11 - Samlevnad

Rättigheter på dagis?

2008-11-12 10:11 #0 av: emsems

Har man som förälder inga rättigheter från dagis? En jag känner har barnet på 3 år på dagis. Barnet har blivit biten av ett annat barn på dagis hela tre gånger! En gån i ryggen och nu senast i veckan, i ansiktet. Hon blev denna gång biten över ögat, i nästan och i kinden.
Mamman har försökt prata med personalen, vilken unge gör detta? Vad gör dom åt saken? Hur ska dom lösa detta, det kan ju inte fortsätta! Dottern vågar inte säga men sover knappt sedan "attakerna" började. Personalen säger att de har tystnadsplikt och säger inget. Så så vitt mamman vet, händer det inget. Barnet trivs så bra i övrigt på dagiset och hon vet itne vad hon ska ta sig till. Har man ingen rättighet som mamma? Kan detta verkligen ska få fortsätta?! Ska alla barn byta dagis tills bara denne bråkstake är kvar? Och vad är det för fel på det abrnet, om det går runt och biter andra barn i ansiktet?!

Anmäl
2008-11-12 10:53 #1 av: lisette

alltså ursäkta mig, men har du någon aning om vad du skriver?

fel på barnet som biter????

min son har bitit barn vid tre tillfällen. han får sova i ett eget rum och de har otrolig koll på honom.

varför ett barn biter vet ingen, det finns olika sakeanledning sägs det.

men att säga att det är något fel på ett barn gör mig förbannad!!!

min son är det inga som helst fel på, vi vet inte anledningen till att han bitit. nu har han inte gjort det nu på flera veckor. han kan uttrycka sig, så det handlar det inte om.

snälla, uttala dig inte om ngt du inte har ngn som helst aning om. de på dagiset gör säkert något åt det och det är MINST lika jobbigt för föräldern till det bitande barnet som för barnet som råkar illa ut. man mår inte bra över det hela, tro mig.

och kommentarer som ovanstående gör att man mår ännu sämre och blir förbannad!

GAAAH!

Anmäl
2008-11-12 11:54 #2 av: CarolaCarro

Barn som biter har väl svårt att uttrycka sig kanske???? Dom pratar väl med barnet som biter och förklarar säkert att de gör ont och att hans/henns kompis blir ledsen mer kan man inte säga till ett barn.. Sen berättar de säkert det för föräldrarna till barnet som biter.. Inget ovanligt att barn bits när de inte kan uttrycka i ord vad de vill...

Anmäl
2008-11-12 14:34 #3 av: lisette

#2 fast det är inte alltid det är så. min son kan uttrycka sig bättre än vad många äldre barn kan och han har bitits.

Anmäl
2008-11-12 15:14 #4 av: SweGizmo

När jag jobbade på dagis så kunde sådant hända, ofta var barnen under 3 år. dem testar, dem förstår inte vilken styrka dem har i tänderna:/

det är lite som valpar, dem måste testa. dem naffsar så att säga.

Personalen pratade alltid med barnet som bet och "ajjabajjade" henne/honom på ett snällt sätt. Sedan vet jag inte vad dem gjorde om det fortsatte, var ju inte där varje dag eftersom jag bara var vikarie.

Anmäl
2008-11-12 15:21 #5 av: Elisabeth-J

När ett barn biter andra barn brukar man i personlaen ha extra uppsikt över barnet och vad gäller tystnadsplikten så tror jag inte att den gäller i ett sånt fall. Mitt barn blev illa biten när han gick på dagis och jag fick veta vilket barn det var som bet honom. Kanske det dagisets vill vara försiktiga bara genom att inte berätta men inte tror jag att det är något fel på barn som bits, det kan dom göra av olika anledningar.

Anmäl
2008-11-12 17:47 #6 av: AnnaLundin

Oavsett skälet till att ett barn bits så bör den ju extraövervakas för att det inte ska behöva hända.

Ta kontakt med den som är ansvarig för förskolan ifråga och gå till överordnade inom kommunen om det inte hjälper. DU måste ju kunna vara trygg med att lämna ditt barn på dagis utan att det ska behöva bli bitet av något annat barn där.

Egentligen behöver du inte veta vilket barn det är som bits. Det är ju dagispersonalens sak att hålla reda på det och övervaka så att det inte får hända igen. Vad skulle du med infon till egentligen, om vilket barn det är? Ringa och skälla ut föräldrarna? Jo, sånt händer och till bilken nytta? Barnet kanske aldrig haft några sådana tendenser hemma, så vad ska föräldrarna göra åt saken på dagis?

Anmäl
2008-11-12 19:19 #7 av: JohannaMax

Hos min dagmamma är de öppna och säger vem som bitit vem. Inte för att det spelar någon roll, det viktiga är att man får veta att ens barn blivit biten för det kan faktiskt bli allvarliga infektioner av små barngaddar med.

Ofta att de små testar och även att de har svårt att säga i från, tex om någon tar en leksak för dem går det snabbare att "hugga till". Även när tänder är på väg kan de bita tag i första bästa. Givetvis är det inget bra sätt för barnet att göra så utan man ska ju som vuxen/personal berätta för dem att det är fel sätt.

Det är inget fel på det barn som biter, alla barn har troligtvis bitit under sin uppväxt.

Norma har blivit biten ett par gånger men även en gång bitit en större tjej (fem år, Norma är tre) då hade den tjejen tagit en grej samt nypit Norma och då högg hon. Hon har aldrig bitit hemma eller annars vad jag hört.

Mode & Skönhet.iFokus -sajten om mode, skönhet, smink. glitter & glamour!

Anmäl
2008-11-12 21:10 #8 av: Zebben

Har ännu aldrig haft problem med något barn som bitit ett annat på dotterns dagis. Men jag är helt emot att personalen ska gå ut med info om vilket barn som bitit. Det räcker med att personalen vet om det och gör något åt saken.

Jobbar ju också på dagis, men med hundar. Tungan ute När det händer något där, tex att någon hund har fått rävskabb (smittsamt men som är helt omöjligt att skydda sig från när man är ute i skogen) så är det "tystnadsplikt" på detta. Om någon hundägare frågar om vem som börjat, så säger vi absolut ingenting. Finns ingen anledning. Har fått några sura miner för att vi inte säger vilken hund, men till vilken nytta har dessa över att veta? Deras hund blir ju inte mindre smittad eller sjuk bara för det.

Anmäl
2008-11-12 21:53 #9 av: JohannaMax

Vad ska föräldrarna göra om de får namnet på barnet?

Jag är varken för eller emot det, att lämna ut namnen. Det kanske är skillnad på dagis och dagmamma. Vi är fem barn hos vår dagmamma och ganska öppna av oss och pratar med varandra.

 

Mode & Skönhet.iFokus -sajten om mode, skönhet, smink. glitter & glamour!

Anmäl
2008-11-12 22:29 #10 av: magma

#0: Det ska finnas stödteam, föräldrarna bör kontakta rektorn och begära att få kontakt med någon därifrån- som i sin tur ska vägleda personalen om hur de ska gå tillväga för att lösa situationen.

En del barn bits i en viss ålder, andra bits aldrig, och det går inte att kategorisera om hur/vad/varför. En del slåss, andra bits, andra gråter/skriker mycket, andra drömmer mycket mardrömmar, en del går undan när de blir ledsna- andra rycker istället ifrån de andra barnen deras leksaker... Allt hänger ihop med utvecklingsfaser och olika stadier i barnets liv. Viktigast är förstås de andra barnens säkerhet, för antagligen är det inte bara ett barn som blivit bitet och om personalen behöver en extra resurs till "bitaren" tills detta gått över så bör föräldrarna ta upp detta med stödteamet. Teamet ska personalen själva kontakta när de behöver hjälp, men tyvärr görs det inte så ofta som det kanske skulle behövas...

För övrigt så har personalen sekretess, de får ej berätta om vilket barn som gjort detta. Hoppas det ordnar sig!

Anmäl
2011-01-31 09:16 #11 av: SarahJackson

Nu kanske jag är väldigt sent ute i den här tråden.

Vill bara upplysa om att barn inte bits för att göra andra barn illa, de bits för att det ger en effekt eller kanske de till och med har växtvärk i tänderna som gör att de vill bita i hud eller andra saker.

Föräldrar idag vill gärna förstora upp små händelser som egentligen bara är bagateller. Jag har stor förståelse för att man vill skydda sitt barn, men gör det på andra sätt.Till exempel från ohälsosam mat eller överskyddsamhet.

Genom att bli "puttad" eller "biten" lär barnen känna varandra och de lär sig vad som är rätt och fel och vart gränsen går eftersom pedagogerna ofte ingriper och förklarar för barnet vad som just gick snett.

Snälla, se det som något positivt att barn blir utsatta för små skador. Barn MÅSTE lära sig att ramla, säga ifrån och lära sig sociala regler osv. Allt detta lär man sig genom att uppleva det själv. Inte genom överbeskyddande föräldrar.

Hur tacklar man svårigheter när man blir vuxen om man aldrig lärt ig hantera konflikter själv? All kunskap bör byggas upp från toddler-ålder.

Du gör ditt barn en tjänst genom att lära sig konflikthantering från tidig ålder och inte skydda ditt barn från världen.

Dela gärna dina reflektioner,

tack.

Anmäl
2011-02-03 12:59 #12 av: AusaBausa

# 11 var är gilla-knappen? Flört

Anmäl
2011-02-03 18:36 #13 av: Ljusta

#11 Håller med dig helt!

Anmäl
2011-02-05 14:07 #14 av: Ketang

Kan inte annat än att hålla med #11. Men jag tycker att reaktionen från föräldrar till barn som blivit bitet eller som biter andra barn ändå är normal och kanske inte riktigt så överdriven.

Min dotter kom hem i torsdags från dagis och berättade att en av killarna bitit henne i handen. Hon hade ett märke där och när jag hämtade henne sa personalen inget om detta. Det tolkar jag som att dom inte ens märkt det. Sånt kan jag bli förbannad över. Ibland när jag kommer till dagis så har dom 2-3 barn som är i ett rum själva medans personalen är med 3-4 av resterande grupp i ett annat rum. ??? Det kallar inte jag att ha koll på barnen.

Däremot tror jag inte att det är lätt att undvika konflikter på dagis och självklart måste barn lära sig hantera konflikter.

Det jag som förälder gör när min dotter berättar att någon bitit henne eller dragit henne i håret är att sätta mig med henne och förklara att vissa barn gör så och att det inte är hennes fel. Man får försöka ta sitt ansvar när personalen på dagis brister lite. Dom är ju bara människor och kan givetvis inte se allt jämt.

Att säga att det är fel på ett barn som biter tycker jag bara visar på okunskap och inget som du #1 ska ta illa vid dig av. 

Anmäl
2011-05-08 22:07 #15 av: jesse741

Jobbar på en förskola där vi just nu har en "bitare" Barnet i fråga är närmare 2 år. Vi är alla medvetna om barnets "hyss" och håller extra ögon på barnet. Vi har oxå lär de andra barnen att när "bitaren" kommer fram och dom märker att h*n e på väg att bitas så ska dom stampa i golvet och titta barnet i ögonen och säga NEJ!!!! Och detta har hjälpt mycket. Sedan har vi några försiktigare barn som tyvärr blivet lite av bitarens "favoriter" Och naturligtvis så pratar vi med "bitaren" om att kompisen blir ledsen och att det gör ont m.m.  Vi gör oxå så att vi tar det bitande barnet från den som den har bitet och leken. Och så får h*n vara i ett annat rum eller i en annan del av rummet och leka själv. Efter några kämpiga veckor så börjar "bitaren" att förstå att om jag bits så får jag inte vara med i leken, kompisarna blir arga och man får leka själv, vilket h*n DEFENITIVT inte vill. Barnet i fråga är ett mycke sociallt barn som är duktig på många sätt och vis. Fullt normal!!!!

Föräldrarna till detta barn är OLYCKLIGA. Men dom kan inte påverka vad som händer på förskolan, det är ju vi i personalstyrkan som får ta tag i detta. Föräldrana kan ju inte göra så mycket mer än att säga till barnet att inte bitas. Bit situationerna uppkommer ju på förskolan bland andra barn och då är det där man får jobba med det.

Det är sällan sällan något "fel" på dessa bitande barn. Många barn bits någon gång under deras uppväxt, vissa mer än andra. Ofta är det mindre barn då dom inte kan komunisera och då tar man till tänderna. Det är efektivt för man får uppmärksamhet från kompisarna och fröknarna lägger märke till en.  Ett effektivt "vapen". Andra barn kan ibland inte kontrolera sitt agerande då dom blir arga och förbannade på sina kompisar och då kan det oxå förekomma bet.

Vi berättar alltid för föräldrarna om deras barn blivet bitna men inte vem som gjort det.Dels för tysnadsplikten och för som sagt det e inte så mycket föräldrarna kan göra då allt händer på förskolan. Föräldrarna till bitarna har det jobbigt nog utan att vi "hänger ut dom". Sedan är det ju naturligtvis så att barnen själva kan berätta vem som bitet dom och så. Vi informerar oxå "bitarens" föräldrar om att deras barn har bitets igen. MEN vi är oxå väldigt noga med att berätta positiva saker om "bitaren" oxå. För det får inte bli någon "häxjakt" på föräldrarna eller barnet. Det e fullt normalt att barn bits.

Hoppas att det löser sig med din väns barn!

 

Anmäl
2011-05-09 22:20 #16 av: Kimpa

Så g att det är en gammal tråd, men kan dela med mig av att min grabb också bet när  han var ca 2½ år.
Kunde hända någon gång i veckan och oftast om han blev arg eller inte fick det han ville i leken med andra barn.
Han gick hos en dagmamma som hade extra koll på honom och som talade om det för oss föräldrar.
Ingen annan förälder var arg, det var nog bara jag....SkämsOch olycklig.
Men det gav sig efter ett tag.

Min lilla flicka som inte kunde prata förstårligt nvid den åldern rev och nöp barnen istället om hon blev trängd ,de var för påiga eller hon helt enkelt inte ville.
Det var hennes sätt att säga NEJ.
Men även hon fick lära sig att sluta med det.

Tror det är ganska vanligt med barn som bits, iaf någon gång...

Anmäl
2011-06-28 21:34 #17 av: Zebben

Skrev ju tidigare i tråden. NU har min dotter (visserligen några månader sedan) både bitit och blivit biten på dagis.

Hon hade gått en vecka på dagis då hon faktiskt bet sin kompis. Det hände inte någon mer gång och fröknarna nämnde inga namn inför det bitna barnets föräldrar. Ser inte varför man skulle ha nytta av att veta det.

Sen har nu min dotter blivit biten 2-3 ggr av ett annat barn på avdelningen. Jag har mina aningar om vem det är, allra troligast en flicka som fäktar med armar och ben så fort hon inte får som hon vill. Men återigen. fröknarna nämner inga namn och det är helt ok för mig. Min dotter har berättat vem det är, men hon är 2 år och jag kan säga att jag inte kan vara helt säker på att hon verkligen säger rätt barn.

Så trots att jag nu "själv" utsatts för detta så har jag ändå inte ändrat uppfattning. Det finns ingen anledning till att fröknarna berättar. Huvudsaken är att de jobbar med problemmet.

Anmäl
2011-11-02 08:02 #18 av: Jsoff

Min 16 mån son blev igår biten på dagis både i ansikte och på rygg, rivmärken i ansikte och bula hö ögonbryn. Han är bara 16 mån och minst på avd. Dessutom är det höstlov och bara hälften så många barn som vanligt. Personalen sade inget igår när jag hämtade utan jag såg märkena först när jag tog av kläderna för att bada honom. Det ser hemskt ut!!! Jag har mailat rektorn och funderar på omplacering. Jag vill veta vilket barn och vill möta föräldrarna, inblandad personal och rektor. Jag förstår dock om tystnadplikten inte medger detta. Jag vill naturligtvis inte skuldbelägga barnet som biter eller dess föräldrar men jag accepterar inte att mitt barn blir bitet. Jag var själv på dagis från 6 mån till 6 års åldern på 70-t (min mamma är förskollelärare) och blev inte biten en enda gång under de åren!!!

Vi får se vad det hela utmynnar i. Det är inte roligt att se sin lilla unge med såna hemska märken och veta att det förmodligen gjort jätteont och att han blivit rädd och ledsen. Det känns inte tryggt att lämna honom längre...:-(

/S

Anmäl
2011-11-02 14:00 #19 av: AnnaLundin

Jag förstår att du är frusterad, men vad menar du att det skulle ge för resultat om du fick träffa barnet som bits och dess föräldrar? Det viktiga är väl att dagispersonalen vet vem som har gjort det och kan hålla koll i framtiden.

Hur gärna vi än vill beskydda våra älsklingar, så kommer de hamna i situationer i livet där de utsätts för både det ena och andra. Det kan vara både olyckor och planerade elakheter. Och jag tror inte att vi kan skydda oss från det annat än att låsa in barnen i madrasserade rum. Vill vi det?

Anmäl
2011-11-02 18:46 #20 av: [FruStein]

#18 Personalen får inte berätta för dig vem det är som bits - det kan bara barnets föräldrar själva berätta (om de skulle vilja det). På förskolan är det personalen som har ansvar för barnet, inte föräldrarna. I perioder finns det barn som bits på förskolan. Ibland går det flera terminer innan ett "fall" dyker upp och tyvärr brukar det smitta av sig.

Jag tycker att du ska kontakta förskolechefen. Personalen har gjort fel, de borde ha berättat detta för dig! Tar du kontakt med chefen så kan denne ta tag i detta tillsammans med personalen.

Men, de kan inte lova dig att det inte händer igen. Småbarn är fysiska och kommunicerar med kroppen. Däremot kan de lova att de försöker ha koll på barnet som bits, eventuellt sätta in en extra resurs ett tag.

Anmäl
2011-11-02 19:42 #21 av: Ketang

På min dotters förskola får vi veta allt som hänt. Vilka som bråkar, bits osv. Nu är det i ett litet samhälle men jag tycker inte det bör vara någon skillnad. Sen förstår jag inte varför man inte skulle berätta om det är något problem mellan barnen! Sånt blir jag arg på! Blir min dotter biten av någon fine, barnet kan inte hjälpa än mindre föräldrarna. Men kommer min dotter hem och säger att ex hugo bitit henne vill jag ju veta om det hon berättar är sant eller inte! Annars kan jag ju inte prata med henne om det.

Vår personal på förskolan berättade att min dotter och en pojk på samma avdelning ryker ihop då och då och att vi ska se till att ha korta naglar på henne. Samma sak har dom sagt till pojkens föräldrar. När jag lämnar dottern på morgonen tar jag alltid ett litet snack med dom båda. Vänligt givetvis, att dom ska försöka hålla sams och leka snällt. Det fungerar bra nu och alla parter är nöjda.

Så jag förstår faktiskt inte alls varför man inte skulle kunna få veta om det är problem på dagis!

Anmäl
2011-11-02 20:12 #22 av: AnnaLundin

Man ska få veta OM det är problem, men faktum är att dagispersonalen har tystnadsplikt och det kan vara lagbrott om de dessutom talar om vilket barn det är som bits.

Anmäl
2011-11-02 21:55 #23 av: Ketang

Hm okej. Mycket märkligt. Och dumt kan jag tycka. Skönt med ett dagis som fungerar på ett sätt som fungerar för oss som har barn där!

Anmäl
2011-11-02 22:54 #24 av: Ljusta

Precis som #22 säger så har vi förskolepersonal väldigt sträng tystnadsplikt (en av de strängaste) och om vi bryter mot den så är det ett allvarligt lagbrott. Vi får absolut inte berätta något som kan skada part 2, dvs det andra barnet, så om det finns förskolor som berättar vilka som bitits osv så tycker jag att det är väldigt allvarligt!! Det finns absolut ingen anledning för en förälder till ett bitet barn att få veta vem som bitit. Det viktiga är att veta vad personalen gör för att det inte ska hända igen. Barn bits inte för att de är onda, utan för att det brister i kommunikationsförmågan, tyvärr väldigt vanligt. Det går naturligtvis inte att skylla på föräldrarna heller, så jag förstår inte vitsen med att ha ett samtal om det som hänt?

Anmäl
2011-11-03 08:49 #25 av: Ketang

#24 Och jag förstår inte alls varför man ska vara tyst om det. Jag som förälder tycker att man har rätt att få veta så att man kan prata med sitt eget barn om det. Små barn säger ju inte alltid hela sanningen. Min dotter kom hem med ett stort rivmärke i ansiktet och sa att en pojk rivit henne, när jag pratade med personalen hade den pojken varit ledig! Jag fick veta vem det var som rivit henne och så pratade jag med min dotter om det hemma sen.

När man har lite större barn sen som man kan lita på mer ska man säga till barnet då att den inte får säga vad som hänt hemma sen? Jag förstår att man måste ha tystnadsplikt, men det får ju inte gå till överdrift! Att berätta att den har bitit den i dag är ju inte direkt samma sak som att berätta att det barnet har föräldrar som slår honom eller ska skiljas eller nåt sånt. JAG tycker att man som förälder har rätt att veta vilka barn som kan ställa till problem på dagis så man har lite koll. Hur ska man annars hantera det hemma om man inte vet.

Anmäl
2011-11-03 08:59 #26 av: AnnaLundin

Men det är inte ditt ansvar att hålla koll på vilka barn som gör vad på dagis, utan dagispersonalens. Jag kan inte på något sätt förstå på vilket sätt det skulle göra skillnad om du vet vilket barn det är som råkat riva eller bita ett annat barn på dagis.

Och vad det skulle ge att ha ett möte med föräldrarna, som någon föreslog tidigare i tråden, det begriper jag ännu mindre - vad ska föräldrarna kunna göra åt att barnet bits på dagis? Det är ju inte direkt programmerade robotar som kan programmeras om när de råkar göra något fel.

Anmäl
2011-11-03 09:03 #27 av: Ketang

Nä att prata med föräldrarna ser jag inte heller någon vits med. Men att veta vad som försegår på dagis tycker jag är viktigt. Jag vill veta om det min dotter säger när hon kommer hem är sant eller inte. Säger hon att någon rivit henne vill jag veta om det är så eller om det är någon annan. Dels för att kunna hantera det bättre om det är något som händer ofta så att mitt barn börjar må dåligt över det och dels för att jag vill kunna prata med henne om att man alltid ska säga sanningen och inte skylla på någon som är oskyldig.

Anmäl
2011-11-03 17:36 #28 av: Ljusta

#27 Fast precis det du beskriver är en av anledningarna till att det är tystnadsplikt. Varför ska föräldrar få förutfattade meningar om barn (som du skrev, "jag vill veta vilket barn som kan tänkas ställa till med problem"). Föräldrar ska inte gå och tycka saker om andras barn och föräldrar när de kanske inte har hela bakgrunden. Skulle du veta vem det är så kommer ju det att påverka hur du pratar om det barnet med ditt barn. Återigen så är det pedagogernas ansvar att ordna så att miljön för barnen blir säkrare, inte föräldrarnas.

Sen spelar det ingen roll vad man som förälder tycker, en lag är en lag och det finns en anledning till att tystnadsplikten är så stark för oss förskolepersonal.

Anmäl
2011-11-03 21:32 #29 av: Ketang

#28 Jag är INTE ute efter att hänga ut någon på något sätt. Så läs mitt inlägg igen för du har fått allt om bakfoten!

Vad jag menar med att någon kan tänkas ställa till problem så hänger du upp dig på enbart den meningen. Om du läser resten kanske du förstår att jag egentligen inte bryr mig om barnet som bitit utan vi kunna prata med min dotter om det som hänt hemma sen. Dessutom vill jag veta om det HON säger är sant.

Jag är fortfarande glad över att vi är öppna med sånt här på min dotters dagis. Det har fungerat utmärkt hittills och kommer högst troligt fortsätta att göra det då alla vi föräldrar är nöjda med det. Kommunikation tycker jag är viktigt. Det är våra barn som är ihop hela dagarna och händer något pratar vi om det. Sen tycker inte jag att det lär barnen något bra om man inte får prata om sånt här. Kommer hon hem och har blivit biten så talar ju inte jag om för henne att "den där j***la ungen är dum i huvudet" osv. Jag talar om för henne att alla barn fungerar olika och att pojken som bet henne kanske bara ville ha hennes uppmärksamhet fast han kanske inte visste hur han skulle få det, osv. Allt handlar faktiskt inte om att baktala och hänga ut barnen! Det kan vara positivt att prata öppet om det också! 

Anmäl
2011-11-03 23:03 #30 av: [FruStein]

#29 Varför måste du ha ett exakt namn för att kunna prata om saker på förskolan? Är det så att din dotter hittar på tycker jag att det bara är bra att du ändå tar det på allvar - då ser hon att det får konsekvenser när man skruvar till sanningen.

Den här lagen är i alla fall till för att skydda barn när saker och ting inte fungerar som på din dotters förskola. Det finns ju faktiskt fall där föräldrar i värsta fall dödat varandra för att deras små barn hamnat i bråk i sandlådan. Det finns också barn som lever i kulturer där det är OK att aga som straff, även andras barn.

Oavsett om du tycker att det är bra att man bryter mot sekretesslagen på din dotters förskola så är det just ett lagbrott och detta kan ge böter och så långt som fängelse som straff (ifall att lagbrottet leder till att någon skadas fysiskt).

Anmäl
2011-11-04 13:07 #31 av: Ljusta

#29 Jag har arbetat inom förskolan länge och jag vet att föräldrar tenderar att ha förutfattade meningar om ett visst barn som utsätter ens egna barn för bettskador, slåss osv. Ofta får även föräldrarna till barnet stå ut med en massa skitsnack. Tyvärr, men sånt har jag märkt av flertalet gånger. Då är det ju jättebra att det finns en lag som säger att vi pedagoger inte får diskutera andras barn med er föräldrar, det är bara för att skydda barnet. Alla föräldrar fungerar inte som dig (som aldrig skulle baktala någon som du säger), så man kan inte ha en lag för en förälder och en annan för en annan, det säger ju sig självt.

Och vill man diskutera med sitt barn hemma om det som hänt så behövs ju inga namn, det räcker ju att barnet berättar vad som hänt (om det är så pass verbalt) och vad som ledde fram till händelsen. Jag antar att pedagogerna diskuterade med barnen när det hände och även med dig när du hämtade? Så då vet du ju hela händelseförloppet och behöver inte ha några namn för att kunna diskutera händelsen?

Sen att din förskola inte följer lagen är ju bara beklagligt och inget som man kan kalla bra på något sätt.

Anmäl

Det finns en till kommentar till den här diskussionen. Den är bara synlig för medlemmar på iFokus. För att läsa kommentaren, logga in eller registrera dig på iFokus.