Vet inte vad jag skall göra!
Vet inte riktigt vad jag skall hitta på för de är så att min flickvän vill skaffa barn i framtiden och jag känner mig inte riktigt redo då jag har ett ett litet handikap. jag älskar barn så de är inte de men jag oroar mig över att barnet skall få dessa som jag har problem med:(
vad skall jag göra?
Jag vet inte vad du har för handikapp och hur det påverkar dig och ditt liv, det har kanske en ganska stor betydelse i detta fallet.
Om det är ett förhållandevis begränsat handikapp så hade jag nog vågat chansa på att barnet slipper.
Själv har jag en reumatisk sjukdom, som även min mamma har och möjligen var det samma som mormor hade också. Nu hade jag förvisso inte fått någon diagnos innan barnen började trilla in, men jag tror faktiskt inte att det hade påverkat mig nämnvärt. Skulle barnen också bli reumatiker så får man hantera det då - förhoppningsvis finns det ännu bättre läkemedel att använda i framtiden än det gör nu.
Ja förstår så jag kanske skulel chansa ändå! ja vet itne riktigt vad min sjukdom innebär den borde ej vara bärande då jag e den enda i hela familjen som fått den! Ja skakar om händerna o sen till råga på de har ajg gått o fått ep med så de är sådär med mig men de finns lössningar på allt så man skall inte deppa men de är ju trots allt inte än de med barnet men när dagen kmr får jag hoppas på de bästa!
#2 - om du är den enda i familjen så finns nog två alternativ som är tänkbara, antingen är det en recessivt nedärvd sjukdom (anlaget måste komma från båda föräldrarna för att barnet ska bli sjukt, det är 25% risk om båda föräldrarna är symptomfria anlagsbärare) eller också är det inte en ärftlig sjukdom.
Epilepsi vet jag faktiskt inte om och i så fall hur ärftligt det är. (jag har en fin raskatt som är tagen ur avel pga epilepsi, för att man inte kan vara säker)
ok för vad jagg hört om ep så är de inte ärfligt iaf inte i mitt fal och de känns rätt skönt jag vet ju trots allt vadde bror på och de känns himla skönt:D
Jag tycker du ska ta en diskussion med dina läkare angående din sjukdom och vad den skulle kunna innebära vid barnalstrande. Man får väl hoppas att de har mer information i bakfickan, oavsett om det är positivt eller negativt. Det känns ju alltid bättre om man vet vad det är man har att gambla med.
#5 stämmer helt riktigt men så är problemmet att ajg varit på flera undersökningar de vet inte ad de är och oftast ahr de gjort narr av mig.
En läkare sa ja de är bra de finns sådana som du så jag har något att ha roligt åt! jobbig jäkel skulle ajg se han idag oj oj oj vad jag skulle…..men nu handlarde inte om de utan rädslan att våga gå ditt igen
Du kanske kan bli remitered till genetisk utredning till någon specialist. Jag vet inte hur det funkar här i Sverige dock men jag skulle iaf fråga läkaren.
#7 vi får se vad som händer de är som sagt ett tag till så kanske inte behöver oroa mig redan hehe
#8 - fast det är ju inte fel att börja gräva lite i frågan redan nu, som du faktiskt gjort litegrann med den här tråden, för att veta hur du ska förhålla dig till barnalstrande i framtiden. Även om det ligger 10 år framåt i tiden.
#9 Nä de ligger något i de du säger helt klart:) skall se över mina val o möjligheter!