Annons:
Etikett04-barn-3-5-år
Läst 1613 ggr
Imasy
2008-05-05 03:04

Är det nu det börjar? :S

jag tror att min kära son är på väg in i trots åldern :/

han är ju 3 år nu, och det är väl nu det börjar eller?

kan ju bara ta ett exempel som hände idag. vi satt och hade tråkigt, så jag tänkte att vi kan ju alltid bara lite matbröd och en sockerkaka. det var han helt med på och vi sprang iväg till affären för att inhadla lote grejor först. han var då hur go och snäll som helst.

väl hemma så satte vi igång med sockerkakan. då skulle han ha en brödkavel, och tajatde 209873576 gånger att han skulle kavla sockerkaks smeten. Efter att ha förklarat lika många gånger att det GÅR verkligen inte, så tröttnade jag ur och tog av honom kaveln och slängde iväg den.

då vart det ju illtjut och jag fick höra att jag var dumma mamma och åkte på en smäll. då vart det raka vägen in på rummet för den lille herrn.

tillslut så vart vi sams igen, och han var med i baket efter en stund. men sådana här grejor är det hela tiden.

hans käre far säger att jag klemar med honom, bara för att det är mig han bråkar på mest hela tiden. det han inte verkar förstå, är att det blir bråk mellan mig och sonen, för att jag sätter gränser och han får inte som han vill. klart han blir arger då och bråkar. så ska man tjafsa med den stora surpuppan också :/

det är väl fler som gått igenom detta stadie jag/vi/sonen är på väg in i antar jag, har ni några tips eller nåt? eller blir man gråhårig efter denna period? ;)

Annons:
Annette
2008-05-05 08:30
#1

Låt honom kavla lite matbrödsdeg i stället.

Så här i efterhand tycker jag inte att våra barn hade några svåra trotsperioder. Lite småsaker dyker väl upp titt som tätt, men jag skulle nog oroa mig mer om det inte gjorde det.

Elisabeth-J
2008-05-05 11:41
#2

Det där med kaveln handlar ju om att du säger att det inte går att baka med kavel med smeten men när han inte får prova så vet han ju inte, man kan hälla en liten klick så han får upptäcka själv att det inte fungerar och sen erbjda ett annat alternativ, som att han kan få hälla i smeten i formen, skrapa ur med slickepotten osv. då undviker man dessa konflikter. Barn ska upptäcka saker och vid den åldern är det mycket nytt och spännande att upptäcka och lära sig. Så för att undvika konflikter, erbjud din pojke alternativ och låt honom prova på det som gör honom nyfiken, ja inte allt förstås men det är bra om man kan visa det man säger. Om man säger att en spisplatta kan man bränna sig på för den är varm, ett barn vet inte bara för att man säger det, man kan sätta på plattan så barnet får upptäcka att den är varm, hålla en hand en bit ifrån för att känna t.e.x. Ju mer barnen är med och får prova på och upptäcka i sin nyfikenhet, ju roligare blir det för både barn och vuxna.  Det lär också barnet hur man ska handskas med konflikter för barn gör inte som vi säger, dom gör som vi gör. Så när det gäller konflikter så tar barnen efter oss vuxna, dom gör som gör när vi blir arga t.e.x. Så om du som vuxen slänger brödkaveln så visar du barnet att så gör man när man blir arg och han kommer då att slänga saker när han blir arg. Det är inte lätt att vara förälder, det är nog livets största utmaning och utbildning, men en rolig sådan för vi lär oss också väldigt mycket av våra barn :)

 

Elisabeth 
Medarbetare på Övernaturligt iFokus, Sajtvärd på Gravid iFokus

blondifire
2008-05-06 03:53
#3

håller med #2 i stort men sen är det oxå så att det är med dom barnet känner sig trygga med som dom testar gränser och lär sig hanskas med konflikter.därför är det som hon säger viktigt att reagera på ett sätt du själv är beredd att få tillbaka sen,som det med kaveln.sen e det inte lätt o vara pedagogisk i alla lägen men att ge han timeout är en bra metod, jag gör så att jag varnar först ,slutar hon inte då(4årig tös)sätter jag henne på neutral plats som tex en stol i hallen,förklara varför han får sitta där,se till att det typ är ett par minuter,gå tillbaka och fråga om han är beredd o be om förlåtelse,sen är det viktigt att du oxå gör det när du reagerat för häftigt kanske elr likn.ja du fattar nog..ibörjan var det jättesvårt,man måste kunna vara konsekvent o försöka undvika att samtidigt ge sig in i en diskussion.min tös körde med allt möjligt först.hon ville kissa,hon ramlade av stolen m.m. bara gå dit,sätta tillbaka henne och gå ifrån,utan ett ord…oj d blev långt men det är iaf vad som funkar här o har gjort på alla 4 barnen faktiskt..att sen bemöta deras känslor,prata att det är ok o bli arg på varann,man älskar varann ändå,men lika viktigt att kunna säga förlåt,barn som vuxen, och att det inte är personen utan handlingen man inte tolererar.barn tar ofta saker personligt.ja vem gör inte det men du fattar… lycka till med och hitta just er metod..

S*Winsnes Wilda

Upp till toppen
Annons: