Annons:
Etikett02-barn-0-12-mån
Läst 22864 ggr
Ninjisen
2008-10-26 01:21

Tv tittande och spädbarn!

Undrar om det är dålgt för deras ögon eller utveckling att titta på tv.. Min snutt på 9 veckor tittar ofta åt tv´ns håll och verkligen fastnar.. Men börjar bli orolig om det inte är så bra för dom att titta, ens små stunder?

Annons:
Telefonkontakt
2008-10-26 01:34
#1

Undrar jag också.. Min Elva tycker att det är kul att titta åt dataskärmen när jag tittar på serier. Massa kul som rör sig ju

// Lowe. Medarbetare på hår.ifokus.se

Cerrolyn
2008-10-26 02:10
#2

Samma sak med Lea.

**MVH Cerrolyn

Ninjisen
2008-10-27 09:50
#3

Ingen som vet?

JohannaMax
2008-10-27 21:11
#4

Jag fick rådet att inte ha Norma framför tvn. Det var inte bra för ögonen och det var för mycket intryck för hjärnan med alla färger och flimmer. Fick även rådet att inte ha henne bortvänd från mig i vagnen innan hon var ett och ett halvt år för att det med blev för mycket intryck.

Mode & Skönhet.iFokus -sajten om mode, skönhet, smink, glitter & glamour!

Ninjisen
2008-10-30 20:20
#6

Okay.. Hmm! Nått att tänka på.
Tack för era svar!

Annons:
FerretCrow
2008-10-31 00:47
#7

ja du tror att det är bra på sätt och vis. vissa barn lär sig snabbare och vissa inte

Kurran
2008-11-02 14:07
#8

Strax innan jag fick mitt första barn slängde jag ut tv:n och det är 30 år sedan. Jag ville inte att barnet skulle tvingas på att vistas framför tv:n med sitt specilella ljus och ljud utan i stället få uppmärksamhet från mig.

Senare har jag läst om hur hämmande tv-tittande är på barn och att det också förstör förmågan att fokusera på olika avstånd mm.

Jag har fortfarande inte skaffat någon ny tv och saknar den inte.

magma
2008-11-02 19:00
#9

#0: När mina barn var riktigt små så hade jag dem aldrig framför TV:n så de kunde se den- om de var med när jag tittade så antingen grejade de med annat eller också ammade jag. Skulle nog inte ha överlevt maratonamningar utan att kunna ha en TV att titta på!Förvånad

Som äldre så ser jag till att ha kontroll på vad de tittar på, när de tittar och hur länge de tittar. För oss är det en bra lösning, och jag kan även se att de faktiskt har nytta av en del barnprogram. Sonen älskade Myror i Brallan när det gick på TV, och lärde sig en massa om djur och natur. (Och jag också:)

Tina-A
2008-11-03 13:51
#10

Tittade på ett program som tog upp massa gamla myter, och del att ögonen blir skadade av Tvtittande, vilket inte oväntat var helt uppåt väggarna.

Däremot tror jag att mycket TVtittande kan leda till alltför stillasittande barn då de lär sig att det är så roligt och vill inte göra annat. Aktiverar man sina barn och leker med dom och inte låter dom titta för mycket på stillasittande Tv så förstår jag inte hur ni menar att det skadar?

Finns mycket "undervisande" program som lär barnen massor av nyttiga saker! Titta bara på 5 myror är fler än 4 elefanter, ett toppenprogram ju!

.: Dance like there is no tomorrow :.

[Lyssna på någon av mina låtar -
”Jag är en liten bajskorv” på Spotify]

Jennifersthlm
2008-11-03 16:35
#11

Jag tror att man ska ta allt med en nypa salt, alltid använda sitt sunda förnuft.. Att en 9 veckors bebis ska sitta framför tv;n förstår jag inte.. jag hade allti(nästan) barnen med mig, bara av att hänga tvätt kan vara hur kul som helst, olkia färger mm, och att mamma är bakom tröjan mm..

Vid större barn, samma sak, men finns massor av bra tv program, Dora ex, räkning, färger, sorter storlekar och lätt engelska… Och 5 myror är fler än fyra elefanter.. Bolibompa är oftast superbra, men finns väldigt konstiga barnprogram även där. Jag eller min man sitter alltid med vid tvn, se det som extra mystid, skit i disken och var tillsammans en extra stund..

Vid rätt användande kan tv:n vara jättebra…

Hoppas jag inte klev på ngr ömma tår…

lisette
2008-11-03 20:22
#12

vet ni vad? detta tog penn & teller upp i bullshit bara häromdagen.

det var inget skadligt enligt experterna de var i kontakt med. satt barnet nära tv:n hade barnet kanske redan dålig syn, men det finns inga studier som säger att barn får dålig syn av att itta på tv.

Kurran
2008-11-04 16:55
#13

Det som jag avsåg var att barn kan få svårigheter att följa ett föremål med blickan om de är vana att titta på tv för när man tittar på tv är allt på samma ställe och kameran så att säga flyttar blicken åt den som tittar.

Det som man säger att barnlär sig från tv borde vilken normalt funtad vuxen kunna lära dem mycket bättre eftersom i verkliga livet får hela människan vara med.

Jag är själv dyslektiker men när jag var liten var det inget som någon brydde sig om. Det var bara att ta rättskrivningsläxan om och om igen tills orden satt där de skulle och med det menar jag att de satt huvudet, armen och handen. Numera när jag använder datorn när jag skriver har jag mycket större problem med min dyslexi än jag haft tidigare. Vissa ljudkombinationer ger mig oerhörda problem, något som inte existerar när jag skriver för hand.

Annons:
magma
2008-11-04 21:14
#14

"Det som man säger att barnlär sig från tv borde vilken normalt funtad vuxen kunna lära dem mycket bättre eftersom i verkliga livet får hela människan vara med."

Nu är det ju så att världen är mycket större idag än bara för 15-20 år sedan, och barn förväntas ha större globala kunskaper än vad t.ex jag förväntades ha när jag växte upp. (Är född -73) Jag personligen har mycket levande barndomsminnen av Dr Drövels resor, Kalles klätterträd, Fem myror är fler än fyra elefanter, Pippi Långstrump, Vilse i pannkakan osv och kan idag säga att dessa program berikade mitt liv genom berättarglädje, genom att bilderna fick igång fantasin även efter att TV:n var avstängd och Astrid Lindgrens röst som läser Ronja Rövardotter glömmer jag aldrig. Samtidigt så är jag en bokmal av stora mått och jag har slukat böcker sedan jag lärde mig läsa.

Jag skulle aldrig lämna över vårt ansvar som vuxna att lära våra barn om livet till TV:n, snarare ser jag TV:n som ett komplement till böcker, radio, tidningar. Jag kan inte se att TV som medium skulle vara sämre än böcker, om man tycker det så låter det för mig som ett slags snobberi och det hänger helt och hållet på föräldraansvar och engagemang också där.

Även om jag är en "normalt funtad vuxen" så kan jag inte "i verkliga livet" åka till nordpolen och undervisa mina barn om isbjörnar, eller till regnskogen för att lära om bergsgorillor. För mig är det då ett bra val att tillsammans med mitt barn sitta och lyssna och titta på TV:n med rörliga bilder och en kunnig person som berättar. Vem vet, kanske man faktiskt som vuxen råkar inse att man inte är fullärd och kanske t.o.m kan få lära sig nya saker?! Häromveckan talades det om hur det fungerar vid brand i Evas superkoll, om brandkåren, larmcentralen osv. Mycket intressant och en del var nytt även för mig om hur turerna går på larmcentralen.

Jag sitter så gott som alltid tillsammans med dem framför Bolibompa på kvällen, för att kunna prata med dem, svara på frågor, dela upplevelsen samt inte minst ha kontroll över vad de ser på= makt över fjärrkontrollen:)

Ninjisen
2008-11-04 23:42
#15

#9 Håller med dig… All Amning och titta in i en vägg hade aldrig gått.. Tvn är så himla bra att vila ögonen på medans barnet äter i timmar…

#11   Nä men jag tittar en del på tv så då blir det att hon sitter i mitt knä och tittar runt i rummet… Och då även på tv´n..
Inte så att jag sätter henne framför tvn varje dag liksom.

Nordqvist
2008-11-05 00:37
#16

Min dotter gillar att kolla på tv och hon får det för jag tycker det är ok! Hon är inte fast i Tv'n jämt, utan kan leka trots att den är på och vi leker med hene ofta och hon är koncentrerad på oss och inte tv'n då…

BM sa att tv inte är bra för barn under 2 år, men hon sitter ju inte direkt framför tv'n så synen kan ju inte ta skada (Eller? Isf är det farligt för oss vuxna oxå!) och hon älskar när de sjunger på tv och hon sitter och skrattar och klappar händerna och verkar inte må dåligt av det!

Dåligt är det väl om man använder tv'n som barnvakt!

Hon har 3 favvo program som går på barnkanalen: Fåret Shaun (Mitt med! hihi!), Prinsessan och Höjdarna!
När hon hör signaturmelodin till de programmen så börjar hon "dansa" och kryper upp i soffan och kollar ett tag eller leker framför tv'n och kollar då och då…
Hon är strax ett år gammal…

Kurran
2008-11-05 12:43
#17

Små barn har absolut inga behov av att ens veta att nordpolen finns men de har behov av att röra sig, prata med någon som svarar, lära sig det som finns i deras omgivning. Att få bilder serverade i form av att barnböcker görs till film hämmar barnets förmåga att skapa sina egna inre bilder vilket hämmar deras fantasi och i förlängningen deras intellektuella förmåga.

Jag kan inte förstå varför tv ska vara så viktigt! Det är ju bättre att leva på riktigt än att leva genom att ta del av vad någon annan ser och skickar vidare via en kamera. En myra ute på gården är nog bättre för småbarn än tv-program om noshörningarnas liv hundratals mil bort. Noshörningarna kan barnen lära sig om när de blivit tillräckligt stora och det är ju rolit att det finns något att förundra sig över även när man blivit vuxen.

magma
2008-11-05 20:48
#18

Du skrev att du kastat ut TV:n för 30 år sedan, själv skriver jag om detta från mitt perspektiv och mina barn är 3 och 6 år- alltså inga spädbarn längre. Nordpolen tog jag som ett exempel, det kan handla om vad som helst! T.ex hur barn i andra länder har det i sin vardag- häromveckan var det en svensk programledare från Bolibompa som var på ett barnhem i Afrika och hälsade på under några dagar, och visade vad de lekte, vad de odlade och vad då lagade för mat. Mycket nyttigt för ett svenskt barn och även för vuxna att se! Det finns fler verkligheter än vår.

Personligen tycker jag att det enbart är bra och positivt att de får lära sig om vår omvärld och ett globalt perspektiv, världen består inte längre enbart av en myra på marken när man är 6 år även om det lilla perspektivet också är viktigt att bibehålla.

Om TV-tittande sker under bestämda former och under en bestämd, begränsad tid så är det inte alls hämmande för deras fantasi eller något som innebär ett "låtsasliv", utan tvärtom något som tillför och berikar med ännu en dimension i livet. Det är inte alla föräldrar som använder TV:n som barnvakt, för att slippa leka med sina barn eller för att de inte orkar umgås med dem.

Mina barn och jag såg ikväll på Bolibompa ihop och ute var det kolsvart och frost- det finns inte mycket djurliv att se och uppleva ute på marken då. Vi såg på två barn som var ute och gick på en hundpromenad, på barn i Visby som satte rekord i att ha flest drakar uppe i luften, ett tecknat avsnitt om Fifi som var med i en målartävling och ett tecknat avsnitt om Molly Mus som matade småfåglar. Inget av detta utom Molly Mus finns i barnboksform, och inget att dessa program hämmar barn eller innebär att om man ser på dem så lever man inte "på riktigt". Kanske kan t.o.m TV:n- om den används rätt- innebära ett mer riktigt liv där man har mer verklighetsförankring…

parisjetaime
2008-11-08 20:20
#19

Jag lärde mig otroligt mycket av att titta på TV när jag var yngre. Jag fick titta på matlagningsprogram och bolibompa.

Myror i brallan är nämnt tidigare. Till och med mina föräldrar satt och tittade på det med mig för att de tyckte att det var intressant. På dagis har pedagogerna inte tid att lära barnen speciellt mycket och det är inte alltid föräldrar tar sig tid till det heller. Som tidigare sagt: TVn är bra i kontrollerade former.

Kurran
2008-11-10 01:13
#20

Jag kastade ut tv:n innan jag fick mitt första barn och är fortfarande utan tv.

# 19 säger att hon lärde sig om matlagning men nog borde det vara bra mycket roligare att få vara med en vuxen i köket och laga mat än att titta på tv om matlagning.

Världen är inte större nu än för 30 år sedan och lika lite nu som då ska förskolebarn behöva bekymra sig om världens vreda villor utan i stället få gotta sig åt att leva och att ta sin kropp och sina sinnen i besittning. När barnen blir 12-13 år börjar de bli tillräckligt mogna för att ta till sig hur det är ställt i Afrika mm.

Varför abdikerar så många föräldrar från sin vuxen- och föräldraroll, varför tror sig vuxna människor sig inte om att kunna ge sina förskolebarn det som de behöver lära sig och hur kommer det sig att så många tror att tv:n är bättre än riktiga människor.

Jag tycker faktiskt synd om alla barn som sitter framför tv-apparater i stället för att vara med vuxna som lagar mat, tvättar, städar, tvättar bilen, skiftar däck osv osv. Min erfarenhet är att det roligaste barn vet är att få hjälpa till på sina villkor.

"18 säger att det inte anns något att se ute för det var mörkt och frost. Vad kan vara vackrare än frostkristaller som glimmar i skenet från gatlampor eller månen och samtidigt känna den den kalla friska luften mot kinderna och i näsan? Lägg därtill stjärnorna, månen med sina faser och planeterna som rör sig över himlavalvet.

Annons:
Tejoos
2008-11-10 18:03
#21

Som #10 säger, håller med dig!

magma
2008-11-10 21:34
#22

Gatlampor?Obestämd Vi bor i skogen, och det var genommulet, halt som attans ute och blåste- dvs ingen tjusig måne att blicka upp på. Vi vistas ute i naturen en hel del, antagligen mycket mer än många andra familjer eftersom vi bor mitt i naturen med skogen bakom husknuten och åkrar med älgar, harar, rådjur, rävar och vildsvin runtomkring. Med andra ord finns det många andra tillfällen att undersöka utomhus, det måste inte ske i kolmörker just mellan 18-19.

Jag förstår faktiskt inte varför du tar för givet att barn som tittar på matlagning på TV inte lagar mat tillsammans med mamma/pappa? Varför du tror att barn som ser på TV om barn från andra världsdelar får lära sig om "världens vreda villor" (vad exakt menar du med "villor"? Villkor?) bara för att de ser på när barn i Afrika lagar mat?

Dessa barn såg vare sig ledsna, undernärda eller bekymrade ut, snarare så såg de stolta och glada ut över att de odlade sin egen mat och lagade den och sedan bjöd sin gäst på maten. Mina barn blev inte förskräckta eller betryckta, istället blev de nyfikna, intresserade och frågade om bönodling! Det är viktigt att vi välnärda människor i Sverige får se att man faktiskt kan leva på mindre stor fot och ändå känna glädje i livet. Det var knappast svältande barn som visades på TV, det finsn det därmemot gott av i nyhetsprogram och det är bl.a av den anledningen som mina barn inte ser på nyheterna. Dvs jag utövar föräldraansvar.

Varför tror du att man abdikerar från sin föräldraroll och från att lära ut om djur, natur och omvärld till sina barn bara för att barnen ser på TV ibland?

Varför tror du att de inte kan både vara med och meka bil, tvätta, laga mat och städa och titta på TV en timme om dagen? Tänk om det kan vara så att de får det bästa av två världar, att deras liv faktiskt blir rikare genom att de får uppleva båda dessa delar? Om man som förälder använder TV:n istället för att själv umgås med och lära ut saker till sina barn kunde jag förstå ditt resonemang, men när sådana farhågor inte alls infrias så blir det väldigt kantigt och orealistiskt.

Det ena utesluter inte det andra, det är kanske först när man känner att man inte kan klara av att kombinera båda dessa beståndsdelar på ett givande sätt som man kan överväga att slänga ut TV:n?

Kurran
2008-11-10 21:46
#23

Orden "världens vreda villor" har jag lånat från en dikt av Nils Ferlin. Dikten heter "Den stora kometen". Den är ganska rolig men har inget i sak med denna tråd att göra.

Som jag skrivit tidigare så slängde jag ut tv:n några månader innan jag fick mitt första barn för jag ville inte att barnet skulle hamna framför tv:n med sitt speciella ljus och ljud utan i stället få möta människor, bl a mig som fanns i samma rum som barnet. Vi har aldrig saknat tv:n men de gånger som barnen när de var relativt små såg något på tv var de inte speciellt förtjusta, inte ens när jag några gånger avsiktligt lät dem se några barnprogram.

En gång när jag tog med barnen till en granne för att de skulle få se ett program om djur i Arktis blev den äldsta mycket upprörd över att fast man lagt ner så mycket arbete på programmet hade man inte lyckats synkronisera ljud och bild.

Och som jag sagt tidigare: Varför är det så förskräckligt viktigt med att titta på tv?

magma
2008-11-10 22:17
#24

Vem har sagt att TV:n är "förskräckligt viktig"? Det är den inte anser jag! 

Att jag överhuvudtaget hänger kvar i denna diskussion som en envis igel, det beror enbart på att jag bestämt protesterar mot åsikten att föräldrar som låter sina barn se på TV automatiskt också gör mindre saker med sina barn, lär dem mindre och är mindre engagerade och låter sina barn delta mindre i göromålen hemma! Det är enligt mig ett slags snobberi, som om det ena sättet att leva mer eller mindre outtalat skulle vara bättre/sämre för barnens uppfostran.

Det är min åsikt att om man använder TV:n rätt så kan den faktiskt bli en tillgång, för även något som inte är "förskräckligt viktigt" eller livsviktigt kan faktiskt vara berikande eller helt enkelt roligt att göra tillsammans. Vi skrattar hela familjen tillsammans när vi ser på Fåret Shaun, och även ikväll när vi såg på "Djungelpuls" under Bolibompa om en sköldpadda. Och tänk, fastän våra barn och vi själva ser på TV varje kväll så har vi kul ihop också utan TV:n!

Som jag sagt tidigare- det ena utesluter inte det andra.

Vi umgås ju, skrattar och har kul ihop tillsammans också när vi spelar sällskapsspel, spelar fotboll på gräsmattan, åker till badhuset (vilket vi gör två gånger i veckan) och senast när vi spelade krocket för ett par veckor sedan eller leker "Under hökens vingar" som vi gjorde häromdagen. Däremellan ritar vi, skriver siffror och bokstäver, grejar med trolldeg, går ute i skogen och letar svamp och rådjurs och harbajs och efter ekorrens grankotterester, grillar korv och kollar på olika träd och fantiserar ihop olika djur i molnens former. Nästa gång det blir en stjärnklar kväll och en fin måne ska vi plocka fram teleskopet och titta på kvällshimlen genom det med barnen. Ikväll hjälpte mig min son att sy gardiner genom att trampa på pedalen medan jag styrde nålen. Strax därefter åt vi middag (som sonen hade hjälpt mig med genom att koka och hälla av broccolin) och sedan såg vi på TV en timme.

Trots allt så bör inte dygnets alla vakna timmar vara aktiva och fyllda av uppgifter och lärande, ibland behöver både barn och vuxna bara vara nära varandra och dela samma upplevelse- utan att alltid behöva prestera eller utföra någonting. Om man har dessa bitar tidigare (dvs gemensamma aktiviteter, in och utlärning, samvaro och utförda uppgifter etc) så innebär inte en stunds sittande i soffan framför ett roligt barnprogram att dessa delar blir mindre signifikanta. Det ena ersätter inte det andra, åtminstone bör det inte göra det och det är där den vuxnes ansvar som förälder kommer in i handlingen.

parisjetaime
2008-11-12 19:24
#25

#20 det är faktiskt även så att även om jag fick hjälpa till att laga mat, jag fick gå till lekplatser och så vidare så jobbade båda mina föräldrar på heltid (det gör de fortfarande).

Dagens samhälle (med tv och allt annat) tillåter faktiskt att båda föräldrar arbetar på heltid, är nöjda och glada OCH har barn utan att behöva lämna bort dem på kvällarna.

Jag vet inte, är det så att man som förälder ska behöva gå ner på deltid, även då man trivs med sitt jobb, "bara" för att man har barn? Får man inte då sätta barnet framför tvn, när barnet tycker att det är roligt, under en timme och dagen för att själv kunna slappna av eller jobba lite mer?

Kanske det krävs att man har en hemmamamma eller en hemmapappa på heltid fram till 18årsdagen?

Tejoos
2008-11-13 12:38
#26

Fast nu handlade ju den här tråden om spädbarn och tvtittande. Ett spädbarn behöver varken lära sig om världen och samhället eller matlagning. Men jag tror inte heller de tar skada av att man sitter framför tv:n och ammar ibland heller.

exitingsvillemo
2008-11-13 15:52
#27

Förvånad#23 Min son tittar på TV (4 år) menar du att det skulle vara skadligt för honom? Hehe, nä du.

Jag håller med er andra, som tycker att TV faktiskt kan lära ut också.

På skolorna idag, undervisas det mkt med hjälp av TV och film.

TV:n på kvällen är ett ypperligt tillfälle att "varva ner" tillsammans och mysa i soffan, på fredagar med en skål chips och (Ve och Fasa) coca cola. Det är vårat Fredags-mys som hela familjen upskattar.

Och Ja! Jag har faktiskt använt TV:n som barnvakt några gånger också.

Satt ungen framför en tecknad Disney-film och passat på att göra ngt på egen hand, typ diskat, moppat, tvättat eller t om bara satt mig och löst ett korsord.

Man kan inte vara världens bästa förälder varje dag, ibland är man trött, stressad, på dåligt humör…

Ibland har jag inte tålamod att låta sonen hjälpa till med maten, det tar längre tid (ju fler kockar desto sämre soppa) och ibland finns inte den tiden.

Den föräldern som involverar sina barn i ALLT dom gör, finns nog inte, åtminstonne hoppas jag att dom inte finns, för barn måste också få vara ifred ibland, det behöver alla

Annons:
Biejvve
2008-11-14 22:28
#28

Jag sålde vår TV för 1000kr Skrattande efter att sonen föddes och det var för ca 4år sedan. Även när han föddes så öpnnade vi aldrig TV:en.

Varken jag eller någon av vår familj saknar TV:en, vill jag visa min son djur program så finns datorn, där jag kan kontrollera exakt vad sonen kan titta på och inte titta på.

Vill vi titta på barnprogram så kan man göra det NÄR MAN SJÄLV VILL också, genom datorn, jag behöver inte binda sonen till att nu är kl 18:00 och det är TV dags, känns för bindande tycker jag.

Det bästa jag har gjort med sonen är att sälja TV:en och vi har ingen som helst tankar om att skaffa en ny TV, ibland ser vi på TV:en när vi är hos farföräldrar (de gillar att se på TV och har den på hela tiden, så vi kan inte säga till de att de ska stänga TV:en för att vi är där).

Susanne
2008-11-15 21:31
#29

_"där jag kan kontrollera exakt vad sonen kan titta på och inte titta på"
_den meningen låter riktigt otäck i mina öron.

Susanne Förvånad

Susanne Glad

Inget är omöjligt, vissa saker tar bara lite längre tid.

Biejvve
2008-11-15 21:33
#30

#29 Varför tycker du att det är otäckt?

Susanne
2008-11-16 19:04
#31

# 30, ditt behov av att kontrollera.
Det är möjligt att jag är extra känslig, jag har ju trots allt levt tillsammans med ett kontrollfreak. Det kommer inte något gott ur ett starkt kontrollbehov, inte för någon.

Susanne Glad

Susanne Glad

Inget är omöjligt, vissa saker tar bara lite längre tid.

Susanne
2008-11-16 19:43
#32

My såg Bolibompa för första gången igår. En kvart satt hon som fastnaglad, skrattade och jazzade. Det var under Pomos Piano. Sedan ledsnade hon och ägnade sig åt sina prylar istället.
Det verkar vara musiken hon är ute efter, hon blir alltid glad och jazzar på som sjutton när det är musik som faller henne i smaken.
Jag hoppas att det kommer 5 myror, Myror i brallan eller liknande när hon blir större, de programmen är lärorika.

Susanne Glad

Susanne Glad

Inget är omöjligt, vissa saker tar bara lite längre tid.

Telefonkontakt
2008-11-16 19:52
#33

#32 jag såg också på Pomos piano igår :D

// Lowe. Medarbetare på hår.ifokus.se

Biejvve
2008-11-16 21:12
#34

#30 Mitt behov att kontrollera? Tjejen va du är ute och cyklar Glad

Anledningen att jag inte tillåter mitt barn se på vad som helst är att jag tycker att många program bygger på våld, jag vill inte att mitt barn ska se på sånt som är inte lämplig för barn. Oftast kan du kontrollera detta med datorn och det är svårt att göra det med TV:en, detta är endast min åsikt och hur jag tycker att det fungerar hemma hos oss alla fall.

Annons:
Susanne
2008-11-16 21:20
#35

# 33, kollade Elva också eller hade du kvalitetstid Flört

Susanne Glad

Inget är omöjligt, vissa saker tar bara lite längre tid.

exitingsvillemo
2008-11-17 00:13
#36

#34 bara för att min son tittar på TV betyder inte det att han får titta på "våldsam" TV.

Jag tycker att det låter mer farligt att "skydda" sina barn från verkligheten.

Råkar min son gå förbi TVn när vi tittar på nyheterna och dom visar ngt om ett krigsdrabbat land, då förklarar jag gärna för honom, i den mån han förstår.

Ngn gång måste dom ut i verklighetens "grymma värld".

Förstår inte riktigt på vilket sätt man hjälper barnen, genom att vägra dom TV?

I mina ögon ser det ut så här, om några år: Ditt barn har aldrig haft egen TV och tillåts inte titta på TV, när detta barn börjar i skolan och umgås med kompisar, kommer Ditt barn att, oavsett vad du tycker, hamna framför TV:n om den följer med en kompis hem, vilket i det långa loppet KAN leda till att Ditt barn kanske drar sig för att ta hem kompisar till sig (speciellt i de yngre tonåren, då TVn är ganska "viktig") utan hellre åker hem till kompisen och har "filmkvällar".

kalla fakta är faktiskt att majoriteten har och tittar på TV, det är bara att gilla läget och hänga med i utvecklingen.

Självklart ska det finnas regler, man tittar inte på TV dygnets alla timmar, men TV under kontrollerande former, ser jag inget som helst fel i, tvärt om.

Biejvve
2008-11-17 01:12
#37

#36 Absolut att bara för att din son tittar på TV så betyder det inte att han tittar på våldsamheter på TV:en.

Tycker att min son är för liten för att ha en egen TV Flört. Att vi sålt TV:en är för att vi upptäckt att våra TV tittande är så litet att det inte är värt att ha en TV, den tiden öppnade vi tven bara när vi skulle köra igång en film från dvd:en eller liknande, alltså vi tittade inte heller på vanliga kanaler, det var inget som riktigt kändes lockande att titta på. Sedan skulle vi flytta och då tyckte vi att vi orkar inte flytta TV:en med oss, så vi sålde den Skrattande

Det är tillåtet för honom att se på TV om han vill när han är hos sina farföräldrar eller kompisar, men han är inte speciellt intresserad av tven helt enkelt och det är vi glada över, vi uppmuntrar honom till att hitta på sina egna leksaker och omgås med farmor och farfar, inte med farmor, farfar och TV:en. Jag har en kompis till mig som också har en son i min sons ålder, pojkarna blev kompisar och där älskar min son att bjuda hem sin kompis (de har TV hemma), de gillar att kunna leka med annat och visst vill de titta på något speciellt så ta vi fram datorn, vilket har aldrig hänt hittils

Det vi slipper här är all reklam och onödiga program, skulle du inte hellre se på en film där du väljer dina pauser när du vill ta de?

Att vi inte har TV är samma sak för oss som att vi inte har egen bil (trots körkort mm), bara för att min bästa vän har en egen bil betyder det inte att jag ska ha det heller. Man följer sina behov och det man tycker är lämpligt för en själv.

Om du tycker att det är inget fel i att ha TV hemma hos er är det ju jättebra, det är samma sak som att vi trivs enormt med att inte ha en TV hemma hos oss. Glad

Inte alla har en platt stor TV, inte alla har just de möbler som finns ute i marknaden osv.

exitingsvillemo
2008-11-18 01:22
#38

#37 Jag fattade ditt inlägg som att du helt enkelt tyckte att alla skulle kasta ut sin TV, för barnens skull, att ni var helt emot TV-titande…Skäms Men så var alltså inte fallet… Ber så hemskt mycket om ursäkt om du tycker att jag har hoppat på dig :)

Biejvve
2008-11-18 12:50
#39

#38 Helt ok, du behöver inte be om ursäkt Glad.

Jag tycker att det eget val om man vill ha en TV eller inte, det funkar helt olika på oss, för att vi är olika individer med olika behov. Finns inget rätt eller fel i detta eller detta sätt är bättre en ett annat. Alla sätt är bra för varje enskild individ.

lisette
2008-11-19 10:42
#40

jag tycker att barnprogrammen har blivit mycket våldsammare än när jag var liten. bara en massa krig och hemskheter.

AlbaStiffler
2008-11-19 10:52
#41

#40> Har du tittat på Tom och Jerry? hehehe. Något ligger det i det att det blivit våldsammare, men kanske inte helt sant ändå.

Annons:
lisette
2008-11-19 11:07
#42

fast det är ändå inte samma sak som beyblade de visar nu.

exitingsvillemo
2008-11-20 09:08
#43

#42 finns vissa barnprogram som jag försöker undvika. Avatar t ex och andra japanska barnprogram.

Men andra barnprogram tycker jag är ganska harmlösa, trots lite "våld" som t ex Tom och Jerry.

Ngt som jag faktiskt tagit lite avstånd till är Emil i Lönneberga, min son är livrädd för Emils pappa…

Att låsa in barnen i en snickarbod, känns inte riktigt som min syn på barnuppfostran.

Missförstå mig inte, jag älskar Astrid Lindgrens berättelser, men många barn tycker att hennes sagor är riktigt otäcka.

Upp till toppen
Annons: