Annons:
Etikett08-nybliven-förälder
Läst 4386 ggr
Tejos
2008-06-22 18:15

"Goda råd"

Måste bara skriva av mig lite.

Finns det något värre än alla "goda råd" man får från alla som tror sig vara proffs på ens barn?

Okej, Emma är mitt första barn men jag tror ändå att jag känner henne bäst. Och jag vet tex att hon inte skulle må särskillt bra av att dricka te eller äta barnmatspuré nu vid 8 veckors ålder. Hon blir inte heller mindre hungrig för att någon slår henne hårt i rumpan…

Dom som tror sig vara allra bäst på att ge råd är antingen 70+ (tror inte vi gör riktigt på samma sätt med barn nu som när de var unga) eller så har de inga barn alls själva.

Tar tacksamt emot bra råd när jag behöver dom och frågar efter det, men annars skulle jag gärna vilja be resterande att sköta sig själva.

Och självklart menar jag inte folk härinne, utan i min vardag hemma irl.

Någon som känner likadant?

Annons:
Tejos
2008-06-22 21:34
#1

Verkar bara vara jag som får alla goda råd… Förvånad

Lorita
2008-06-22 21:54
#2

Nej då du är inte ensam, när min dotter, 1,5 år nu 17 ville ha en påse godis i affären hon skrek och jag sa nej….då kom det fram en tant och talade om gör mig vilken dålig mamma jag var. Vad hon inte vista var att jag inta hade råd att köpa godiset och att inte heller min dotter gillade godis utan det var en färgglad påse hon fastnade för.

En liter mjölk eller en påse godis, valet är enkelt för en mamma och idag så tänker jag tillbak på händelsen och jag tror min dotter också lärde sig något av att vi inte hade råd för hon är sparsam och nöjd med det hon har och får.

En förälder vet och känner ofta vad som är bäst, man har sina gränser och den frihet man ger sina barn och det anpassar man efter barnet och ekonomin.

Med vänlig hälsning Lorita
Sajtvärd för Konstnärer, Welshponny och Westernridning




Tejos
2008-06-22 23:41
#3

#2 Ush för tanter som lägger sig i när de inte har en aning!

Jag har också märkt att många tanter tittar snett på mig. Först när jag jättestolt gick med stora magen och nu när jag ännu stoltare går med Emma i barnvagnen. Som om jag vore för ung och typ blivit på smällen av misstag.

Då skulle de bara veta att jag är närmare 30, varit gift i 3år och att Emma var väldigt efterlängtad! Glad

Och om det nu var så att jag var yngre än jag är och valt att behålla ett barn som inte var planerat så vore det väl ännu värre med dessa blickar. Ush och fy, blir så irriterad på sådant.

Lorita
2008-06-23 00:13
#4

#3 efter den händelsen då bestämde jag mig för att jag är mamman till mina barn och ingen annan!!!!!

Och jag kan säga dig att så här 16 år senare, så har jag två barn som jag kan vara riktigt stolt över, två barn som litar på mig och mina beslut och jag lita 100% på dom.

När jag var i affären med min dotter då var jag liten och osäker, men jag gjorde vad min mage sa var rätt och det var och blev rätt……tanten hade fel Hemlis

Med vänlig hälsning Lorita
Sajtvärd för Konstnärer, Welshponny och Westernridning




spindelfot
2008-06-23 02:24
#5

själv så var jag ju nyss fyllda nitton då jag blev gravid av misstag.. haha, misstag var det ju men vi blev glada ändå ;)

Något jag stör mig på är när människor klankar ner på mig för att jag har koll på mitt barn, har tillockmed fått höra att barn SKA bryta armar och ben.. så att de lär sig. Vad är man för förälder ifall man LÅTER barnen bryta benen, haha, helt vansinnigt.. och vad lär man sig av att bryta benen egentligen? att man inte får vara nyfiken, klättra, rota, kolla.. det är ju inte för att falla som man klättrar och klänger..  

jag har även blivit utskälld av en farbror för att jag inte hade en mössa på min son. det var inomhus, på sommaren..

Men sen har jag fått en massa bra råd också! Fler bra än dåliga faktist! Så det väger upp..

spindelfot, medarbetare på Druid & Shaman och Häxor ifokus

Tejos
2008-06-23 12:48
#6

#5 Huvudsaken är ju att man är den bästa mamman till sitt barn! Oavsett hur gammal man är osv

#4 Härligt att höra att du är stolt över din barn Glad

Annons:
ho0mii3z
2009-12-22 12:42
#7

förstår dig!!

Måste delam ed mig av grann KÄRRINGEN!

Hon sa att jag skulle blanda vatten och MJÄL o mata min 3 månaders bebis, citerar: " Då håller hon tyst, men säg till BVC att du fortfarande ammar,,, "

IDIOT!

Tiktok: @iminaandetag
Instagram: @iminaandetag

AusaBausa
2009-12-22 14:02
#8

var med så attans trött på alla goda råd man fick om sin förstfödda som man verkligen INTE ville ha eller bett om..oftast från den äldre generationen också eller de som trots ung ålder var gammelmodiga …men man lärde sig att antingen säga ifrån eller bara stänga öronen;-)

när min första son föddes var det en sådan supervarm sommar o det gick absolut itne ha ngr kläder på honomm o allra minst när han låg i sin vagn..2 gamla tanter blev helt förskräckta o sa att jag måste ju klä den lille så han ej blir sjuk..iallafall ha en mössa på honom…jag kände på honom, han var precis lika svett som jag som gick i topp o shorts, drog fram termometern som jag hade lagt i vagnen o den visade 25-30 grader…visade den snällt för damerna o sa att det behövs itne för det är fruktansvärt varmt i vagnen för honom…dem sa inget mer sen…;-)

tror inte jag hade nämnvärt mkt kläder på honom förräns han blev 2 månader:-) friskare kryare liten bebis fanns inte o fortfarande går han i tunna kläder o alla säger åt honom o klä sig, äldre släktingar, men han fryser verkligen inte och han är aldrig nästan sjuk…och man tycker ju att en 12-åring själv ska veta när han ska klä på sig om han fryser, vilket han klarar galant! ;-)

citat:klä på er ungar mamma fryser;-)

samma gäller när folk tjatar på ungarna att dem ska äta mer…jag brukar svara dessa människor att folk i Sverige svälter inte om  de serveras mat o ändå inte äter…dem måste ju själva lära sig lyssna på sin kropp o förstå mätt o hungrigbehovet…hur ska dem annars veta när dem ska sluta äta?! När mamma säger det? naej tror inte det;-)

magma
2009-12-23 11:44
#9

När mitt första barn var 8 månader så fick jag ett "gott råd" av en nära släkting med två egna barn, några få år äldre än mitt barn. Han var 8 månader och det var hans första jul och första gången han såg en julgran, han tyckte den var jättespännande! Han kunde alltså inte riktigt låta bli granen, och denna tjej sa att "låt honom hålla på, välter han granen över sig så lär han sig att inte hålla på med den". Jo tjena, vilken bra idé…

SannaHolmgren
2009-12-23 13:15
#10

Ja gissa om man har fått goda råd av alla slags människor. De knepigaste har vi fått från några i släkten, fast det är en annan lång historia, inte riktigt rolig alltid.

Men jag har insett att de flesta goda råd kommer från människor som bara vill väl, så jag brukar svara något trevligt tillbaka tex att "Tack snälla du, det ska jag tänka på till nästa gång…" eller "Tack för tipset." eller "Jag har redan provat det" så brukar de flesta vara nöjda och gå sin väg.

Men jag fick själv rycka in en gång då en pappa tjatade på sin nyfikna pojk på ca 3 år, för det kändes som om jag faktiskt visste bäst då trebarnsmor som jag är.

Pappan sa åt pojken som försökte öppna glassdisken flera gånger, till slut blev han förbannad och röt åt pojken: "SLUTAR DU INTE SÅ KAN DU KAN KLÄMMA DIG, SKYLL DIG SJÄLV DÅ SÅ HÄR KÄNNS DET!" sa pappan och tog pojkens hand och försökte klämma hans små fingrar i glassdiskens lucka med milt våld. Det såg fruktansvärt ut, så jag frågade väldigt högt "KLÄMMER DU GRABBENS FINGRAR MED FLIT ELLER?" Kan säga att pappan blev mycket mycket sur på mig, men det struntade jag högaktningsfullt i. Hoppas han fick en tankeställare.

[veralera]
2009-12-25 20:57
#11

Åh vad jag hatar aaaallla jobbiga tips som folk kommer med hela tiden.

Och alla alla alla fördomar… Folk har problem att jag var 16 när Antonio föddes, alla har så otroligt många förutfattade meningar.

Tillexempel tar ALLA (utan undantag) för givet att jag blev på smällen när jag var full, att jag inte vet vem pappan är, att jag bor i en smutsig etta, är full 3 gånger i helgen, röker marijuana och lever på socialbidrag.

Jag jobbade fram tills 2 veckor innan Antonio föddes, jag bor med hans pappa, vi ska köpa hus tillsammans, jag studerar, har inte ens smakat något starkare än cider på två år, och jag och min pojkvän har det allmänt bra tillsammans.

De värst fördomarna har LÄKARE av någon anledning. Tex blev jag jätteförkyld och var rädd att det var svininfluensan, så gick jag till läkaren. Jag ger mitt personnummer, och hon frågar lite frågor. Så säger jag "varken min pojkvän eller min son är sjuka". "HAR DU EN SON???" utbrister hon, drar ner sina glasögon och bokstavligen stirrar på mig. Så kollar hon ner i sina papper, pekar på mitt personnummer, börjar sucka ljuuudligt och skakar på huvudet. Jävla puckokärring.

Och när jag var på kontroll hos öron/näsa/hals läkaren så sa jag bara att jag var trött för att jag knappt sovit inatt, så svarar hon "Ja det är ju jobbigt att vara ensamstående förälder". "Ursäkta?" svarar jag, "Ja?" svarar hon bara och tycker inte hon sagt något konstigt. "Jag är inte ensamstående, jag bor tillsammans med min pojkvän, varför skulle jag vara ensam?" säger jag småirriterat. Hon kollar lite konstigt på mig sen säger hon typ, "Njä asså ja, jag bara tänkte… Eftersom du är 16… Och sa du inte hade sovit inatt…"

Ursäkta, men klagar inte ALLA nyblivna föräldrar på att de inte fått sova, OAVSETT ålder? ;s

johan
2009-12-28 00:38
#12

Tänk er då att vara pappa. Dessa äldre damer anser nog att det självklart att det är kvinnor som bäst vet hur man tar hand om barn. Även om de tycker det är lite gulligt att papporna är ute med barnvagnen, så tror jag att vi står både ett och två snäpp lägre ned på förtroendeskalan än dagens mammor gör.

Jag har dock aldrig någonsin fått liknande blickar eller kommentarer från män. Har män någonsin kommit med pekpinnar förklädda till vänliga tips gällande hur man bäst tar hand om sitt eget barn?

Fast samtidigt måste jag säga att de äldre damerna tillsammans med invandrarkillar i 20-30 årsåldern är de som är absolut bäst på att flirta tillbaka med vinkande och skrattande barn.

Förstår inte hur man kan sitta på en buss och ha stenansikte när bäbisar söker ögonkontakt och flirtar med en. Det är så oemotståndligt.

Mvh // Johan

Född vid 334.00 PPM

Bumsibum
2010-02-13 02:49
#13

Jag känner igen mig.. sen tycker jag bara för man är en ung mamma ser alla ner på en, och man kan mindre än nån som fick sitt första vid 30, men så behöver de inte alls vara!

håller med dig om de du skrev…. man känner sitt barn bäst!

Annons:
Upp till toppen
Annons: