somnade hos min kompis. Min pappa hade ringt och talat in ett medelande på min mobilsvarare om att jag kunde ju bara ringa han när jag hör det medelandet så att han vet att jag är ok. Jag kunde alltid känna mig trygg genom att de visste på ett ungefär alltid var jag var och ca vilken tid jag skulle komma hem, om det skulle ha hänt mig något så skulle de ut och leta om de inte hade hört av mig….

Plum
3/27/08, 10:17 AM
#12

Nu när vi bor på landet blir det ju skjutsande fram och tillbaka, eller så åker de med grannen iom jag inte har körkort. :D

När vi flyttat kommer vi att ha det bättre med bussar mm, men jag  kommer att åka med dom på bussen om de ska iväg.

Sen så skulle jag nog, enligt barnen kunna ställa upp mer i hemmet. De större får göra mycket själv, frulle,  ta fram kläder mm. Det kan vara lite gnöl om det ibland, men skulle jag göra ALLT för dom hade jag varit ett nervrak. Så de får göra mycket själ som sagt, men skjutsande mm där ställer vi upp till 100%. :D

Vi hämtar och gerjar med tonåringarna också, när de kommer hit sent en fredag och bussarna inte går längre, när de ska hem igen och när de ska till vänner gå på bio. När vi flyttat blir den biten mindre iaf när de ska iväg, när de ska hem kommer vi fortfarande att hämta.

AusaBausa
3/27/08, 9:50 PM
#13

Jag tycker också det är fullt nmormalt som du vuxit upp Lisette mfl.

Mammor/pappor ställer upp för sina barn och kör dem m.m. så gjorde även min mor/far. Vi bodde i ett litet samhälle utan bussförbindelser och då fick man alltid ha skjuts vart man än skulle kompisar, ridning bio etc. Aldrig hon knorrra och aldrig att jag behövde göra ngt extra för henne ex att städa eller dyl hemma. DET kan jag tycka nu som vuxen m egna barn att ska jag skjutsa dem och ställa upp så får faktiskt dem hjälpa mig med saker också utan knorr! Ge o ta…DOCK har vi ju bestämt oss för o bo i en ännu mindre håla än den jag växte upp i så köra dem får man räkna med och jag gör det gladeligen så de kommer hem helskinnade…vi grannar m jämnåriga har även diskuterat o bestämt att vi ska turas om när de blir äldre att köra dem hem från stan o dyl för att inte släppa dem vind för våg….

Annons:
bybon
10/30/08, 3:28 PM
#14

Hejsan…

Klart man ska ställa upp för barnen.. men visst tusan fins det gränser.. Min sambo är väldigt mycke för att skjutsa .. visst det är bra.. men dom gånger som hon inte skjutsar så får hon skit för de.. barn ska lära sig vad det innebär och vad det kostar.. självklart ska man ställa upp.. men inte orimligt.. vi skjutsar (min sambo mest) och vi hämtar. efter som vi bor i skogen är det ett måste. men ibland kan man ju bara inte.. finns ju så mycke annat som måste fixas. och jag tror att våra barn är bortskämda som fan med att litegrann få som dom vill.. jag ber dom många gånger att gå om dom ska någonstans. dom har ju ändå två ben.. det kan röra sig om ca 1 mil dit och 1 mil hem.. lite knorr är det men sen funkar det bra.. sen måste jag säga att när dom fått sin promenad och dom kommer hem så är dom väldigt mer harmoniska och lugna. det är inte 1000 knyck hela tiden.. jag tror personligen inte att dom tar skada av en promenad på 2 mil.. om dom riktigt vill så varsågod.. det är bara att använda benen..

HannaM
10/30/08, 6:02 PM
#15

Oj, jag har tydligen blivit försummad…. men så bor jag ju i storstad också. Bussarna går jämt, saker är hyffsat nära. Aldrig blivit mött på kvällar, inte hämtad här och där. Jag åkte kommunalt till mina träningar från ungefär 9 års ålder (tillsammans med kompisar).

magma
11/1/08, 12:34 AM
#16

Jag är uppväxt på landet en mil från närmaste tätort, och det var sällan jag fick vara med på aktiviteter som krävde skjuts och som återkom regelbundet som ridning på ridskolan, träna fotboll eller vad det nu var. Det blev många cykelturer på ett par mil om dagen och många ensamma timmar hemma.

Vad man än tycker om att ungar ska gå själva dit de ska så fungerar det inte rent praktiskt att gå en mil till gympan/ridningen året runt på eftermiddagar och kvällar, och en viss hänsyn bör tas till ålder. Aldrig i livet att mina ungar skulle få lov att gå eller cykla i mörkret på landsvägen, jag vill helst inte cykla själv i mörkret p.ga alla bilar som susar förbi i runt 100 km/h trots en gräns på 70 km/h.

Jag bor nu som vuxen också en mil utanför samhället, och jag vill inte att mina barn ska behöva sitta ensamma hemma all ledig tid bara för att jag som vuxen valt det boende jag valt.

Samtidigt vill vi föräldrar inte behöva skjutsa till en massa olika aktiviteter flera gånger i veckan, så någon form av kompromiss får det antagligen lov att bli när de blir större. (Nu är de 3 och 6 år) Förmodligen kommer de kunna ha 1 aktivitet/träning/simskola eller vad det nu kan vara i veckan, och självklart kommer vi skjutsa dem någon gång/veckan om de vill hem till en kompis. På så vis får vi vuxna igenom vår vilja när det gäller att inte behöva skjutsa och fara som en skottspole var och varannan dag, och de får igenom en del av sina önskemål.

Hänsyn och respekt bör visas åt båda håll, inte bara av barn mot vuxna.

SusannaT
11/4/08, 6:21 PM
#17

självklart ska man ställa upp för sina barn. mina föräldrar har ställt upp jätte mkt.  skjutsad till dansen, till kören till kompisar. och dom hämtat mig från fester o s v. jag kommer oxå ställa upp för mina barn. vill att dom ska kunna prata med mig om det e nå problem.

murderdolls
11/6/08, 11:09 AM
#18

Fast det är ju skillnad på att ställa upp för sina barn och att vara curling förälder också. Ställa upp handlar väl mer om att finnas där när man behövs, ibland är det nog bra om föräldrarna låter barnen åka bussen till träningen även om de sedan hämtas av föräldrarna.

Jag tror att många föräldrar hämtar och skjutsar och håller på för sin egen skull, inte för barnets. Jag säger inte att man ska tvinga sin tioåring att åka buss mitt i natten om man kan åka och hämta med bilen. Däremot så tror jag att ett barn som får lära sig att ta hand om sig självt kommer att klara sig lite bättre i framtiden. För mamma och pappa kommer inte alltid att finnas till hands, man måste kunna klara sig själv också.

Läste en bra sak i en "pappabok". "En godförälder finns alltid där för att fånga sitt barn när det faller, men har vett nog att backa en meter för att ge det chans att själv återfå balansen och resa sig".

Susanne
11/6/08, 12:29 PM
#19

Jaa, vad gör jag inte?
Förutom alla "snälla" saker ställer jag också krav på dem.
Min förhoppning är att de ska bli starka och självständiga barn/vuxna som kan respektera och visa hänsyn med kärlek som grund och inte med mutor och hot.
Att de ska finna lyckan med och i livet för att slippa bli bittra och negativa människor som stjäl energi från andra.

Susanne Glad

Susanne Glad

Inget är omöjligt, vissa saker tar bara lite längre tid.

Nordqvist
11/6/08, 11:22 PM
#20

Gud jag skulle dö för min dotter!
Jag skulle stå i ur och skur där hon bad mig!

Dock om jag visste att hon bara unytjade mig och spelade ut mina känslor mot mig så skulle jag sätta en gräns! men absolut.. jag skulle åka 20 mil för att hämta henne om hon bad mig….

Min mamma ställde alltid upp för mig, även om jag inte insåg och uppskattade det DÅ så har jag insett det NU! Bättre sent än aldrig! ;)
Och hon ställer fortfarande upp så gott hon kan! Jag älskar min mamma och jag vill bli precis som henne! Nästan… ;)

Annons:
Linda79
11/10/08, 1:16 PM
#21

Min son går i chack och jag brukar ibland gå och kika när dom tävlar, han gillar schack och att träffa nya vänner där.

Min mellantös går i fotboll och älskar att få leka av sig med alla sina vänner. Det är så otroligt kul att få se henne vara lycklig med något hon verkligen gillar.

Minsta tösen ska till våren börja barndans för det är det hon gillar allra mest förutom att sjunga förstås=)

Jag ställer gärna/alltid upp och finns där när det är något mina barn vill göra. Dom provar lite olika aktiviteter och är dom lyckliga så är jag den lyckligaste mamman i världen.

Mina barns glädje är tack nog och det kan jag bära i mitt hjärta för resten av mitt liv!

Ljus och kärlek!

Upp till toppen
Annons: